Författarpresentationer

Senast ändrad: 17 augusti 2021

Länk till författarpresentationer som pdf (? mb).

Längst ner på denna webbsida finns förklaringar på förkortningar och begrepp.

Författare till antologin: 

Anna Christiernsson, docent och biträdande lektor i miljörätt vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, med intresse för sambanden mellan ekologi och juridik och rätten som styrmedel för att nå miljömål. Hennes forskning har handlat om det rättsliga skyddet av biologisk mångfald både på land och i hav. Med en uppväxt i Stockholms skärgård har ett särskilt intresse för kust- och havsmiljöfrågor grundlagts.

Annelie Sjölander-Lindqvist, docent i socialantropologi och universitetslektor i humanekologi, Göteborgs universitet. Doktorsavhandling om tunnelbygget genom Hallandsås vilken befäste intresset för att förstå miljökonflikters sociala, kulturella och politiska dimensioner. Rovdjurskonflikter är ett centralt forskningsområde men hon forskar också om klövvilt utifrån ett sociokulturellt perspektiv, landsbygdsutveckling genom satsningar på gastronomi och olika styrprocesser inom naturresursförvaltning.

Bengt Gunnar (Bege) Jonsson, professor i biologi, Mittuniversitetet Sundsvall och SLU Umeå. Uppvuxen på en liten norrländsk skogs- och jordbruksfastighet där intresse för natur och markanvändning väcktes. Forskar kring skogens historia, dynamik och biologiska mångfald med fokus på landskapsekologiska frågor kring grön infrastruktur, arters överlevnad och ekosystemtjänster. Försöker omsätta kunskap om skogens ekologi i praktisk naturvård och påverka nationell och internationell naturvårdspolicy.

Birger Hörnfeldt, professor em. i ekologi, vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Naturoch fågelintresset, för bl.a. ugglor, tog fart på allvar i Fältbiologerna. Som doktorand ville han bredda sig och fastnade för ugglematen: sorkar. Avhandling om ”Cykler hos sorkar, rovdjur och alternativa bytesdjur i norra Sverige”. Ansvarig för miljöövervakningen av smågnagare från starten till pensionen 2016. Sorkdynamiken, dess mönster, orsaker och effekter på exempelvis sjukdomsspridning, fascinerar honom.

Björn-Ola Linnér är professor vid Tema Miljöförändring och Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet, programchef för Mistra Geopolitics samt ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. Hans forskning kring samhällsomställningar världen över för att hantera miljöförändringar och stimulera global utveckling behandlas bland annat i The Political economy of climate change adaptation (2015, 1:a upplagan) och Sustainability transformations (2019).

Camilla Sandström, professor i statsvetenskap, Umeå universitet. Forskar i huvudsak om styrning och förvaltning av miljö- och naturresurser, men även om attityder och värdering rörande djur och natur. Var involverad i författandet av IPBES rapport för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i Europa och Centralasien, med särskilt ansvar för kapitel 6 rörande förutsättningar och möjligheter för effektivare styrning.

Caroline Hägerhäll, MSc och agr.dr i landskapsarkitektur, professor i landskapsarkitekturens miljöpsykologi, Sveriges lantbruksuniversitet SLU. Intresserad av den fysiska miljöns utformning och hur den kan möta de behov vi har i vår vardag av aktiviteter och estetiska upplevelser. Forskningen handlar om miljöperception, landskapspreferenser och naturens betydelse för hälsa och välbefinnande, speciellt med fokus på hur miljöernas innehåll kan beskrivas och kopplas till upplevelse och återhämtning.

Cecilia Lindblad, fil.dr, arbetar som handläggare och forskningssekreterare på Naturvårdsverket med frågor inom biologisk mångfald och ekosystemtjänster och är Sveriges kontaktperson för IPBES samt sekreterare i Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald samt ekosystemtjänster. Cecilia har en doktorsexamen i akvatisk ekologi från Stockholms universitet med fokus på kustekosystemens störningskänslighet.

Christina Halling, docent och marinbiolog vid SLU Artdatabanken och biträdande koordinator för SLU:s miljöanalysprogram Kust och hav, arbetar med analys och utvärdering av marina livsmiljöer och deras tillstånd enligt exempelvis EU-direktiv och konventioner, men även med rödlistning av alger. Har i sin forskning försökt minska de negativa ekologiska effekterna av vattenbruk bland annat genom att initiera integrerad algodling i såväl chilenska laxfarmer som sydafrikanska abaloneodlingar.

