Om Naptek

Senast ändrad: 14 augusti 2018

Bakgrund 

Regeringen fattade den 15 december 2005 ett beslut om att inrätta ett "Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterat till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald" som skulle samordnas av Centrum för biologisk mångfald (CBM). CBM valde att kalla programmet för Naptek.

Programmet är en del i Sveriges genomförande av Mångfalds konventionen om biologisk mångfald, som undertecknades 1994.Programmet ska kartlägga och dokumentera, upprätthålla samt sprida lokal och traditionell kunskap. Programmet skall ha särskilt fokus på traditionell och lokal kunskap knuten till den samiska kulturen.

I propositionen som ligger till grund för programmet anför regeringen följande: "Regeringen bedömer att bevarande och användning av lokal och traditionell kunskap relaterat till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald har betydelse för möjligheten att uppnå Ett rikt växt- och djurliv och även övriga miljökvalitetsmål som behandlar biologiska resurser. Lokal delaktighet och förvaltning där hänsyn tas till lokal och traditionell kunskap kan gynna både biologisk mångfald och ge möjlighet till långsiktig ekonomisk utveckling. Den lokala och traditionella kunskapen är en del av en kulturell och lokal identitet som kan bidra till nygamla innovationer för att skapa ett hållbart samhälle, kan främja lokala produkter viktiga för landsbygdsutveckling och kan bevara traditionell markanvändning.

Om programmet

Naptek ska fokusera på traditionell kunskap kopplad till nyttjandet av biologisk mångfald, särskilt med betydelse för mångfaldens bevarande. Verksamheten inleddes i början av januari 2006 och skulle då enligt dåvarande skrivningar pågå i minst sex år. Arbetet samordnas av Centrum för biologisk mångfald i nära samarbete med flera nyckelintressenter för traditionell kunskap. Arbetet sker i samråd med Sametinget i de delar som rör samisk lokal och traditionell kunskap. Programmet har även ett programråd med en rådgivande funktion .

"Programmet bör arbeta genom samverkan med olika intressenter såsom myndigheter, näringslivet och andra berörda organisationer och aktörer. Vidare bör programmet innefatta internationellt utbyte, inklusive processen inom konventionen om biologisk mångfald rörande denna fråga."

Konventionen om biologisk mångfald (CBD) artikel 8j 

NAPTEK är en del i Sveriges genomförande av Konventionen om biologisk mångfald (The Convention on Biological diversity, CBD), som undertecknades 1994. Konventionens artikel 8j behandlar traditionell kunskap och lokalsamhällen.

Konventionen om biologisk mångfald, artikel 8j:
"respektera, bevara och bibehålla kunskaper, innovationer och sedvänjor hos ursprungliga och lokala samhällen med traditionella livssätt som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, och främja en bredare tillämpning av dessa, med godkännande och deltagande av innehavarna av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor, samt främja rättvis fördelning av nyttan som uppkommer vid utnyttjandet av sådana kunskaper, innovationer och sedvänjor."

Vikten av att bevara av traditionell kunskap är finns också nämnd i en mängd olika internationella konventioner och fördrag som exempelvis Konventionen om skydd av det immateriella kulturarvet, Ramsar-konventionen, Agenda 21 och ILO:s konvention nr 169. I Naturvårdsverkets förslag till ett sextonde miljömål markeras vikten av att relevant traditionell kunskap om biologisk mångfald och dess nyttjande bevaras inom en generation.

Vad är traditionell och lokal kunskap?

Traditionell , eller tyst, kunskap är den folkliga erfarenhetsbaserade kunskap som förs vidare från generation till generation genom praktiskt brukande av naturen och de biologiska naturresurserna. Samernas renskötsel, slöjd, jakt och fiske, kustnära fiskares vana vid sjöliv och fäbodsbrukarnas kunskaper om djuren och om skogsbete är exempel på traditionell kunskap som riskerar att glömmas bort. I Konventionen om biologisk mångfald framhålls sådan kunskap som en nationell resurs för framtiden.

All traditionell kunskap har några saker gemensamt: den är dåligt dokumenterad, den har uppstått under lång tid och har hållits vid liv genom att direkt föras vidare från generation till generation.

Napteks programråd (2006-2011)

Följande institutioner/organisationer representeras i Napteks programråd under den första uppdragsperioden 2006-2011.

Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum
Humanekologiska avdelningen, Lunds Universitet
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva
Fredriksdal museer och trädgårdar
Institutet för språk och folkminnen (SOFI)
Jordbruksverket
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA)
Sveriges Kust- och Insjöfiskares Organisation (SKIFO)
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)
Länsmuseerna /Jämtlands läns museum
Länsstyrelserna / Länsstyrelsen Gävleborg
Naturhistoriska museers samarbetsorganisation (NAMSA)
Naturvårdsverket
Nordiska kulturlandskapsförbundet
Nordiska museet
Riksantikvarieämbetet
Sametinget
Sportfiskarna, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund
Stiftelsen Skansen
Sveriges hembygdsförbund
Svenska jägareförbundet


Kontaktinformation

Håkan Tunon, Forskningsledare
Institutionen för stad och land, Avdelningen för statsvetenskap och naturresursförvaltning
hakan.tunon@slu.se, +4618-672591, +460703615010

Anna Westin, Forskare
Institutionen för stad och land, Avdelningen för statsvetenskap och naturresursförvaltning
anna.westin@slu.se, +4618-672703, +460702952703