Perennerna i Nationella genbanken

Senast ändrad: 03 januari 2024
Blommande trädgårdsiris. Blomman är vit och ljust lila.

I Nationella genbanken bevaras 480 perenner. Alla går att spåra till före 1940 och samlades in genom Perennuppropet, en landsomfattande inventering av äldre prydnadsperenner som ägde rum mellan åren 2003 och 2010.

Pioner, flox, irisar, astrar och vivor är de perenner som det finns flest av i genbanken, men här finns perenner från fler än 70 olika släkten. Perennerna har odlats till exempel på kyrkogårdar och i slottsträdgårdar, men de allra flesta har samlats in från privatträdgårdar runt om i landet. Här finns faktiskt perenner från alla Sveriges landskap.

Många av perennerna har berättelser och traditioner knutna till sig. Här finns till exempel en sibirisk nunneört som gått i arv på kvinnosidan i en familj sedan år 1900, en bergenia från Dalarna där blommorna alltid plockades och gavs bort i namnsdagspresent på Vilhelminadagen, en liljekonvalj som användes i en gotländsk brudbukett 1944 och en blekrosa trädgårdsaurikel som en liten 10-årig flicka i Lycksele fick i present på 1930-talet. De perenner som inte går att identifiera till en redan känd sort får sortnamn som berättar om platsen där de odlats eller personerna som odlat dem. I genbankens samlingar finns bland annat höstfloxen 'Alma Jansson' som kommer från ett småjordbruk i Edsbro i Uppland. Alma odlade sorten under många år och gav den så småningom vidare till sin svärdotter Stina som flyttade in på gården 1939 och mindes floxen från den tiden. I dag kan man köpa 'Alma Jansson' under varumärket Grönt kulturarv®.


Kontaktinformation

Linnea Oskarsson, genbankskurator för perenner vid Nationella genbanken

Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU                   linnea.oskarsson@slu.se, 040-41 55 86, 070-350 14 19