Ebba Lisberg Jensen, docent i humanekologi, Göteborgs universitet. Doktorsavhandling om konflikter kring biologisk mångfald i skogsbruket. Därefter forskat om relationen människa–natur i det senmoderna samhället, t.ex. slutförvaring av kärnbränsle, biologisk och kulturell mångfald i tätortsnära natur, friluftsliv och olika invandrargrupper samt hur kommunaltjänstemän tillämpar forskning om miljö i sitt arbete. Nuvarande fokus är ekologisk läskunnighet och lärande för hållbar utveckling.

Emma Granqvist, fil.dr, arbetar på Naturvårdsverket med samordning av nationell miljöövervakning samt med Nationella marktäckedata och EU:s satellitprogram Copernicus. Hon har tidigare arbetat som forskningssekreterare på Naturvårdsverket, och innan dess med vetenskapliga tidskrifter vid förlaget Elsevier i Nederländerna. Emma har forskningsbakgrund med doktorsexamen i matematisk biologi vid John Innes Centre, Storbritannien.

Erik Löfmarck, docent i sociologi, Örebro universitet. Erik disputerade 2014 på en avhandling om vardagslivets riskhantering. Hans forskning har sedan dess varit inriktad på kunskapens roll i samhällets hantering av olika miljöproblem, framför allt i sammanhang som präglas av risk och osäkerhet.

Frauke Ecke, docent i landskapsekologi, universitetslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Naturintresset med växter som fokus väcktes redan under barndomen. Denna fascination var till stor hjälp under doktorandstudierna om smådäggdjurens landskapsrespons. Vyerna vidgades och förstärktes med nyfikenheten om djurspridda sjukdomar och deras roll för ekosystemfunktionen. Sedan 2016 ansvarig för den nationella miljöövervakningen av smågnagare.

Grzegorz Mikusiński, docent i biologi vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU. Flyttade till Sverige från Polen i början av 1990-talet för att studera skogsfåglar, i synnerhet hackspettar. Disputerade 1997 och har sedan forskat på diverse frågeställningar gällande skoglig biologisk mångfald i Sverige, Polen, Nepal och nyligen också Tyskland. Jobbar även som akademisk lärare vid SLU:s skogsmästarskola där han bekantar studenter med ekologin.

Gunilla Almered Olsson, professor em. i humanekologi vid Göteborgs universitet samt professor miljövetenskap, doktor i växtekologi. Hennes forskning handlar om brukande och förvaltning av naturresurser och biodiversitet i landsbygder och lokalsamhällen i Europa och Afrika. Nuvarande forskning och aktivism är inriktad på hållbara matsystem som länkar stad och landsbygd och som leder vägen till samhällsomställning. Av särskilt intresse är människa–natur-bandet och lokal– traditionell kunskap.

Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, forskar på hur jord- och skogsbruk påverkar biologisk mångfald och hur denna mångfald bidrar till ekosystemtjänster. Forskningen kombinerar grundläggande förståelse av ekologiska processer med tvärvetenskapliga ansatser för att förstå konsekvenserna av landskapsstrategier som integrerar produktion med bevarande. Han leder det strategiska forskningsområdet Biodiversity and ecosystem services in a changing climate.

Hussein Khalil, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hans intresse för tillämpad ekologi och människors hälsa fick honom att arbeta med förhållandet mellan mångfald, landskap och mänsklig risk för infektionssjukdomar. Han fokuserar också på samspelet mellan socioekonomiska förhållanden och risken för att få infektioner i städer när man har låg inkomst.

Håkan Tunón, farm.dr i farmakognosi (naturprodukter i läkemedelsutveckling), Uppsala universitet och forskningsledare vid SLU Centrum för biologisk mångfald. Var redan som liten fältbiolog fascinerad av naturen och bruket av naturresurserna. Forskar på etnobiologi och traditionell naturresursanvändning. Koordinerade Nationellt program för lokal och traditionell kunskap (Naptek, 2006–2012) och har deltagit i internationella förhandlingar inom CBD. Författare till och redaktör för flera böcker.

