Restaurerade våtmarker - punktkällor för metanavgång och kvicksilvermetylering?

Senast ändrad: 21 april 2023
Hålmyran med hjortron

Detta projekt studerar ifall restaurering av dikade våtmarker i det boreala landskapet kan leda till negativa miljöeffekter i forma av ökad metylering av kvicksilver, samt utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Genom en omfattande provtagning av orörda, dikade och restaurerade våtmarksobjekt kommer dessa biogeokemiska effekter att kartläggas både i tid och i rum.

Bakgrund

Runt om i Sverige genomförs omfattande restaurering av våtmarker, både av myndigheter och privata aktörer. Återställning av våtmarker i landskapet bidrar till flera av de Svenska Miljökvalitetsmålen som antagits av Sveriges Riksdag, framförallt ”Myllrande Våtmarker"; "Ett rikt växt- och djurliv"; "Grundvatten av god kvalitét"; "Ingen övergödning och Hav i balans" samt "Levande kust och skärgård”. Intresset och engagemanget för att återskapa våtmarker är ofta stort och det har avsatts betydande ekonomiska resurser såväl nationellt som inom EU. Återskapande av våtmarker leder dock inte enbart till positiva miljöeffekter. Höjning av vattennivån och återskapande av syrefria miljöer kan generera ett flertal mindre önskade processer. En sådan är bildning och avgivning av metan, näst efter koldioxid den mest betydelsefulla växthusgasen. Ett annat hot är ökad metylering av kvicksilver. Merparten av alla dikningsprojekt genomfördes för 50-100 år sedan, eller mer, vilket innebär att den jord som varit torrlagd har genomgått omfattande kemiska och fysikaliska förändringar och därmed skiljer sig markant från jord i våtmarker som aldrig dikats.

 

Syfte

Därför finns det idag stora kunskapsluckor kring de processer som påverkas av en restaureringsinsats. Det huvudsakliga målet med det här projektet är att jämföra förutsättningarna för metanproduktion, metanoxidation, samt metylering och reduktion av kvicksilver i återskapade våtmarker med naturliga våtmarker som aldrig dikats. Denna kunskap är fundamental för utformningen av effektiva restaureringsstrategier, som undviker potentiella negativa effekter kopplade till återskapandet av våtmarker i landskapet.

 

Genomförande

Projektet kommer att utnyttja befintliga restaureringsprojekt och genomförs i samarbete med framförallt flera länsstyrelser vilket också garanterar överföring av kunskap från projektet till centrala aktörer. Provtagning kommer att ske på dikade våtmarker, restaurerade våtmarker och naturliga våtmarker. Vi kommer att fokusera på de övre 50 cm i torvprofilen där man vet att merparten av de organismer som metylerar kvicksilver, samt bildar och konsumerar metan finns. De övergripande momenten kopplade till projektets genomförande omfattar:

  • Karaktärisering av de fysikaliska och kemiska egenskaperna i torvprofilerna och hur dikning respektive restaurering påverkar dessa i jämförelse med orörda system.
  • Karaktärisering och kvantifiering av de mikrobiella populationer vars aktivitet leder till kvicksilvermetylering och metanavgång.
  • Undersöka bidraget av metanbildning respektive metanoxidation i torvprofilerna genom att analysera mönster i metanets stabila isotoper (13C och deuterium).
  • Bestämma kvoten mellan metylkvicksilver och totalkvicksilver, som kan användas som en proxy för hastighet och omfattning av kvicksilvermetylering.

Genom att koppla de biogeokemiska markörerna med de fysikaliska och kemiska egenskaperna i torvprofilen, samt de olika avrinningsområdenas karaktär ämnar vi identifiera enkelt mätbara egenskaper kopplade till negativ miljöpåverkan vid restaurering. Dessa egenskaper kan sedan användas för att utvärdera vilka våtmarker som är mest lämpliga för restaurering om man bör undvika för att minimera risken för negativa biogeokemiska konsekvenser.


Kontaktinformation

Mats Öquist, Forskare FLK
Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, gemensamt
mats.oquist@slu.se, +46907868525, +46705540361