Medverkande i Mångfaldskonferensen den 25 november 2021.
Ammie Berglund, föreståndare för Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (Bioresurs) vid Uppsala universitet. Efter forskarutbildningens djupdykningar i evolutionär genetik växte engagemanget för undervisning på olika nivåer i kemi och biologi. Bioresurs arbetar på uppdrag från Utbildningsdepartementet med fortbildning, inspiration och stöd för skolans lärare som undervisar i NO och biologi. Biologisk mångfald ska vara en del av biologiundervisningen i hela skolan, från förskola till vuxenutbildning.
Torbjörn Ebenhard, Fil. Dr i zooekologi, forskningsledare och föreståndare för SLU Centrum för biologisk mångfald. Deltar i Sveriges förhandlingar inom konventionen för biologisk mångfald (CBD) och IPBES, och verkar som ledamot i styrelsen för Världsnaturfonden WWF Sverige. Arbetar med myndighetsuppdrag som kopplar till Sveriges genomförande av CBD, och sprider budskapet om biologisk mångfald i tal och skrift. På fritiden ett stort intresse för fågelskådning och däggdjurens systematik.
Peter Frykblom, docent i miljöekonomi. Chefsekonom vid Myndigheten för Tillväxtanalys. Doktorerade vid SLU Ultuna, lång erfarenhet av undervisning och forskning kring miljö-, jordbruk- och konsumentfrågor vid såväl SLU som flera amerikanska universitet. 12 år i Statsrådsberedningen och Finansdepartementet med ansvar för bland annat hållbarhetsfrågor och strukturomvandling.
Thomas Hahn, docent i samhällsvetenskaplig miljöforskning/ekologisk ekonomi vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, samt även styrelsemedlem i Partiet Vändpunkt. Bakgrund som ekonomagronom, disputerade om samernas markrättigheter som blir synliga vid konflikter med skogsbruk och jakt. Har gett kurser i ekologisk ekonomi sedan 1990 på SLU, SU, Gävle högskola och KTH. Forskar om ekosystemförvaltning, hur samhället kan transformeras mot hållbarhet genom lärande och samverkan, bortom BNP.
Signe Johannessen, konstnär. I en värld karakteriserad av stora utmaningar ställer Signe Johannessen frågor om människans förhållande till resten av naturen och artöverskridande relationers inbäddade maktstrukturer. Arbetet byggs på tvärdisciplinära undersökningar utifrån olika kunskapstraditioner. Johannessen är utbildad vid Kunsthögskolen i Oslo och Kungl. Konsthögskolan i Stockholm och driver duon Rören/Johannessen tillsammans med Erik Rören. Tillsammans är de initiativtagarna till Art Lab Gnesta. En plats för experimentella kopplingar mellan konst och samhälle. Just nu är Rören/Johannessen aktuella med ett flertal offentliga konstuppdrag, bl.a Väsensryggen i Uppsala som är en rituell plats för en större artrikedom.
För cv och mer information se: www.signejohannessen.com och www.artlabgnesta.se
Ulrika Palme, biolog från Göteborgs universitet, numera universitetslektor vid Miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola. Ett sedan tidig ålder djupt rotat engagemang för livet på vår planet har lett fram till en tjänst med undervisning och forskning kring hållbarhetsfrågor i allmänhet och biologisk mångfald i synnerhet, allt ur ett miljösystemanalytiskt perspektiv, med fokus på hur människans negativa påverkan på biologisk mångfald kan analyseras, kommuniceras och, framförallt, minskas.
Åke Remén: Gotlänning som flyttade till Härjedalsfjällen. Från fin krog till offentligt kök, efter cirka 20 år inom restaurangbranschen hamnade han i det kommunala köket. Ut med halvfabrikat och pulver. Inn med hemlagat, lokalproducerat och matglädje. Härjedalens kommun har under projektet ”ko på rot” börjat upphandla levande nötdjur som går hemma hos lokala bönder och växer till sig för att sedan användas i det kommunla köket. På så vis kan kommunen stötta det lokal näringslivet, öka sin självförsörjningsgrad och få ett högkvalitativt kött som är lokalproducerat.
Katarina Saltzman, docent i etnologi och universitetslektor i kulturvård vid Göteborgs universitet. Det egna naturintresset tog till en början form i västerbottniska svampskogar och på åländska kobbar. Doktorsavhandlingen (2001) handlade om människors olika relationer till landskapet på Öland. Fortsatt forskning har bland annat berört naturens betydelse för människor i stadens mellanrum och utkanter, samt i villaträdgårdar. Företräder ett kulturvetenskapligt perspektiv på naturens mångfald.