Vid CBM pågår ett stort antal projekt och uppdrag. Dessa genomförs ofta i samarbete med andra aktörer i eller utanför universitetet. Här hittar du våra forskningsprojekt, samverkansprojekt och uppdrag. Om du inte hittar det du söker under Aktuella forskningsprojekt kan det vara listat under Avslutade forskningsprojekt.
De lokala perspektivet, och lokalsamhällets röster och berättelser är av stor betydelse i arbetet med att bevara biologisk mångfald och motverka klimatförändringarna.
Biologiskt kulturarv är ett begrepp som sätter fokus på förståelsen av sambanden mellan naturen och människans brukande av den. Dessa samband kan användas för historisk och biologisk kunskapsuppbyggnad och tillämpning inom natur och kulturmiljövård. CBM har sedan 2009 samarbetat med Riksantikvarieämbetet för att utvecklat kunskap om och metoder för att arbeta med biologiskt kulturarv.
Den växtflora som finns vid vägkanter är ett slags kulturarv – här finns ofta arter som förut var vanliga i den omkringliggande miljön, men som nu är på stark tillbakagång. Men det är ett hittills outforskat fält. Med bättre kunskap kan vi utforma skötseln på bästa sätt, så att dessa arter bevaras.
I arbetet med att hitta lösningar för miljöproblemen är den kommunikativa processen viktig. Det är viktigt att förstå hur människor pratar och kommunicerar, vilka aktörer som finns, och vilka vägar – eller inte – kommunikationen tar. Detta projekt handlar om hur miljöorganisationernas representanter och medlemmar resonerar om skogsbränslets för- och nackdelar.
I ett fyraårigt projekt undersöks gamla spannmålssorter av forskare från SLU och Högskolan Kristianstad tillsammans med branschfolk. Syftet är att undersöka potentialen hos kulturspannmål i ekologisk produktion.
I ett fyraårigt projekt undersöker forskare från SLU och Högskolan Kristianstad tillsammans med branschfolk möjligheter med gamla spannmålssorter, i ett tvärvetenskapligt projekt finansierat av Formas.
Projektet handlar om landsbygdsmänniskors roll under en av historiens största samhällsomvandlingar. Studien använder sig av ett unikt källmaterial i form av bland annat dagböcker och brev.
Sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor (zoonoser) och antibiotikaresistens är stora problem som påverkar folk- och djurhälsa, biologisk mångfald, livsmedelsförsörjning och ekonomisk tillväxt. Det behövs utökad forskning och kännedom om övervakning och diagnostik av smittämnen och antibiotikaresistens i vilda djurpopulationer och hos lokalbefolkning i nära kontakt med vilda djur.
Ett hållbart skogsbruk inkluderar hänsyn till alla naturligt förekommande arter. Syftet med det här projektet är att stärka kunskapsläget när det gäller skogsbruk och fladdermöss.
CBM har en aktiv roll i arbetet med att bevara Sveriges fladdermusarter. Det mesta av arbetet genomförs i samarbete med SLU Artdatabanken och Länsstyrelsen i Jönköping som är ansvarig myndighet för miljöövervakningen av fladdermöss. Olika forskningsprojekt pågår, samt insamlande av data för framtida forskning.
Områdena kring landets tågstationer är viktiga miljöer för en rad växt- och djurarter. Här finns fortfarande kvar den typen av öppna landområden, som förr var vanliga i jordbrukslandskapet, men som nu minskat betydligt. Men det krävs forskning för att ta reda på hur dessa områden bäst ska skötas för att den biologiska mångfalden ska få goda förutsättningar.
Traditionellt brukande, biodiversitet och hållbarhet i lokala traditioner i nutidens Rumänien och dåtidens Sverige. Det är det fullständiga namnet på projektet som är ett samarbete med National Museum of the Romanian Peasant i Rumänien.
TRIEKOL - road and rail ecology, är ett forskningsprogram med finasiering från Trafikverket om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald och landskapsekologi.
Projektet behandlar miljöetiska och moralfilosofiska diskussioner om biologisk mångfald. Detta kommer att utgöra ett ramverk för att analysera hur biologisk mångfald värderas i policys.
