Verktyg för bedömning av påverkan på fladdermusfaunan av infrastrukturprojekt

Fladdermössen påverkas av buller, kollisioner och belysning, och större vägar kan utgöra barriärer för fladdermöss vilket medför en fragmentering av deras jaktområden. Vägar medför också förändringar av landskapet som på sikt riskerar att påverka fladdermusfaunan. I större vägprojekt är det viktigt att så tidigt som möjligt kunna förutse när och var det kan bli negativ påverkan på fladdermöss, och hur man skulle kunna förebygga det. Forskningen på CBM syftar till att ta fram habitatmodeller som kan användas vid exploateringsprojekt.

Alla arter av fladdermöss påverkas inte i lika hög grad av vägar. De arter som påverkas mest är de skogslevande arter som till stor del också är rödlistade. Vägarna är dock inte absoluta barriärer. Det händer att fladdermössen väljer att försöka korsa vägen. De går då ner på låg höjd och blir därmed utsatta för kollisionsrisk med fordon.

Det är emellertid fortfarande oklart vilka de underliggande faktorerna är som gör att fladdermöss undviker vägar, och antalet studier är fortfarande begränsade till några få arter och några få studieområden. Det medför oklarheter när det gäller förebyggande åtgärder. Ett antal olika strukturer har föreslagits för att ”guida” fladdermössen över vägen. Några har testats, men i flera fall är funktionen fortfarande osäker. En annan osäkerhet är de långsiktiga effekterna. Vilken effekt har en väg på habitatkvaliteten i landskapet för fladdermöss på lång sikt (vad betyder t.ex. sekundär exploatering, dräneringseffekter mm), och hur påverkas populationerna på lång sikt av den ökade fragmenteringen? Det är inte heller helt självklart att de studier som görs på kontinenten och i Storbritannien direkt kan utgöra underlag för riktlinjer av svenska infrastrukturprojekt. Det är mycket som skiljer, bland annat landskapet (Sverige är skogsdominerat medan de flest tidigare studier är gjorda i odlingsdominerade landskap), artsammansättning och tätheten av fladdermöss skiljer sig mm.

Syftet med det här projektet är att ta fram ett verktyg för att på ett tidigt stadium bedöma på vilket sätt fladdermöss kan tänkas påverkas av infrastruktursatsningar. Man bör också kunna bedöma om det kommer att behövas kompensationsåtgärder, skadeförebyggande åtgärder, samt vilket underlag t.ex. i form av inventeringar som kan behövas för att bedöma effekterna på faunan. Verktyget kommer att valideras i fält och denna fältstudie kommer designas så att även långsiktiga effekter av vägen kan studeras.

Enligt artskyddsförordningen 4 § 2 punkten är det förbjudet att avsiktligt störa fladdermöss särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Enligt artskyddsförordningen 4 § 4 punkten är det förbjudet att skada eller förstöra fladdermössens fortplantningsområden eller viloplatser oavsett om det sker avsiktligt eller oavsiktligt (Naturvårdsverket 2009). Enligt EUROBATS-avtalet, som Sverige har ratificerat, skall också områden som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus skyddas från skada eller störning, förutsatt att detta är ekonomiskt och socialt genomförbart. Dessutom skall viktiga födosöksområden för fladdermöss skyddas (EUROBATS 1994, http://www.eurobats.org ). I de flesta västeuropeiska länder är därför fladdermusinventeringar ett krav vid alla större vägprojekt.

Projektledare: Johnny de Jong