Hållbart uttag av skogsbränsle - Utveckling av metodik för hållbarhetsanalys

Senast ändrad: 18 januari 2021

Det finns starka intressen av att i större omfattning använda förnybara bränslen som energikälla, och samtidigt minska på användningen av fossila bränslen. Detta inkluderar bränslen från skogsmark som t.ex. grot, stubbar, energived och sly, och från jordbruksmark som t.ex. salixodlingar.

Det är samtidigt mycket viktigt att uttaget av skogsbränsle är hållbart ur flera olika perspektiv: miljömässigt, socialt och ekonomiskt. På biobränslemarknaden ställs ofta krav på hållbart uttag och vi måste tydligt kunna demonstrera vilka konsekvenser uttaget får.

Ett hållbart uttag förutsätter kunskap om hur uttaget påverkar olika miljövariabler, samt sociala och ekonomiska faktorer, men det måste också finnas en metodik för att sammanväga olika effekter och kunna stämma av mot samhällets uppsatta mål för att kunna ta beslut om önskvärd utveckling. I det här projektet använder vi ett beslutsverktyg, ToSIA (Tool for Sustainability Impact Assessment), som har utvecklats för skogssektorn för att kunna analysera alternativa situationer inom hela skogskedjan.

Grot. Foto: Johnny de Jong

Bakgrund

Ett ökat uttag av biobränsle ger en miljöpåverkan som vi kan uppfatta både som negativ och positiv. Effekter på biodiversiteten kan bli negativ om substrat som är viktiga som yngelplats för rödlistade arter tas bort, men det kan bli positivt om gamla hagmarker restaureras i större omfattning genom att sly blir intressant som biobränsle. Andra effekter är påverkan på näringsämnen, försurning och miljögifter samt på skogens kolupplagring. Ett ökat uttag av biobränsle kan också få estetiska och sociala effekter samt påverka ekonomin i synnerhet lokalt. Att kunna bedöma dessa biologiska, sociala och ekonomiska implikationer, och att ha metoder för att stämma av konsekvenserna mot de mål som samhället satt upp är av mycket stor betydelse, dels för vårt eget välbefinnande, men också för att kunna visa omvärlden och marknaden vilken uttagsnivå som är hållbar. Ett ökat uttag av biobränsle från skogen måste dessutom ses i ett sammanhang där även uttaget av biomassa för andra ändamål, till exempel som industriråvara, kan komma att öka.

CBM har tidigare ansvarat för sammanställningar av kunskapsläget på området och dessutom relaterat kunskaperna till uppfyllelsen av de svenska miljömålen, för att demonstrera vilka uttagsnivåer som är hållbara.  Tidigare analyser bygger till stor del på kvalitativa expertbedömningarna. I det här projektet är syftet att komma lite längre med objektiva, kvantitativa metoder för att få en säkrare effektprognos. Dessutom relaterar vi inte bara till miljöeffekter utan även till ekonomiska och sociala effekter. Vi utvecklar vi syntesarbetet genom att använda ett nytt beslutsverktyg, ToSIA, som utvecklats för skogssektorn. ToSIA står för "Tool for Sustainability Impact Assessment”. ToSIA täcker hela skogskedjan (Forest Wood Chain, FWC) från vad som händer på skogsmarken, via färdiga skogsprodukter till att dessa hamnar på deponi eller destrueras. Man analyserar hållbarhet genom ett antal indikatorer, t.ex. kolupplagring, markkemi, volym död ved, ekonomi och sociala faktorer.

Mål

Det övergripande syftet med projektet är att ta fram en systematisk, pedagogisk och transparant metod för bedömning av hållbarhet, som kan bli ett effektivt sätt att genomföra synteser vad gäller olika scenarier för skogsbränsle. Vi kommer inom projektet att utveckla och testa analysprogrammet ToSIA som har tagits fram inom European Forest Institute, Joensuu, Finland. ToSIA är redan idag ett fungerande verktyg som används som prognosinstrument, men för våra syften behövs en vidareutveckling.

Dokumentation

Slutrapport för projektet:

Assessing forest biomass use in south Sweden – development of methods for sustainability analysis.
Johnny de Jong, Cecilia Akselsson, Per-Erik Karlsson, Tommi Suominen, Gediminas Jasinevičius

Appendix 1: GVA and employment

Appendix 2: Shares

Appendix 3: Results

 

Fakta:

Arbetet genomförs i samarbete mellan European Forest Institute, IVL, Lunds universitet och Centrum för biologisk mångfald (SLU).

Johnny De Jong, CBM, är projektledare och övergripande ansvarig för genomförandet. 

Finansiering: Energimyndigheten