Mer om Skoglig fjärranalys

Vi är ca 20 personer som arbetar med forskning och utveckling av fjärranalys av skog och annan terrester vegetation. Oftast använder vi avståndsmätande laser, elektrooptiska sensorer (inklusive digitala kameror) eller radar. Sensorbärare har traditionellt varit satelli­ter, flygplan eller drönare. I ökande utsträckning använder vi även sensorer som är placerade på mark eller fordon och som avbildar träd från sidan. Fjärranalysmetoder kan ge geografiskt explicita data för skoglig planering, från mät­ning av enskilda träd och variation inom bestånd upp till nationell nivå. Vidare kan information om vegetationen användas för naturvård och forskning med ekologisk inriktning.

Vi arbetar vanligtvis främst med digitala fjärranalysdata. Ett vanligt tillvägagångsätt är att först bearbeta fjärranalysdata med olika bildanalysmetoder och sedan med stöd av referensdata från fält, skatta vegetationens typ och mängd. Information om förändringar får vi genom att analysera data från flera tidpunkter. Metoder där framskrivningar av befintliga data kombineras med nya sensordata förväntas få ökad betydelse. Vi upprätt­håller dessutom kompetens inom geografiska informationssystem (GIS), vilket i sin tur bland annat leder till verksamhet inom datorvisualisering av landskapet under alterna­tiva scenarier.

Avdelningen för skoglig fjärranalys utför även uppdrag åt olika myndigheter. Exempel på uppdrag är behovsspecifika karteringar, miljöövervakning med fjärranalys. En viktig del av verksamheten är att upprätthålla goda kontakter med såväl det internationella forskarsamhället inom området, samt med ett brett spektrum av svenska intressenter, som företag, myndigheter, andra forskargrupper, forskningsfinansiärer och allmänhet. Fjärranalysavdelningen samarbetar med olika forskningsinstitutioner, myndigheter och företag som t ex, Chalmers, FOI, Umeå universitet, andra institutioner på SLU, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, skogsföretag m.fl.