Jakub W. Bubnicki (”Kuba”) är forskare på Białowieża Mammal Research Institute (Polska vetenskapsakademien) och samarbetar sedan länge med svenska forskare om biologisk mångfald och skog med höga naturvärden. Kuba bor i en by i mitten av Białowieżaskogen – ett av Europas mest omtalade och omdiskuterade intakta skogslandskap. Där bedriver han bl.a. forskning om däggdjur och deras rörelser och beteenden samt hur de påverkas av markanvändning, ofta på en hög teknik-, data- och GIS-nivå.

Jan Bengtsson, professor i ekologisk miljövård vid Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Han har gått från vattenloppor i hällkar via markekologi och landskapsekologi till frågor om framtidens hållbara jord- och skogsbruk, oftast med fokus på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och hur hållbara produktionslandskap kan tänkas se ut. Han gör också mer eller mindre lyssningsbara ljudskulpturer och oroar sig för klimatet och markanvändningen i den nära framtiden.

Johan Svensson är forskare på vilt, fisk och miljö, SLU Umeå. Med bakgrund som jägmästare, på Skogsstyrelsen, internationellt arbete och miljöövervakning av biologisk mångfald, är fokus nu i huvudsak på skog med höga naturvärden, landskapsplanering, hållbarhet och kontinuitetsskogsbruk. Utöver detta även forskning om konsekvenser på landskapets alla värden av stora markanspråk för vindkraft, där det visar sig att den svenska landarealen är mycket liten och att det är en stor utmaning att balansera detta väl.

Johan Öhman är professor i pedagogik med inriktning mot didaktik vid Örebro universitet. Han är en av grundarna av den didaktiska forskningsmiljön SMED och leder där forskargruppen ESERGO (Environmental and Sustainability Education Research Group Örebro). Han bedriver forskning kring etiska och demokratiska frågor inom miljö- och hållbarhetsutbildning och är starkt influerad av John Deweys pragmatiska filosofi. Ett särskilt intresse är naturmötets betydelse för människors miljöengagemang.

Jörgen Wissman, doktor i ekologi och naturvård, SLU, boende på landet utanför Uppsala. Har stort intresse för växtekologi och tillämpad naturvård i jordbrukslandskap och infrastruktur. Har arbetat med skötsel av gräsmarker av olika slag i tjugo år både inom forskningen och som deltidslantbrukare. Arbetar vid SLU Centrum för biologisk mångfald med olika projekt som rör betesmarker, vägar och järnvägar, landskapsomvandling, kraftledningsgator och invasiva arter.

Karin Beland Lindahl är biträdande professor i statsvetenskap på Luleå tekniska universitet. Hon har ägnat större delen av sitt yrkesverksamma liv åt naturresurspolitik och markanvändningsfrågor. Hennes forskning handlar om naturresursförvaltning, styrning och konflikter: hur ska olika intressen hanteras på ett demokratiskt och rättvist sätt? Karin har ett särskilt intresse för skogen men har under senare år även ägnat sig åt klimat, energi och mineraler.

Katarina Saltzman, docent i etnologi och universitetslektor i kulturvård vid Göteborgs universitet. Det egna naturintresset tog till en början form i västerbottniska svampskogar och på åländska kobbar. Doktorsavhandlingen (2001) handlade om människors olika relationer till landskapet på Öland. Fortsatt forskning har bland annat berört naturens betydelse för människor i stadens mellanrum och utkanter, samt i villaträdgårdar. Företräder ett kulturvetenskapligt perspektiv på naturens mångfald.

Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, Göteborgs universitet, och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium i norra Bohuslän. Hennes forskning fokuserar på biologisk mångfald inom arter (genetisk mångfald) och de genetiska och evolutionära mekanismer som leder till lokal anpassning och artbildning. Som modeller använder hon främst marina organismer, speciellt strandsnäckor och tång.

Klas Sandell, professor em. i kulturgeografi, Karlstads universitet, och nu skärgårdsboende. Intresset för människans naturrelation väcktes genom skärgårdsbönder i släkten, scouting, miljö- och friluftsrörelser. Doktorsavhandling om srilankesiska bönders syn på hållbar utveckling. Folkhögskolelärare, men framför allt forskning om allmänhetens natur- och landskapsrelation i det moderna industrisamhället i form av friluftsliv, utomhuspedagogik, allemansrätt, reservatsfrågor och naturturism.

Kristina Jonäll arbetar som universitetslektor i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Doktorsavhandling om hur vd-brevet i företags årsredovisningar signalerar en bild av framstående och fantastiska företag med unika förutsättningar att tillfredsställa mänsklighetens behov och att ”rädda världen”. Forskningen idag är främst inriktad på styrning och kommunikation av företags och offentliga organisationers insatser för att främja hållbarhet och biologisk mångfald.

