Den stora artflytten - ett unikt forskningsprojekt tar sin början

Senast ändrad: 25 januari 2024
En person märker en trädstam med varseltejp. Foto.

I ett unikt forskningsprojekt undersöker forskare vid SLU om hotade insekter, svampar, mossor och lavar som lever i döda träd kan flyttas och leva vidare på en annan plats. Kunskap som är viktig för att ta reda på om det går att kompensera för artförluster vid olika typer av markexploatering.

När Aitikgruvan, strax söder om Gällivare, skulle utöka brytningen av koppar avverkades 380 hektarskog, varav 170 hektar gammelskog med mycket höga naturvärden för att ge plats åt expansionen av gruvans sandmagasin. I skogen fanns ett flertal rödlistade arter som trivs i gamla skogar där det finns mycket döda träd, så kallad död ved.

För att möta de rättsliga kraven på ekologisk kompensation upprättade Boliden, som äger gruvan, två kompensationsområden på totalt cirka 800 hektar.

Döda träd flyttades

Kompensationsområdena finns i Sarkanenä och Sjnjirrá, i norra Norrbotten, två tidigare brukade skogar utan några höga naturvärden. Dit flyttades 640 trädstammar med de insekter och svampar som lever av dem.

Innan gammelskogen vid gruvan avverkades valde miljökonsulter och personal från Sveaskog, som tillsammans med SLU är största markägare till kompensationsområdena, ut vilka träd som skulle flyttas. De valde träd i olika stadier av nedbrytning för att få med sig insekter, mossor, lavar och naturvårdsintressanta vedlevande svampar.

Träden märktes upp, grenarna togs bort och de delades upp i 5 meter långa delar för att de skulle vara möjliga att transportera. De 640 stockarna transporterades till kompensationsområdet Sarkanenä och placerades sedan ut i olika antal (0, 16 eller 48 stockar) i 30st försöksytor i områden. I varje försöksyta fälldes två levande träd; en gran och en tall för att skapa substrat som de arterna som fanns i och på de flyttade trädstammarna kan kolonisera. 

Forskningen tar vid

I kompensationsområdena tar detta forskningsprojekt sin början.

Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) designade en försöksuppställning med 30 provytor där de flyttade stammarna placerades ut i olika antal (0, 16 eller 48). Innan veden flyttades  samlade forskarna in så kallad baslinjedata för att få en uppfattning om naturvärden och artrikedom i både området som avverkades vid gruvan och kompensationsområdet före projektets start. Baslinjemätningarna utgör en startpunkt som framtida mätningar av naturvärden och artrikedom i kompensationsområdet kan jämföras med för att svara på frågan vilken effekt flytten av den döda veden med associerade arter ger.

Målet med forskningen är att med hjälp av detta storskaliga naturvårdsexperiment utvärdera om det är möjligt att kompensera för förlorad biologisk mångfald i ett område genom att flytta döda träd med de organismer som lever av dessa.

Utvärderingen kommer att ske stegvis.

  • Första stegen är att testa om flytten av de döda träden ger upphov till en förbättrad miljö i kompensationsområdet.
    Detta kommer forskarna att undersöka genom att mäta volym och diversitet av död ved och biologisk mångfald. Forskarna kommer att studera artrikedom och artsammansättning i de fokusartgrupper som valts ut av insekter, vedsvampar, mossor och lavar.
  • Det andra steget, som är svårare, är att skatta om åtgärden fullt ut kompenserar för artförlusten som uppstod när påverkansområdet avverkades. För att kunna göra det kommer forskarna undersöka om de hittar samma typer av död ved och artrikedom i kompensationsområdet som det som fanns den skog som avverkades när gruvan expanderade.
  • Till detta kommer också en utvärdering av kostnadseffektivitet, där forskarna kartlägger vilka typer av träd som bör flyttas för att kompensera maximalt för de arter som försvinner vid markexploatering.

Fakta:

Projektet pågår: 2017-2022

Samarbetspartners: Boliden, Sveaskog

Forskningen finansieras av: SLU, Boliden, Formas, Göran Gustafssons Stiftelse  

 

Relaterade sidor: