Här kan du läsa om programmet för Mångfaldskonferensen 2021 den 25 november.
Det blir föreläsningar som följs av ett initierat samtal om tillämpning och pedagogiska aspekter av den kunskap som finns på området. Föredrag, samtal och en aktiv diskussion, plus mingel efteråt bidrar till ett levande möte mellan olika perspektiv och mellan deltagare från olika håll.
8:30-9:00 Registrering
9:00-16:05 Föreläsningar och diskussioner
16:05-17:00 Mingel
Torbjörn Ebenhard, föreståndare för SLU Centrum för biologisk mångfald.
IPBES bedömer att en miljon arter riskerar att utrotas. Är vi därmed på väg in i det sjätte massutdöendet i jordens historia? Torbjörn Ebenhard kommer att beskriva hur läget är för världens arter, och vilka konsekvenser en stor artförlust kan ge.
Diskutant: Ammie Berglund, föreståndare för Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (Bioresurs) vid Uppsala universitet.
Ulrika Palme, Chalmers tekniska högskola.
Rådande konsumtions- och produktionsmönster har pekats ut som en av de viktigaste drivkrafterna bakom såväl klimatförändring som förlust av biologisk mångfald. Ulrika Palme kommer att beskriva hur man i dagsläget bedömer påverkan från produkter på biologisk mångfald, och utifrån detta prata om vilka förbättringar som behövs, vikten av detta arbete, och möjliga vägar framåt.
Diskutant: Åke Remén, projektet ”ko på rot” vid Härjedalens kommun.
Thomas Hahn, Stockholm Resilience Centre.
I allt fler internationella forskarrapporter förespråkas en långtgående omställning av våra samhällen, för att vi ska kunna stoppa förlusten av biologisk mångfald. I det här föredraget kommer Thomas Hahn att berätta om de så kallade rekyleffekterna, som ”äter upp” de effektivitetsvinster som görs. Det leder till att trycket på naturresurserna ständigt ökar, trots effektivisering. Jag ställer också frågan om varför den ekonomiska politiken inte ens försöker kontrollera rekyleffekterna.
Diskutant: Peter Frykblom, chefsekonom vid Myndigheten för Tillväxtanalys.
Katarina Saltzman, Göteborgs universitet.
Naturens mångfald är en del av människors vardag, vare sig vi tänker på det eller inte. Med utgångspunkt i ett kulturvetenskapligt projekt för att dokumentera betydelsen av naturupplevelser i enskilda människors liv, diskuterar etnologen Katarina Saltzman varför kulturella aspekter är viktiga att beakta i arbetet med att värna om naturen. Hur uppfattas, värderas och definieras natur i vardagliga sammanhang, och vilken betydelse har det för den biologiska mångfalden?
Diskutant: Signe Johannessen, konstnär vid Art Lab Gnesta.
Efter varje föreläsning tar diskutanten plats på podiet, och samtalar med föreläsaren om det vi nyss hört. Det efterföljs av frågor och kommentarer från åhörarna. Tid för informella samtal kommer finnas vid fika- och lunchpauserna.
Detaljerat program publiceras senare.