Laila Öberg Ben Ammar, samhällsplanerare på Sametinget, sedan 2007. Född och uppvuxen i en skogssamisk renskötarfamilj vilket har bidragit till hennes intresse att värna den samiska kulturen. Av erfarenhet om villkoren för renskötseln tog hon en jur.kand. med examensarbete i renskötselrätt. Samisk traditionell kunskap är muntlig och baseras på värdegrunden att bruka utan att förbruka. Innan Sametinget arbetade Laila med jämställdhetsfrågor inom regional näringslivsutveckling.

Lars Emmelin, professor em. i miljöbedömning & Unescoprofessor i utbildning för hållbarhet, institutionen för fysisk planering, BTH, med landets enda högre utbildning i fysisk planering. Biolog, tekn.lic. i miljö och energisystem. Ledde Sveriges första akademiska miljöutbildning 1968, LU, sedan NTNU i Trondheim, Nordplan och BTH. Forskat om planering och miljöförvaltning. Chef nationella forskningsprogrammet Miljöstrategiska verktyg 2003–2013. Expert åt OECD och Unesco. Studerat friluftsliv i Arktis och fjällen.

Lena Bergström, marinbiolog och docent i ekologi vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU. Har vuxit upp vid kusten och tillbringat mycket tid både under och ovanför ytan för att studera marina makroalger, djur och fiskar. Forskar idag framför allt kring ekosystembaserad förvaltning och hur man kan förbättra beslutsstödet till myndigheter och aktörer när det gäller havsmiljö.

Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Fokus ligger, sedan doktorsavhandlingen om små populationers genetik i mitten av 1990-talet, på genetikens betydelse för bevarande av biologisk mångfald. Forskningen omfattar empiriska studier av såväl naturliga som domesticerade populationer, teoretisk utveckling, policy och mångvetenskapliga arbeten.

Magnus Magnusson, dr i biologi, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen, tidigare postdoktor på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Magnus har ett genuint intresse för djur och natur där det norrländska barrskogslandskapet och kalkrika ängs- och betesmarker i Jämtland ligger honom varmt om hjärtat. I sina doktorandstudier studerade han landskapsförändringars effekt på framför allt gråsiding. På senare tid har han jobbat med hur minskad biologisk mångfald kan påverka spridning av zoonotiska sjukdomar.

Margareta Ihse, professor em. i ekologisk geografi, Stockholms universitet, har forskat inom landskapsekologi. Hon har utvecklat flygbildsmetoder för biotoper, vegetation och landskap samt studerat landskapets struktur, biotoper och förändringar och vad det betyder för biologisk mångfald i kulturlandskap, skog, våtmarker, fjäll och urban miljö. Hon är och har varit aktiv i KSLA med miljöfrågor och varit ledamot i styrelsen för Naturskyddsföreningen och för WWF. Hon har fått flera utmärkelser för sin forskning.

Mari Jönsson, doktor och docent i biologi, SLU Artdatabanken. Maris forskning handlar om biologisk mångfald och naturvård i skogen. Hon studerar ofta vilka processer och strukturer som styr förekomst och dynamik av lavar, mossor och svampar i naturliga och brukade skogar. Hon är också intresserad av hur medborgarnas insamlande av data och kunskap om biologisk mångfald gynnar folkbildning, forskning och naturvård.

Maria Johansson, FM i psykologi, professor i miljöpsykologi, Lunds universitet. Intresserad av samspelet mellan människa och miljö ur individens perspektiv. Forskningen handlar om psykologiska aspekter av individens relation till naturmiljöer, upplevelse av biologisk mångfald och åtgärder för att skydda och förvalta mångfalden. Vilt levande djur och förvaltningen av dem väcker starka känslor. Hon leder tvärvetenskaplig forskning om rädsla för stora rovdjur och kommunikationsinterventioner.

Marie Stenseke, professor i kulturgeografi, prodekan för Handelshögskolan, Göteborgs universitet, och engagerad i IPBES vetenskapliga ledning. Hennes forskning rör landskapsförvaltning och friluftsliv. Hon har medverkat i nationella och internationella forskningsprojekt och har uppdrag på olika nivåer inom akademien och i övriga samhället. Uppvuxen på en mjölkgård finns smultron, harsyra, älg och abborre i hennes celler. Hon är familjescoutledare och trivs i skog och mark med en termos i ryggsäcken.