Kan natur- och kulturvärden skapa bättre förutsättningar för brukaren? I tre år (2016–2019) ska Centrum för biologisk mångfald, Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO), Södertörns högskola, Proneo AS, m.fl. genomföra ett interreg-projekt som kopplar natur- och kulturvärden med företagsutveckling i fäbodbruk och bruk av naturbetesmark.
Ett projekt rörande förvaltningen av stora rovdjur och ett tvärvetenskapligt samarbete mellan juridiska institutionen, Uppsala universitet och SLU. Pågår 2015-2017.
Transportsektorn kan bidra till att hejda förlusten av biologisk mångfald, genom att vägkanter kan utgöra viktiga av habitat och förbättra konnektiviteten i landskapet. Men det finns ett stort behov av kunskapssammanställningar av den forskning som redan gjorts, för att kunna utveckla guidelines för design och skötsel.
Under tre år har forskare inom biologi, agrarhistoria och ekonomisk historia studerat hushållens historiska resursnyttjande och undersökt samspelet mellan människa, samhälle och ekosystemen i Sverige under den agrara och industriella revolutionen.
Tidsperiod: 2012-2015
Gröna infrastrukturmiljöer för biologisk mångfald och ekosystemtjänster är ett Formasfinansierat projekt, som projektleds av Erik Öckinger, Institutionen för ekologi, SLU. Vid CBM medverkar Åke Berg och Jörgen Wissman. Syftet är att generera kunskap nödvändig för att nå upp till nationella miljömål om biologisk mångfald.
Tuija Hilding-Rydevik är Review editor i arbetet med de regionala utvärderingarna inom den mellanstatliga plattformen IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services).
Projektet undersöker i vilken utsträckning, och under vilka förutsättningar, kraftledningsgator fungerar som spridningskorridorer för fjärilar i olika typer av miljöer. Pågick 2014-2016.
Syftet med projektet är att utreda ekologiska och rättsliga förutsättningar för fysisk planering av skogliga landskap, som kan leda till dels starkare skydd för biologisk mångfald i vissa områden, dels möjlighet till intensivt skogsbruk i områden där naturvärden av betydelse saknas. Pågår 2016-2019.
IPBES är en internationell samarbetsplattform som syftar till att stärka samverkan mellan kunskap och politiska beslut gällande biologisk mångfald, mänskligt välbefinnande och ekosystemtjänster för hållbart nyttjande av jordens resurser. Att integrera urfolks ”traditionella” ekologiska kunskap med ”konventionell” vetenskaplig ekologisk kunskap är en av de viktigaste byggstenarna i den här processen.
Pålitliga indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan användas i mjölkproduktion på olika nivåer för att styra produktionen mot ökad hållbarhet.
Projektet NILS ESS som sammanställer och analyserar information från NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) om ekosystemtjänster i norra Sveriges fjäll- och skogslandskap. Pågick 2013-2014.
Det finns ett stort behov av att med bra noggrannhet kunna bedöma risker för kollision mellan vindkraft och fladdermöss, bland annat för effektiv stoppreglering. I den här studien mäts förekomsten av fladdermöss och insekter under fyra månader. Dessutom genomförs experiment för att mäta insektsattraktion.
"Når nyskapade och restaurerade våtmarker målet att öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster? En utvärdering med bearbetade långtidsdata från Artportalen". Det är hela titeln för detta Formas-finansierade projekt.
Det öppna landskapet växer igen genom naturlig växtsuccession, om inga insatser görs för att hålla det öppet. Sly växer upp längs vägar, järnvägar, i kantzoner i odlingslandskapet, kraftledningsgator, ängs- och hagmarker, och i parker och friluftsområden. Sådana naturliga slyuppslag skulle kunna nyttjas i stor skala som en ny och förnyelsebar energikälla. Pågick 2014-2016.
Urbana grönområden är viktiga inslag i moderna städer, eftersom de motverkar den negativa effekterna av ökande urbanisering genom att erbjuda livsmiljöer som inte bara gynnar vilda djur utan även bidrar till människors välbefinnande. Dammar och andra småvatten är viktiga inslag i dessa grönområden. Pågick 2014-2015.
Hur förhåller sig statstjänstemän till urfolk och deras kunskap i förvaltningen av mixade världsarv och andra naturskyddade områden? Det är en av frågorna som kommer i fokus i den här förstudien som stöds av Riksantikvarieämbetet.
