Asa tillväxtpark

Senast ändrad: 13 april 2021
Vi ställer konstant ökade krav på skogen

Asa tillväxtpark är en världsunik storskalig forskningsarena med målet att öka virkesproduktion med 50% genom att bedriva ett intensivare skogsbruk samtidigt som miljöeffekter av skötseln mäts och utvärderas.

Många krav på skogen

Anspråken på skogen blir fler och ökar var för sig. Skogen kan leverera virke som används för att bygga hus, göra papper, möbler, energi, textil etc. Samtidigt vill vi värna om biologisk mångfald, använda skogen för rekreation och skogen har en nyckelroll för att begränsa klimateffekter. Låter det som en omöjlig ekvation? En lösning kan vara att kraftigt öka virkesproduktionen på vissa områden. Syftet med tillväxtparken är att på landskapsnivå studera effekter av en ökad virkesproduktion, genom att tillämpa resultat från tidigare forskning.

Hur höjer vi tillväxten?

För att höja tillväxten används olika skötselåtgärder och -program, t.ex.:

  • behovsanpassad gödsling (BAG) i granbestånd (gödslingen sker på våren vartannat år sedan 2010)
  • användning av introducerade snabbväxande trädslag som contortatall och hybridlärk
  • bästa tillgängliga förädlade plantmaterial
  • förbättrade föryngringsmetoder
  • anpassad gallring och omloppstid.

Miljöövervakning/monitoring

Inom tillväxtparken pågår miljöövervakning, eller monitoring, av skoglig produktion, vegetationsförändringar, vattenkemi och avrinning

Vattenprovtagning sker varje månad i 12 avrinningsområden. Proven analyseras med ett omfattande vattenkemiskt program. Kontinuerlig flödesregistrering sker och medeltimvärde sparas. Efter varje gödslingstillfälle utökas kontrollprogrammet avseende vattenkvalitet.

Vegetationsövervakning sker genom laserskanning av området samt ett fast nät av provytor där träd och markvegetation inventeras.

Forskningsmöjligheter

Tillväxtparken i Asa är en unik arena för forskning rörande intensivt skogsbruk, både av virkesproduktion men också av miljöeffekter av det intensiva brukandet. Vi har infrastruktur för att möjliggöra studier av t.ex.:

  • gödslingens påverkan på vattenkvalitet på landskapsnivå
  • rekreationsvärde i ett intensivt skogsbruk
  • främmande trädslags påverkan på flora och fauna.

Om du har frågor eller forskningsidéer tveka inte att kontakta oss!

Karta över försöksparkerna i Asa

Vi erbjuder

  • Data, läs mer nedan.
  • Möjlighet att etablera ett försök inom intensivt skogsbruk.
  • Utrustning, elförsörjning, hjälp av våra försökstekniker och forskningsingenjörer
  • Kontor och laboratorium med olika faciliteter att disponera, läs mer under Asa forskningsstation

Tillgängliga data

Klimatdata från Asa klimatstation (sedan 1990)

Klimatdata vid Asa klimatstation omfattar bland annat:

  • Luft (1,7 och 0,25 m) och marktemperatur (10 och 20 cm)
  • Relativ luftfuktighet
  • Global- (SR), netto- NR), och fotosyntesaktiv (PPFD) strålning
  • Nederbörd
  • Vindhastighet och vindriktning
  • Lufttryck

Data från Asa och andra försöksparker är tillgänglig här: Klimatdata från skogliga försöksparkerna

Vattenkemidata

Vattenkemi analyseras av SLU:s Vattenkemiska laboratorium (om inte annat nämns), läs mer om metoder, ackreditering, mätområde, mätosäkerhet etc. här.

För data, kontakta:

Magdalena Zuchlinska Steen, Försökstekniker
Enheten för skoglig fältforskning; Asa gemensamt
magdalena.steen@slu.se, +46 472-263181, SLU-ankn. 4717

Basprogram från 12 avrinningsområden

Månatlig vattenkemi från 12 avrinningsområden sedan mitten av 2010.

Analysen omfattar 23 parametrar: pH, alkalinitet, konduktivitet, två olika absorbans-värden, slamhalt, turbiditet (från mitten av 2010 tom 2014), totalt organiskt kol, totalt kväve, ammonium, nitrit-nitrat, total fosfor, fosfatfosfor, sulfat, klor, fluor, kalcium, magnesium, natrium, kalium, järn, mangan, kisel, aluminium.

Vattenkemidata från utökad extraprovtagning efter gödsling

Analysen omfattar 5 parametrar: totalt kväve, ammonium, nitrit-nitrat, fosfatfosfor, total fosfor.

Efter varje gödslingstillfälle utökas ytterligare vattenprovtagning i alla avrinningsområden som berörs av gödslingen samt i två kontroll-områden. Vatten skickas då till analys varje/varannan dag direkt efter gödslingen 4-5 gånger och sedan två gånger under kommande sommaren vid högt vattenflöde (efter större nederbörd).

Under 2014 utökades vattenanalyserna inom projektet FutMon:

  1. Vattenprovtagning från våra två referens-avrinningsområden skedde två gånger per månad under 2014.
  2. Månatlig vattenanalys från våra två referens-avrinningsområden omfattade även följande tungmetaller: arsenik, kadmium, kobolt, krom, nickel, koppar, bly, vanadin, zink, uran, metylkvicksilver (IVL), totalt kvicksilver (IVL).

