Vid CBM pågår ett stort antal projekt och uppdrag. Dessa genomförs ofta i samarbete med andra aktörer i eller utanför universitetet. Här hittar du våra forskningsprojekt, samverkansprojekt och uppdrag. Om du inte hittar det du söker under Aktuella forskningsprojekt kan det vara listat under Avslutade forskningsprojekt.
Här finns information om aktuella och kommande aktiviteter inom projektet.
Biologiskt kulturarv är ett begrepp som sätter fokus på förståelsen av sambanden mellan naturen och människans brukande av den. Dessa samband kan användas för historisk och biologisk kunskapsuppbyggnad och tillämpning inom natur och kulturmiljövård. CBM har sedan 2009 samarbetat med Riksantikvarieämbetet för att utvecklat kunskap om och metoder för att arbeta med biologiskt kulturarv.
Den växtflora som finns vid vägkanter är ett slags kulturarv – här finns ofta arter som förut var vanliga i den omkringliggande miljön, men som nu är på stark tillbakagång. Men det är ett hittills outforskat fält. Med bättre kunskap kan vi utforma skötseln på bästa sätt, så att dessa arter bevaras.
Transportsektorn kan bidra till att hejda förlusten av biologisk mångfald, genom att vägkanter kan utgöra viktiga av habitat och förbättra konnektiviteten i landskapet. Men det finns ett stort behov av kunskapssammanställningar av den forskning som redan gjorts, för att kunna utveckla guidelines för design och skötsel.
Golfbanor kan, med rätt skötsel, vara ett viktigt inslag i landskapets mosaik av habitat för örter och pollinatörer.
I ett fyraårigt projekt undersöker forskare från SLU och Högskolan Kristianstad tillsammans med branschfolk möjligheter med gamla spannmålssorter, i ett tvärvetenskapligt projekt finansierat av Formas.
Svenska forskare som arbetar med genetiska resurser och traditionell kunskap som rör genetiska resurser måste ta reda på om deras forskning berörs av lagstiftning eller inte. På denna sida kan du läsa mer om vilka verksamheter som berörs, vad ABS innebär samt vad Nagoyaprotokollet kan innebära för forskare som bedriver icke-kommersiell forskning (grundforskning, tillämpad forskning)
Pålitliga indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan användas i mjölkproduktion på olika nivåer för att styra produktionen mot ökad hållbarhet.
Sikta-ABS erbjuder de forskare inom akademin som arbetar med genetiska resurser eller traditionell kunskap som rör genetiska resurser ett stöd i att arbeta än mer rättssäkert och etiskt. På denna sida kan du läsa mer om vad Sikta-ABS kan hjälpa till med, vilka som kan delta och vilka som ligger bakom.
Sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor (zoonoser) och antibiotikaresistens är stora problem som påverkar folk- och djurhälsa, biologisk mångfald, livsmedelsförsörjning och ekonomisk tillväxt. Det behövs utökad forskning och kännedom om övervakning och diagnostik av smittämnen och antibiotikaresistens i vilda djurpopulationer och hos lokalbefolkning i nära kontakt med vilda djur.
Ett hållbart skogsbruk inkluderar hänsyn till alla naturligt förekommande arter. Syftet med det här projektet är att stärka kunskapsläget när det gäller skogsbruk och fladdermöss.
CBM har en aktiv roll i arbetet med att bevara Sveriges fladdermusarter. Det mesta av arbetet genomförs i samarbete med Artdatabanken och Länsstyrelsen i Jönköping som är ansvarig myndighet för miljöövervakningen av fladdermöss. Olika forskningsprojekt pågår, samt insamlande av data för framtida forskning.
Områdena kring landets tågstationer är viktiga miljöer för en rad växt- och djurarter. Här finns fortfarande kvar den typen av öppna landområden, som förr var vanliga i jordbrukslandskapet, men som nu minskat betydligt. Men det krävs forskning för att ta reda på hur dessa områden bäst ska skötas för att den biologiska mångfalden ska få goda förutsättningar.
TRIEKOL - road and rail ecology, är ett forskningsprogram med finasiering från Trafikverket om transportinfrastrukturens inverkan på biologisk mångfald och landskapsekologi.
Större vägbyggen kan påverka fladdermöss i området. Forskningsprojektet ska ta fram habitatmodeller som kan användas vid exploateringsprojekt.
Kan natur- och kulturvärden skapa bättre förutsättningar för brukaren? I tre år (2016–2019) ska Centrum för biologisk mångfald, Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO), Södertörns högskola, Proneo AS, m.fl. genomföra ett interreg-projekt som kopplar natur- och kulturvärden med företagsutveckling i fäbodbruk och bruk av naturbetesmark.
Ett projekt rörande förvaltningen av stora rovdjur och ett tvärvetenskapligt samarbete mellan juridiska institutionen, Uppsala universitet och SLU. Pågår 2015-2017.
− betydelsen av olika småbiotoper och gräsmarkernas gröna infrastruktur- Pågår 2015-2019.
Projektet undersöker i vilken utsträckning, och under vilka förutsättningar, kraftledningsgator fungerar som spridningskorridorer för fjärilar i olika typer av miljöer. Pågick 2014-2016.
Syftet med projektet är att utreda ekologiska och rättsliga förutsättningar för fysisk planering av skogliga landskap, som kan leda till dels starkare skydd för biologisk mångfald i vissa områden, dels möjlighet till intensivt skogsbruk i områden där naturvärden av betydelse saknas. Pågår 2016-2018.
Hur ska gräsmattor i Sverige planeras och skötas för att vara både funktionella, estetiskt tilltalande och ekologiskt hållbara? Pågick 2013-2016.
IPBES är en internationell samarbetsplattform som syftar till att stärka samverkan mellan kunskap och politiska beslut gällande biologisk mångfald, mänskligt välbefinnande och ekosystemtjänster för hållbart nyttjande av jordens resurser. Att integrera urfolks ”traditionella” ekologiska kunskap med ”konventionell” vetenskaplig ekologisk kunskap är en av de viktigaste byggstenarna i den här processen.
Under sommaren 2016 hade CBM i uppdrag att göra en vetenskaplig undersökning av Filehajdar, och dess markanvändningshistoria med fokus på betet.
Forskningsprojektet handlar om informella inlärningsprocesser rörande biologisk mångfald bland lokala användare av naturresurser i Sverige.
Det finns ett stort behov av att med bra noggrannhet kunna bedöma risker för kollision mellan vindkraft och fladdermöss, bland annat för effektiv stoppreglering. I den här studien mäts förekomsten av fladdermöss och insekter under fyra månader. Dessutom genomförs experiment för att mäta insektsattraktion.
Urbana grönområden är viktiga inslag i moderna städer, eftersom de motverkar den negativa effekterna av ökande urbanisering genom att erbjuda livsmiljöer som inte bara gynnar vilda djur utan även bidrar till människors välbefinnande. Dammar och andra småvatten är viktiga inslag i dessa grönområden. Pågick 2014-2015.
SLU Centrum för biologisk mångfald
Institutionen för stad och land
Sveriges lantbruksuniversitet
Box 7012
750 07 UPPSALA
Almas allé 8
Ulls hus godsmottagning
Ulls gränd 1, 756 51 Uppsala
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå. SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. • Telefon: 018-67 10 00 • Org nr: 202100-2817 • Kontakta SLU • Om webbplatsen
