Effekter av ekologisk restaurering

Senast ändrad: 18 augusti 2021
Svartvit fågel med gult på huvudet sitter på en trädstam.

Hur påverkas insekter, fåglar, kärlväxter, mossor, lavar, vedsvampar och risken för barkborreskador av olika typer av naturvårdsåtgärder? I detta långliggande fältexperiment, som startade 2010, utvärderas effekterna av två typer av ekologisk restaurering för biologisk mångfald; luckhuggning och naturvårdsbränning.

För att uppfylla miljömål, samt internationella åtaganden om bevarande av biologisk mångfald, måste vi hitta nya sätt att reducera de negativa effekterna på biologisk mångfald som olika typer av markanvändning medfört. Eftersom väldigt lite orörd och skyddsvärd skog återstår kan vi inte längre förlita oss på passiva bevarandeåtgärder som att avsätta reservat. Vi måste börja restaurera tidigare brukade skogar.

För att möjliggöra att restaurering införs som en standardåtgärd i skogsbruk/naturvård måste kostnadseffektiva restaureringsmetoder utvecklas som efterliknar de naturliga störningar som tidigare strukturerade våra skogar.

Ett långliggande fältexperiment

Projektet startade 2010 då baslinjemätningar utfördes. Året efter genomfördes restaureringsåtgärder, därefter har olika typer av uppföljningar gjorts.

Två olika typer av kostnadsneutral ekologisk restaurering av frivilliga avsättningar har använts; luckhuggning och naturvårdsbränning. Vid luckhuggning har luckor i beståndet avverkats vilket skapar större ljusinsläpp. En del av träden som avverkats har också lämnats kvar och skapat död ved på platsen. Vid naturvårdsbränning har en kontrollerad bränning av beståndet genomförts.

Total består experimentet av 30 skogsbestånd (10 luckhuggna, 10 brända och 10 kontrollbestånd där inga åtgärder gjorts) i Västerbotten och Västernorrland.

Projektet har genererat en mängd olika delprojekt med många olika intressenter och är ett samarbetsprojekt med Holmen skog.

 

Man i skyddsväst i brinnande skog.

Naturvårdsbränning av ett bestånd ingående i projektet. Foto: Joakim Hjältén

Fakta:

Projekttitel: Restaureringsekologiprojektet

Sammarbetspartners: Projektet är ett sammarbetsprojekt mellan forskare vid SLU (institutionen för vilt, fisk och miljö samt skoglig mykologi och växtpatologi), LaTrobe University, Australia, UQAM, Kanada och skogsbolaget Holmen. Projektet har generat en mångd deleprojekt.

Projektet pågår: Projektet är ett långliggande fältexperiment som startade 2010 och som fortfarande pågår då nya delprojekt tillkommer över tid.

Finansiering: Projektet finansieras av Future forests, Formas, Skogssällskapet, Kempestiftelserna, Lammska stiftelsen och SLU

Projektgrupp: Joakim Hjältén1, Jörgen Sjögren1, Therese Löfroth1, Anne-Maarit Hekkala1, Anders Dahlberg2, Mats Dynesius1, Martijn Versluijs1,3 Heloise Gibb4 och Timothy Work5.

1Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Umeå. 2Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU, Uppsala, 3University of Helsinki, Finland, SLU, Umeå, 4LaTrobe University, Australien, 5UQAM, Kanada.