Mattias Iwarsson, pensionerad trädgårdsintendent vid Uppsala universitet och forskare vid SLU Centrum för biologisk mångfald. Uppväxt i rik trädgårdsmiljö med nära till skog och småjordbruk. Lic-avhandlingen var en världsmonografi över släktet Leonotis (Lamiaceae). Har forskat på fågelpollinering, björkars och hängaplars variation samt kvarstående trädgårdsväxter. Intresserad av folkbildning om odlade växter/sorter och biologi/ ekologi. Driver idag konsultföretaget Mattias Biologi.

Pavel Bína är entomolog och miljöanalytiker på SLU Artdatabanken där han, bland annat, har arbetat med nationell samordning av Faunaväkteriet, en ideell övervakning av svensk fauna. Han har bedrivit flera medborgarforskningsprojekt och är intresserad av olika aspekter inom medborgarforskning som rör datakvalitet och samverkan mellan forskare, myndigheter och allmänhet. Som entomolog har han arbetat över femton år med bevarande av några av de mest hotade fjärilsarterna i Sverige och Europa.

Per Angelstam är forskare med fokus på landskap som sociala och ekologiska system, ornitolog och byggnadsvårdare i Bergslagen och Södra Lappland. Efter studier i Lund disputerade han i Uppsala 1983 och har utnämnts som professor vid BOKU i Wien, SLU och Norges inlandsuniversitet. Sedan två decennier samarbetar han med internationella transdisciplinära forskargrupper, och offentliga och ideella organisationer samt företag rörande samverkan, referenstillstånd, planering och folkbildning.

Peter Fredman, professor i turismvetenskap med inriktning på naturturism vid Mittuniversitetet och Norges miljö- och biovetenskapliga universitet. Boende på Frösön. Intresset för natur grundades i unga år på Sörmlandsleden, i Östgötaskogarna och i fjällen. Jägmästare, disputerad i skogsekonomi vid SLU med inriktning på skogens rekreationsvärden. Forskar med olika samhällsvetenskapliga perspektiv på friluftsliv och naturturism. Är sedan 2020 programchef för Mistra Sport & Outdoors.

Pia Norling, marinekolog som arbetar på Havs- och vattenmyndigheten med internationella havsfrågor med inriktning på bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Arbetade tidigare som forskare på Norsk institutt for vannforskning (NIVA). Doktorerade på biologisk mångfald kopplat till blåmusselekosystem vid Stockholms universitet. Intresset för havet och dess mångfald väcktes genom sommarvistelser vid havet, fritidsaktiviteter (dykning och segling) samt utlandsstudier.

Regina Lindborg, landskapsekolog och professor i geografi med inriktning mot naturresurser, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet. Avhandlingen på Botaniska institutionen om bevarande av biologisk mångfald i naturbetesmark var startskottet på en forskarkarriär som med åren har breddats och nu blandar forskning och samverkan med övriga samhället i frågor som gäller ekosystemtjänster från jordbruket och hållbar matproduktion.

Rolf Lidskog, professor i sociologi och verksam vid Miljösociologiska sektionen, Örebro universitet. En central fråga för hans forskning är hur aktörerna uppfattar, utvärderar och hanterar risker där det finns motstridiga åsikter om dem och hur de bör hanteras. För att besvara denna fråga har han studerat en rad olika miljöproblem, inte minst expertisens roll för att skapa och sprida kunskap om dem.

Sofia A. Wikström, docent i marin ekologi vid Stockholms universitet. Hennes forskning handlar om att kartlägga och förstå ekosystemen i grunda kustområden och hur de påverkas av vårt nyttjande av havet. En viktig drivkraft är att ta fram underlag för att underlätta en kunskapsbaserad ekosystemförvaltning. Intresset för havet och dess djur och växter kommer från uppväxtsomrarna vid Östersjön och i Lofoten.

Steve Coulson, professor i arktisk terrestrisk ekologi och nu Svalbardboende. Intresset för ekologi väcktes tidigt genom friluftsliv. Doktorsavhandling om kyltolerans och vinterekologi hos insekter. Fältarbete i Högarktis sedan 1991 med fokus på terrestrisk och sötvattensekologi. Före detta förvaltningsledare för fynddata vid SLU Artdatabanken med ansvar för Artportalen vilket ledde till ett intresse för medborgarforskning. Numera avdelningsledare arktisk biologi vid UNIS (University Centre in Svalbard).

