Tio år med jämställdhet på agendan: Nationell uppföljning av skogligt utbildades villkor på arbetsmarknaden

Senast ändrad: 03 maj 2023
Björn i ett vinterlandskap

Hur har den skogliga arbetsmarknaden utvecklats under de senaste tio åren? 2011 visade en nationell enkät på en tydlig könssegregering av den skogliga arbetsmarknaden och att skogligt utbildade kvinnor i högre utsträckning än män valde att lämna sektorn. Vilka effekter har satsningarna på jämställdhet haft på detta och hur har påverkar dessa skogligt utbildade mäns och kvinnor villkor på den skogliga arbetsmarknaden?

Den tidigare enkätens resultat (Lidestav et al 2011) framhöll att rekryteringsprocesser, skoglig utbildning och arbetsmiljön i de skogliga arbetsorganisationerna framhölls som särskilt problematiska, och utgjorde sedan tre tematiska områden som särskilt fokuserades när den nationella strategin ”Konkurrenskraft kräver jämställdhet – Jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn” lanserades strax därefter. Strategin följdes senare av en rad satsningar för att öka jämställdheten inom den skogliga sektorn, både nationellt, regionalt och på företagsnivå. Detta utgjorde i stor utsträckning startskottet för det skogliga jämställdhetsarbetet. Den forskning om skogssektorn, kön och jämställdhet, som genomförts sedan 2011 konstaterar att skogssektorn fortfarande står inför utmaningar utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Denna forskning har dock nästan uteslutande haft ett kvalitativt fokus. Därför är det av största vikt att också kvantitativt kartlägga den skogliga arbetsmarknaden. Detta både för att för att få en fördjupad förståelse av förutsättningarna och utmaningarna samt initierade insatser men även att kunna följa upp utvecklingen och insatsernas effekter över tid.

Syfte

Syftet med studien är därmed att undersöka vilka effekter de senaste tio årens satsningar på jämställdhet fått den skogliga arbetsmarknadens könade förutsättningar. Specifikt fokuserar studien på villkoren för skogligt utbildade kvinnor och män och hur dessa eventuellt har förändrats över tid.

Metod

Som en del i det underlag för åtgärder som togs fram för den nationella strategin 2011 genomfördes en totalundersökning där samtliga skogligt utbildade kvinnor tillsammans med en spegelgrupp av män ingick och den enkäten följde i sin tur i spåren av en undersökning från 1999. Hösten 2021 genomfördes en uppföljningsenkät av dessa två nationella enkäter som dels kartlade den skogliga arbetsmarknadens könsmönster idag, men som också möjliggjorde en longitudinell jämförelse av hur kvinnor och mäns villkor har förändrats i ljuset av de satsningar som gjorts de senaste tio åren. Totalt har drygt 860 skogligt utbildade män och kvinnor besvarat enkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på ungefär 50%.

Enkäten och rapporten har genomförts tillsammans med Skogforsk och med eknomiskt stöd av Gävleborgs, Örebros, Östergötlands, Jämtland-Härjedalens, Västernorrlands och Västerbottens regionala skogsprogram.

Fakta:

Studien visar bland annat på att:

  • Två av fem kvinnor inom skogssektorn upplever en utsatthet i form av könsdiskriminering eller kränkningar medan motsvarande andel bland männen är mindre än var tionde (se sid 28 & 30).
  • Enligt den tillfrågade värderas kvinnors och mäns kompetens lika i skogssektorn. Samtidigt upplevs normer och kultur som den mest ojämställda aspekten (se sid 34).
Kvinnor i chefsroll
  • Kvinnor har idag en snabbare väg till chefsposition. Skillnaden mellan i vilken utsträckning män och kvinnor är chef på lägre eller mellannivå har försvunnit. I företagsledningar är det fortsatt betydligt mer sannolikt att positionen innehas av en man (se sid 26).
  • Tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering eller kränkningar (se sid 31).
Segregering
  • Könssegregeringen har minskat något men fortfarande utgör ”lagövervakning, tillsyn och natur- och miljövård” de två mest kvinnodominerade arbetsområdena, medan ”försäljning, avverkning och inköp” är de mest mansdominerade (se sid 25).
  • Skogsstyrelsen fortsätter att vara den organisation som har flest kvinnor som anställda (se sid 21).
  • Andelen kvinnor som är anställda inom skogsbolag har stigit, medan andelen inom skogsägarföreningarna har sjunkit (se sid 21).
Val av yrke/utbilding
  • Både män och kvinnor har generellt en positiv upplevelse av sin utbildning och får i mycket hög utsträckning arbete direkt efter avslutad utbildning.
  • Motiven till valet av en skoglig utbildning skiljer sig till viss del åt mellan män och kvinnor där män i högre utsträckning, likt föregående studie, har en tidigare och mer direkt erfarenhet och koppling till skogen genom arbete eller genom familjens eller släktens skogägande. Kvinnor å andra sidan drivs i högre grad av ett intresse för hållbarhet och miljö och av möjligheten att få intressanta arbetsuppgifter.
  • Mer än var femte kvinna och knappt var femte man uppger att de skulle gjort ett annat utbildningsval idag. Kvinnorna har i högre utsträckning en mindre positiv upplevelse av utbildningen och det skogliga arbetslivet (se sid 18).
  • Var fjärde kvinna och var femte man har lämnat sektorn, men en betydligt högre andel kvinnor som lämnat sektorn har arbetat en längre tid i sektorn och anger att de inte skulle göra om samma utbildningsval igen (se sid 19).

Relaterade sidor: