Etnobiologiprojektet "Människan, växterna och djuren – etnobiologi i Sverige"

Ett fullföljande av Linnés arbete

Dokumentations- och forskningsprojektet Människan, växterna och djuren - etnobiologi i Sverige pågick 1997-2007. Projektet leddes av Centrum för biologisk mångfald  och var ett samarbete med:

Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum
Fredriksdal museer och trädgårdar
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA)
Nordens Ark
Nordiska museet/Julita, Sveriges lantbruks-museum
Nordiska kulturlandskapsförbundet
Naturhistoriska riksmuseet
Stiftelsen Skansen

Projektet syftade framförallt till att sammanställa ett uppslagsverk i tre delar, Etnobiologi i Sverige I-III. Utöver bokverket Etnobiologi i Sverige så gav etnobiologiprojektet även ut en egen skriftserie, Studia ethnobiologica. Dessutom medverkade etnobiologiprojektets medarbetare i ett stort antal andra publikationer med etnobiologisk inriktning.

Etnobilogiprojektet fick ekonomiskt stöd från ett stort antal bidragsgivare:     

Riksbankens Jubileumsfond, Kung Carl XVI Gustafs gästprofessur i miljövetenskap 1997-1998, Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond, MISTRA, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, NuSkin, Stiftelsen Fonden för skogsvetenskaplig forskning,C.F. Lundströms stiftelse, Ulum Dalska Föreningen för Älvdalskans bevarande (för bidrag till boken "Fågelnamn och fågelliv i Älvdalen" av Lars Steensland), Naturvårdsverket och Kungliga Patriotiska Sällskapet.

Från och med 2006 integrerarades Etnobiologiprojektets arbete i arbetet med Naptek (Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald).

Ett arbete i Carl von Linnés anda

När Carl von Linné gav sig ut på sin första upptäcktsresa var han 25 år. Han red ensam norrut på något som antagligen skulle bli hans viktigaste resa – Iter Lapponicum/Lappländsk resa 1732. Senare gjorde Linné flera vetenskapliga resor till olika delar av landet i sällskap med kollegor. Under 1700-talet var tidsandan sådan att man sökte efter naturens tillgångar. Därför innehåller Linnés skrifter från resorna mängder av etnologiska uppgifter och dokumentation av den traditionella användningen av växter och djur i olika delar av Sverige. Många omfattande studier har tillkommit sedan Linnés tid men projektet "Människan, växterna och djuren - etnobiologin i Sverige" och bokverket i tre delar kan ses som ett sätt att fullfölja Linnés arbete. Målsättningen var att färdigställa böckerna till 300-årsjubileet av Carl von Linnés födelseår vilket lyckades. Den tredje volymen kom ut i december 2007. Under arbetet med bokverket kom en stor skatt av sägner och folktro om djur och växter att samlas in.

Även om bokverket färdigställts finns mycket kvar att dokumentera. Den traditionella användningen av växter och djur har i många fall visat sig hållbar och allmänheten och forskare kan gemensamt verka för att denna typ av kunskap bevaras till kommande generationer.