Thomas Hahn, docent i samhällsvetenskaplig miljöforskning/ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, samt även styrelsemedlem i Partiet Vändpunkt. Bakgrund som ekonomagronom, disputerade om samernas markrättigheter som blir synliga vid konflikter med skogsbruk och jakt. Har gett kurser i ekologisk ekonomi sedan 1990 på SLU, SU, Gävle högskola och KTH. Forskar om ekosystemförvaltning, hur samhället kan transformeras mot hållbarhet genom lärande och samverkan, bortom BNP.

Tommy Lennartsson, forskare på SLU Centrum för biologisk mångfald och naturvårdare vid Region Uppsalas Upplandsstiftelsen. Forskar om samband mellan markanvändning och biologisk mångfald i olika slags landskap, t.ex. odlingslandskap, skog, fjäll, skärgård, och transportinfrastruktur. Är särskilt intresserad av historisk ekologi, som hur historiskt resursnyttjande format naturtyper och efterlämnat ett biologiskt kulturarv. Strävar ständigt efter att använda forskningsresultat i praktisk skötsel.

Torbjörn Ebenhard, fil.dr i zooekologi, forskningsledare och föreståndare för SLU Centrum för biologisk mångfald. Deltar i Sveriges förhandlingar inom konventionen om biologisk mångfald (CBD) och IPBES och verkar som ledamot i styrelsen för Världsnaturfonden WWF Sverige. Arbetar med myndighetsuppdrag som kopplar till Sveriges genomförande av CBD och sprider budskapet om biologisk mångfald i tal och skrift. På fritiden har han ett stort intresse för fågelskådning och däggdjurens systematik.

Tuija Hilding-Rydevik, professor i miljöbedömning, föreståndare SLU Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, fr.o.m. 1 mars 2021 professor em. Hon har en grundutbildning i bl.a. biologi, men forskningen är samhällsvetenskaplig med fokus på möjligheterna för professionella aktörer att i praktiken genomföra politiken för hållbar utveckling och biologisk mångfald. Inspiration är det faktum att människan är orsak till men också lösning på problemen med biologisk mångfald.

Ulrika Palme, biolog från Göteborgs universitet, numera universitetslektor vid Miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola. Ett sedan tidig ålder djupt rotat engagemang för livet på vår planet har lett fram till en tjänst med undervisning och forskning kring hållbarhetsfrågor i allmänhet och biologisk mångfald i synnerhet, allt ur ett miljösystemanalytiskt perspektiv, med fokus på hur människans negativa påverkan på biologisk mångfald kan analyseras, kommuniceras och, framför allt, minskas.

Victoria Wibeck, professor vid Tema Miljöförändring och Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet. Forskar om hållbara samhällstransformationer, miljö- och klimatkommunikation och meningsskapande kring komplexa hållbarhetsutmaningar. Författare (med Björn-Ola Linnér) till boken Sustainability transformations – agents and drivers across societies (Cambridge University Press). Programchef för The Seed Box, Mistra–Formas program för miljöhumaniora.

Yaffa Epstein, Pro Futura Scientia-forskare vid Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) och Uppsala universitets juridiska fakultet. Doktorsavhandling om art- och habitatdirektivet och vargens återkomst i Norden. Forskar om miljörätt, särskilt gällande naturens rättigheter, biologisk mångfald och energifrågor.

Några akademiska begrepp:

Agr: Agronomie. BOKU: University of Natural Resources and Life Sciences, Wien. BTH: Blekinge tekniska högskola. CBD: FN:s konvention om biologisk mångfald. Dr: Doktor. Farm: Farmacie. Fil: Filosofie. FM: Filosofie magister. Formas: Statligt forskningsråd för hållbar utveckling. IPBES: Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. KSLA: Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. KTH: Kungliga Tekniska Högskolan. Lic: Licentiat. LU: Lunds universitet. Mistra: Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. MSc: Master of Science. NTNU: Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet. Postdoktor: Period efter doktorsexamen. Pro Futura Scientia: Ett nationellt spetsforskningsprogram. Professor em.: Pensionerad professor. SLU: Sveriges lantbruksuniversitet. SU: Stockholms universitet. Tekn: Teknologie.

 


Kontaktinformation

Sidansvarig: cbm-webmaster@slu.se