Berättelser om restaurerade vatten – Narrow

Senast ändrad: 02 juni 2022
Strandäng med betande kor och kalvar, en röd lada i bakgrunden. Foto.

De lokala perspektivet, och lokalsamhällets röster och berättelser är av stor betydelse i arbetet med att bevara biologisk mångfald och motverka klimatförändringarna.

Projektets syfte

Projektet syftar till att hitta bättre sätt att bevara biologisk mångfald på lokal, nationell och internationell nivå.

Syftet med projektet är i grunden att ge svar på en rad frågor, som i sin tur kan bidra till ökat bevarande av biologisk mångfald på olika nivåer. Fem olika fallområden av sötvattensmiljöer (våtmarker, strandängar och liknande miljöer) i Sverige och Finland kommer att undersökas. De frågor vi ställer oss är:

  • Hur involveras lokalsamhället i beslutsfattandet i olika restaureringsprojekt? Vem tar beslut, hur och varför?
  • Kan man visa på ett mervärde för biodiversitet och ekosystemtjänster genom lokalt ledd restaurering och bevarandeåtgärder?
  • Hur ser de centrala berättelserna ut om de ”nya landskap” som skapas på lokal nivå? Vilken roll spelar kulturella nyckelarter? Uttrycker människor i lokalsamhällena nya relationer och värden till följd av restaurering och återförvildning (rewilding)?
  • Hur relevanta och tillämpbara är de internationella riktlinjer för bedömning som Internationella naturvårdsunionen IUCN utvecklat för olika lokala sammanhang, och finns det erfarenheter att dra från dessa? Finns det erfarenheter från de fem fallstudierna som bör påverka IUCNs riktlinjer och dessas tillämpning?
  • Hur kan lokala perspektiv påverka regionala och globala regelverk och politikiska beslut? Kan globala initiativ hjälpa till att stötta och erkänna lokalsamhällen och deras kunskap?

Utsikt över en flack dal, med vatten och våtmark i botten om sommaren. Skogar på sidorna. En björkgren i förgrunden. Foto.

Foto: Håkan Tunón

Projektet undersöker hur lokalsamhällen leder och arbetar med naturvårdsåtgärder och för att mildra effekter av klimatförändringar. Detta görs genom att titta på restaurering, återförvildning, biologisk mångfald och gasutbyte (CO2 och metan) i svenska och finska sötvattensmiljöer, våtmarker och strandängar och skogar.

Undersökningsområde

Området för undersökningen är hur lokalsamhällen arbetar med restaurering och bevarande av våtmarker och andra sötvattensmiljöer i Sverige och Finland.

Olika samhällssektorer inkluderas, såsom lokala intressegrupper, samer, forskare och administratörer. Vi kommer att undersöka vilken framgång de lokalt ledda restaureringsprojekten har, genom att föra samman sociala metoder (narrativ, värderingar och muntliga berättelser), och ekologiska metoder (mätningar av biodiversiteten och gasutbytet/kolinlagringen).

I grunden finns frågeställningarna:

  • Vilka är de ekologiska, kulturella, sociala och andliga värden som inspirerar lokalsamhällen till att restaurera och skydda sötvattensystem?
  • Varför är de viktiga och hur uppkommer dessa och liknande värden? Hur återspeglas de i nationell och internationell politik?

Vi utgår från två hypoteser. För det första föreslår vi att styrning som präglas av mångfald och inkludering av lokala aktörer är fundamentalt för långsiktigt lyckade naturvårdsåtgärder. Detta inbegriper lokal delaktighet och lokalt ledd styrning. För det andra kan lokala restaureringsinitiativ bidra till att vi långsiktigt uppnår internationella miljömål. Därmed kan vi förbättra förståelsen av hur lokal delaktighet och styrning kan bidra till att uppnå målen för biologisk mångfald.

De fem områdena för undersökningen är:

  • I Finland: Koitajoki vattendrag i norra Karelen, Salojenneva våtmark i västra Finland, och Näätämö, ett samiskt område i finländska Lappland.
  • I Sverige: Gredelby hagar och Trunsta träsk, och Biosfärområde Voxnadalen, inklusive Sässmanområdet med sjö, strandängar och ängsmarker.

Aktiviteter

Projektet genomförs i fem arbetspaket (Work packages, WP).

WP1 studeras sammanhanget för styrningen på platserna för studien. Hypotesen är att lokalsamhällen och deras situation är viktig för effektiv och jämställd naturvård. Vi kommer att genomföra intervjuer och dialog-workshopar för att undersöka lokala processer och lokala formella maktstrukturer.

WP2: här bedömer vi förändringar i biodiversitet och utsläpp av växthusgaser på de utvalda platserna, med tyngdpunkt på kulturellt viktiga arter. I första hand analyseras redan existerande data, som kompletteras med datainsamling.

I WP3 kommer vi att analysera lokal kunskap och värderingar om naturresurser och olika platser. Genom att använda oss av narrativ analys och gränsöverskridande kunskapsproduktion kan vi undersöka förändringar i specifika lokaler, kulturella sammanhang och hemtrakter.

I WP4 görs en sammanvägd analys av WP 1, 2 och 3, kopplat till de internationella riktlinjerna i andra effektiva naturvårdsinsatser (OECM, Other Effective Area-based Conservation Measures), för att förstå styrningens effektivitet och livskraftighet.

WP5 syftar till att sprida kunskapen från undersökningarna och analyserna till nationella och internationella politiska arenor.

Våtmark om sommaren. Foto.

Foto: Mika Honkalinna

Fakta:

Projektets titel: Narratives on restored water – NARROW

Medverkande i projektet: Håkan Tunón (projektledare), forskningsledare vid CBM, Marie Kvarnström, konsulent vid CBM.

Projekttid: 2022–2025

Finansiering: Naturvårdsverket

 


Kontaktinformation

Håkan Tunon, Forskningsledare
Institutionen för stad och land, Avdelningen för statsvetenskap och naturresursförvaltning
hakan.tunon@slu.se, +4618-672591, +460703615010