Kvicksilver analyserades av IVL Svenska Miljöinstitutet, läs mer om analysmetoder, ackreditering, mätområde, mätosäkerhet etc. här.

Vattenflödesdata

  • Manuella mätningar (kontroll):
    • en gång per månad från mitten av 2010 till mitten av 2015
    • två gånger per månad från mitten av 2015.
  • Automatiska mätningar - medeltimvärde från mitten av 2012 (med undantag för vinterperioder, läs mer nedan)'

Manuella mätningar sker vid våra dammar där avstånd från dammens kant till vattenyta mäts på båda sidor enligt skissen nedan. Vid varje mätningstillfälle noteras också om vattenflödet är påverkat.

Skiss över manuell flödesmätningsmetod

För automatiska nivåmätningar används LevelTROLL 700 logger som mäter vattennivå för flödesberäkningar samt temperatur varannan minut och sparar medeltimvärde. Data laddas två gånger per månad (data kan inte ses i realtid).

Under tre vintrar 2017/2018, 2018/2019 och 2019/2020 togs loggrarna upp – för de perioderna finns data bara från en referensdamm som är utrustat med dammhus och infravärme.

Kvalitetskontroll av nivådata pågår.

För data, kontakta:

Magdalena Zuchlinska Steen, Försökstekniker
Enheten för skoglig fältforskning; Asa gemensamt
magdalena.steen@slu.se, +46 472-263181, SLU-ankn. 4717

Multispektral laserskanningsdata från 2009 och 2019

Asa försökspark- och tillväxtpark har skannats med flygburen laser 2009 och 2019. Vid båda tillfällena skannades med hög punkttäthet, ca 20 punkter/m2, vilket möjliggör identifiering av enskilda träd. I samband med skanningarna har även områdena flygfotograferats.

  • Laserskanning 2009. Laserdata i olika format. Bearbetad data i form av klassad laserdata, digital höjdmodell, samt beräknad stående volym, medelhöjd och övre höjd. Flygfotona är rektifierade och finns i två upplösningar, 5 och 10 cm pixelstorlek.
  • Laserskanning 2019 med två olika våglängder (grön och infraröd laser). Bearbetning av data pågår. Finansierad av projektet Mistra Digital Forest.

För data, kontakta:

Mikael Andersson, Försöksledare 
Enheten för skoglig fältforskning; Asa gemensamt
mikael.andersson@slu.se, +46 472263170, SLU-ankn. 4706

Träd-data från produktionsprovytor

Trädinventeringar inom ett nät av 234 fasta provytor inom Asa försöks- och tillväxtpark utgör referensdata för de två laserskanningarna som genomfördes 2009 och 2019. Ytorna etablerades och koordinatsattes i samband med 2009 års skanning då området delades i fem stratum utefter trädslag och ålder. Provytornas storlek varierar beroende på ålder och tillstånd.

På ytorna mäts och registreras:

  • Brösthöjdsdiameter (alla träd)
  • Trädslag (alla träd)
  • Trädhöjden (för ett antal provträd utvalda slumpvis för att representera diameterklasser)
  • Trädens position på provytan (alla träd; vid den andra inventeringen 2019)

För data, kontakta:

Mikael Andersson, Försöksledare 
Enheten för skoglig fältforskning; Asa gemensamt
mikael.andersson@slu.se, +46 472263170, SLU-ankn. 4706

Markvegetationsinventering

Under 2018 inventerades markvegetation på alla 234 produktionsprovytor samt på ytterligare 40 provytor fördelade över gödslade bestånd. Alla arter förekommande på en yta av 1m2 i mitten av produktionsprovytor samt deras täckningsgrad (%) noterades fördelade över tre skikt: bottenskikt (t.ex. mossor), fältskikt (gräs, örter) och buskskikt. Krontäckning ovanför ytan också noterades i procent.

För data, kontakta:

Mikael Andersson, Försöksledare 
Enheten för skoglig fältforskning; Asa gemensamt
mikael.andersson@slu.se, +46 472263170, SLU-ankn. 4706

Fakta:
  • Tillväxtparken ligger i anslutning till Asa försökspark och Asa forskningsstation
  • Etablerad i maj 2009
  • Markägare: Sveaskog
  • Utgör 1 700 ha varav 1 485 ha är produktiv skogsmark
  • Höjden över havet är 170-240 meter
  • Medelboniteten är 8,1 m³sk/ha och år,
  • Trädslagsblandning: gran 72 %, tall 23 %, löv 5 %
Relaterade sidor:

Kontaktinformation

Martin Ahlström, Parkchef
Asa forskningsstation, SLU
martin.ahlstrom@slu.se, 0472-26 31 71, SLU-ankn. 4707

Magdalena Zuchlinska Steén, Försökstekniker
SLU, Asa forskningsstation
magdalena.steen@slu.se, 0472-2630181, SLU-ankn. 4717

Mikael Andersson, Försöksledare 
Enheten för skoglig fältforskning; Asa gemensamt
mikael.andersson@slu.se, +46 472263170, SLU-ankn. 4706

Sidansvarig: kim.lindgren@slu.se