Blåfenad tonfisk tillbaka i Skagerrak

Senast ändrad: 17 maj 2021
Stor fisk simmar i blått vatten.

Atlantisk blåfenad tonfisk var tidigare en regelbunden besökare i svenska farvatten. Efter en dramatisk historia av nedgång och återuppbyggnad är nu dessa imponerande varelser tillbaka igen under några sensommarmånader varje år. Men många aspekter av tonfiskens väl och ve är fortfarande olösta.

En av de mest spektakulära fiskarna i haven är blåfenad tonfisk. Den växer fort, blir väldigt stor, är ekonomiskt värdefull och förekommer i alla stora hav. Det finns väldigt få, om någon, annan fiskart som är så anpassade till att simma snabbt och länge, och de är dessutom fysiologiskt anpassade att dyka ner till djup under 1300 meter.

Tonfisken har länge varit en viktig födokälla för människan, och de fiskas hårt på många håll. Det gäller inte bara blåfenad tonfisk, utan många av tonfiskarterna. I Atlanten finns flera tonfiskbestånd och till och med två separata bestånd av blåfenad tonfisk.

I Sverige har vi både haft ett yrkesfiske och sportfiske efter blåfenad tonfisk under sent 1800-tal och första halvan av 1900-talet men antalet tonfiskar, och utbredningsområdet, krympte kraftigt under 1950- och 1960-talen. Samtidigt ökade efterfrågan på blåfenad tonfisk och under 1990- och 2000- talen fiskades den mycket hårt i bland annat Medelhavet, där den leker. Detta fiske ledde till att arten var nära utdöende.

Arbete pågår för att stärka populationen

Sedan 2007 har en återuppbyggnadsplan utvecklats och implementerats. 2014 började planen ge goda resultat på beståndsutvecklingen och nu följer vi den fortsatta utvecklingen både via ICCAT som förvaltande organ, och via vårt eget provfiske.

Atlantisk blåfenad tonfisk var alltså en regelbunden besökare i svenska farvatten. Efter en dramatisk historia av nedgång och återuppbyggnad är nu dessa imponerande varelser tillbaka igen under några sensommarmånader varje år. Men det är många aspekter av tonfiskens väl och ve som fortfarande är olösta.

Ny kunskap om tonfiskens ekologi

Sedan 2017 har vi i Tonfiskprojektet fångat och märkt tonfiskar i Skagerrak som ett led i att skapa ny och viktig kunskap om denna svårstuderade art. Trots sin berömdhet och sitt stora kommersiella värde är kunskapen om den här fiskens ekologi mycket begränsad, och detta gör det svårare att långsiktigt skydda den.

I kunskapsbyggandet om djur och populationer är en effektiv metod att märka individer för att samla individbaserad data på ålder, storlek och olika beteenden. Det arbetssättet är särskilt viktigt för en långsimmande fisk som Atlantisk blåfenad tonfisk som har stora delar av Atlanten som sitt hem.

Spårning ger svar på fler frågor

En hel del av den information om beståndet som vi har i dag kommer från fisket, som ger information om ålder och storlek av de fiskade individerna. Men för att kunna öka den ekologiska kunskapen, som tillväxt, könsmognad och migrationsvägar krävs andra metoder – och det är här den märkning och spårning av tonfisk som vi utför kommer in.

Märkning av fisk har utförts under många decennier, men tack vare ny teknik har vi, sedan några år tillbaka, fått helt nya möjligheter att följa och förstå blåfenad tonfisk. Denna nya teknik släpper in oss i detalj i deras dagliga liv och ger oss ny värdefull information för bevarande och förvaltning.

Sidansvarig: susanna.bergstrom@slu.se