Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Enligt den senaste statliga utvärderingen av de svenska miljökvalitetsmålen är det inte möjligt att nå miljömålen "Levande skogar" och "Ett rikt växt- och djurliv" med idag beslutade eller planerade styrmedel. Ett skäl anges vara bristande landskapsperspektiv vid förvaltning av skog och otillräcklig miljöhänsyn i samband med avverkningar. Sverige klarar därför inte sina internationella åtaganden, såsom att skydda vissa arter och livsmiljöer enligt EU:s Art- och habitatdirektiv.

Samtidigt är virkesproduktionen viktig, inte minst för att producera biomassa till omställningen av energisystemet i enlighet med bl.a. EU:s Förnyelsebarhetsdirektiv. Marknadens drivkrafter leder idag ofta till kortsiktiga, ekonomiskt fördelaktiga beslut om skogens förvaltning samtidigt som befintliga styrmedel inte förmår avstyra ohållbara mönster.

Projektets syfte var att utreda ekologiska och rättsliga förutsättningar för fysisk planering av skogliga landskap, som dels kan leda till dels starkare skydd för biologisk mångfald i vissa områden, dels möjlighet till intensivt skogsbruk i områden där naturvärden av betydelse saknas.

I en första studie användes en ekologisk modell för landskapsstrategi och simulerad planering. Här utvecklades scenarier som utgjorde basen för en efterföljande rättslig studie om adaptiv planering (som används i t.ex. EU:s ramvattendirektiv) av skogslandskapet. I projektet behandlades även rättsliga komplikationer vid genomförandet av planeringen, såsom konsekvenser för dem som har rättigheter till skogen. En av konsekvenserna kan vara att den rättsliga planeringen skapar rätt till ersättning för markägaren. För att skapa ett självförsörjande system, där kostnaderna för att bevara biologisk mångfald fördelas mer jämt mellan markägarna, tog projektet även fram och diskuterade en ekonomisk reglering som innebär å ena sidan att avverkning beskattas och å andra sidan att de beskattade medlen återförs till de markägare som missgynnas av planens restriktioner.

Läs mer

Dokumentation från projektet hittar du här. Här finns artiklar, presentationer, deltagande vid konferenser m.m., och dokumentation från workshops.

Finansiär:

Naturvårdsverket

Kontaktperson vid CBM:

Johnny de Jong Telefon:  018-671071, 070-2271914 E-post:  johnny.de.jong@slu.se

Projektledare: Gabriel Michanek, Uppsala universitet.

Projektmedarbetare: Maria Forsberg, numera Uppsala universitet.