Fakta:
Finansieras av Energimyndigheten.
Det finns ett stort behov av att med bra noggrannhet kunna bedöma risker för kollision mellan vindkraft och fladdermöss, bland annat för effektiv stoppreglering. I den här studien mäts förekomsten av fladdermöss och insekter under fyra månader. Dessutom genomförs experiment för att mäta insektsattraktion.
Det är ett välkänt faktum att fladdermöss kan dödas av vindkraftverk, men antalet dödade fladdermöss varierar avsevärt beroende på vindkraftsverkens placering, väderlek och årstid. Sannolikt är några arter mer utsatta än andra till följd av arternas jaktteknik, förflyttningsmönster mm. Internationella studier tyder på att dödsfallen är flest under sensommar-höst när det blåser svaga vindar och när temperaturen är tämligen hög. Några motsvarande studier finns dock inte från Skandinavien.
I dag kan vindkraftverk få avslag på grund av att placeringen kan påverka fladdermöss negativt. Det gäller t.ex. vindkraft längs med kuster och i områden med förekomst av sällsynta så kallade riskarter, t.ex. barbastell (Barbastella barbastellus). Kunskaperna som tas fram i det här projektet kommer att möjliggöra fler alternativa etableringsplatser och minska kollisionsincidenser mellan vindkraft och fladdermöss. Det kommer att genomföras genom att studera hur insekter attraheras till vindkraft, och baserat på det kan åtgärder som minskar attraktionen vidtas.
I den här studien mäts förekomsten av fladdermöss och insekter under fyra månader, dels vid marken och dels vid navhöjd, samtidigt som ett antal omvärldsfaktorer kartläggs. Dessutom genomförs experiment med varierande ljusintensitet och färg för att mäta insektsattraktion.
Det är oklart vad som lockar fladdermöss till vindkraftverk men observationer ger starkt stöd för att insektstillgången är en avgörande faktor. Fladdermöss ansamlas och jagar vid platser där insekter koncentreras. En anledning till att insekter dras till vindkraftverk kan vara deras svärmningsbeteende då många insektsarter svärmar i anslutning till lodräta föremål. En annan anledning kan vara attraktion till ljus – kallad positiv fototaxis. Belysningens attraktionskraft verkar vara särskilt stor hos vissa fladdermusgrupper. Till exempel hos nordisk fladdermus, Eptesicus nilssonii, är födointaget under belysning mycket högre än på andra platser, vilket i synnerhet beror på nattfjärilsfångst. Fladdermöss av släktet Myotis, med sju svenska arter, födosöker däremot inte vid belysning och märks sällan i upplysta miljöer.
Ett sätt att motverka att fladdermöss dödas vid vindkraftverk är att stoppa vindkraftverken under visa tidsperioder och väderförhållanden. Risken med en sådan lösning är emellertid både att vindkraftsverken står stilla i onödan eftersom det inte finns några fladdermöss på plats, och att vindkraftverken är igång trots att fladdermössen flyger där. För att minska förluster och slitage bör stoppreglering ske så sällan som möjligt, men kunskapsläget är alldeles för bristfälligt för att sätta upp generella regler. Genom att studera hur insekter attraheras till vindkraft och baserat på det vidta åtgärder som minskar attraktionen kan antalet stopp minska.
Ett alternativ till stoppreglering är att få bort orsakerna till att fladdermössen födosöker vid vindkraftverken. I den här studien kommer vi följaktligen att testa hypotesen att insektstillgången är huvudorsaken till att fladdermössen förekommer vid vindkraftverken. Vi kommer att testa i vilken mån insektstillgången varierar med temperatur, vindstyrka, vindriktning och hinderbelysning, och utifrån detta ta fram en modell för hur risken för fladdermuskollisioner kan motverkas.
Vi har tre syften med studien:
Ett parallellt vindvalsprojekt, ”Minskad fladdermusdödlighet med nya färger”, avser att jämföra den fototaxiska effekten hos lampor med olika spektral sammansättning med syftet ta fram rekommendationer till alternativa hinderbelysningsfärger som inte attraherar insekter. Genom att utnyttja att människor och insekter har olika synsystem och därmed uppfattar ljus och färg på olika sätt, kan färgerna ändå hållas ljusa och väl synliga för människor.
Hinderbelysning av vindkraftverk är nödvändigt för att göra dem synliga för luftfarten. Därför ska verk med en totalhöjd över 150 meter numera förses med högintensivt vitt ljus som blinkar 40-60 gånger per minut enligt Transportstyrelsens föreskrifter. I vindkraftsparker behövs sådan belysning endast på strategiskt placerade yttre verk medan verken inne i parken får förses med blinkande och lågintensivt rött ljus. Det finns anledning att för vindkraftverk överväga alternativa färgsättningar som har lägre fototaxisk effekt men som ändå är ljusa för en mänsklig betraktare. Forskare har visat att vissa färger attraherar signifikant färre insekter än andra i närheten av vindkraftverk. Tyvärr är inte insekternas arttillhörighet känt.
Inom detta projekt tänker undersöka om hinderbelysning på hög höjd överhuvudtaget attraherar insekter och fladdermöss och i så fall vilka taxa. Resultaten från de båda projekten kan därmed ge viktiga synergieffekter.
Finansieras av Energimyndigheten.
Johnny De Jong, Forskningsledare, SLU Centrum för biologisk mångfald
Institutionen för stad och land, Avdelningen för statsvetenskap och naturresursförvaltning
johnny.de.jong@slu.se, +4618-671071, +46702271914