Kan tallskogar på hällmarker och myrar bli viktiga för naturvården?

Den biologiska mångfalden i svenska tallskogar har drastiskt förändrats av skogsbruk och skogsbrandsbekämpning. En betydande del av tallskogarna växer på lågproduktiv mark, så kallade impediment. Det är idag förbjudet att bedriva skogsbruk på denna typ av mark, vilket ger en möjlighet att här återskapa förlorade livsmiljöer som skadade träd och ovanliga typer av död ved, utan att inkräkta på virkesförsörjningen. Sådan naturvårdsrestaurering i dessa öppna och långsamväxande skogar kan tänkas göra stor naturvårdnytta, eftersom många arter knutna till långsamvuxen och/eller solbelyst tall och tallved har minskat kraftigt.

Flera olika studier

I projektet undersöker forskarna effekterna av naturvårdande åtgärder och belyser samtidigt grundvetenskapliga frågor om mikroklimatets och vedkvalitetens betydelse för vedlevande arter. Dessutom studeras i vilken takt tallskogar på impediment återfår naturliga strukturer som död ved utan aktiv naturvårdsrestaurering.

I ett experiment dödas (ringbarkas) och skadas (katas) tallar på impediment. Insektsfaunans kortsiktiga (1-2 år) reaktion på detta jämförs mellan torra och fuktiga impediment (hällmarker och myrar) genom att fånga insekter i fönsterfällor före och efter åtgärden.

I en mer långsiktig studie jämför forskarna den biologiska mångfalden i branddödade tallar på torra impediment (hällmark) och på mer produktiv mark. Gynnar naturvårdsbränning på impediment andra arter än bränning i andra tallskogar? Artsammansättningen av vedlevande svampar och insekter undersöks i tallar som dödades i samband med bränder för 10 till 20 år sedan.

I en tredje studie analyseras utvecklingen av bland annat död ved i svenska impedimenttallskogar sedan 1950 med hjälp av Riksskogstaxeringens data.

Följ med ut i fält och hör Mats Dynesius berätta om projektet.