Målmedvetenhet lönar sig. Anna hade tidigt siktet inställt på att arbeta med viltförvaltning och konflikter mellan människa och vilt. I dag är hon doktorand på institutionen för vilt, fisk och miljö. Hennes bästa tips är att börja bygga ett kontaktnät så tidigt som möjligt.
Jag doktorerar inom viltekologi och undersöker vilka faktorer som påverkar hur klövvilt nyttjar jordbrukslandskap och skogslandskap. Främst fokuserar jag på vad som påverkar betesskador och varför vissa områden är mer utsatta än andra.
Forskningen kan användas av enskilda lantbrukare eller skogsbrukare såväl som länsstyrelser eller naturvårdsverket, men jag hoppas även att den kan föra den vetenskapliga forskningen framåt.
Jag studerade masterprogrammet Conservation and Management of Fish and Wildlife här på SLU i Umeå och valde att skriva min mastersuppsats under ett års tid. Min tjänst dök upp på SLU:s hemsida några månader innan jag var klar med uppsatsen och den klaffade verkligen med vad jag är intresserad av. Jag sökte tjänsten och efter en intervju kontaktade de mig och sa att tjänsten var min, men att jag behövde bli klar lite tidigare med masteruppsatsen. Det var tufft men jag var motiverad eftersom jag hade något att se fram emot!
Leta upp någon som arbetar med det du är intresserad av och som inspirerar dig! Kontakter är jätteviktigt, oavsett vilket område du vill arbeta inom.
Försök också att bygga upp ditt CV ur ett långsiktigt perspektiv – det är inte för tidigt att börja fundera redan under kandidatutbildningen. Jag satsade på att under somrar och ledighet skaffa praktik eller volontärarbeta inom mitt intresseområde för att knyta kontakter och få erfarenheter.
Fredrik Stenbacka och Anna Widén sätter upp en viltkamera som ingår i Annas försök. Foto: Jörgen Wiklund, SLU
1/1
Mina arbetsuppgifter varierar väldigt mycket beroende på säsong. Under vår och sommar är jag ofta ute på fältarbete eller förbereder för fältarbete, för detta projekt innebär det att jag spenderat mycket tid i mitt studieområde i Sörmland. Där blir det långa dagar under några veckor där vi samlar in olika slags data.
Under höst och vinter blir det mycket kontorsarbete i form av att analysera data eller att skriva artiklar, beroende på vart i forskningsprocessen jag är. Vi har också möten med olika forskargrupper där vi diskuterar artiklar eller hjälper varandra med olika problem.
Eftersom en doktorandtjänst egentligen är en forskarutbildning läser jag kurser på doktorandnivå. SLU har ett jättestort utbud – allt från kurser i statistik till mer områdesspecifika kurser.
Det är vanligt att doktorander undervisar både på kandidatnivå och mastersnivå så ibland spenderar jag mycket tid på att rätta uppgifter, förbereda eller hålla föreläsningar och att handleda kandidat- eller mastersstudenter.
Jag önskar att jag visste att varje doktorandtjänst ser olika ut. Det finns ingen färdig mall på hur tjänsten ska läggas upp eller byggas. Alla har olika förutsättningar och alla projektgrupper/forskningsgrupper jobbar på olika sätt. Därför bör inte doktorander jämföra sig med andras utveckling eller sätt att arbeta då det inte behöver se ut på samma sätt. Vi når alla samma mål på olika sätt.
Stort tack till Anna Widén!
Och tack till Elin Wärm, masterstudent på programmet Environmental Communication and Management, som under sin praktik hos oss gjort denna intervju.