Kunskapsbank

Läs populärt om institutionen för mark och miljös forskning och miljöanalys.

Framtidens jordbruk är redan här Externwebben Jordbruk En satellit passerar Olssons gård klockan 10:23 på 700 km höjd. Efter några timmar har Olsson en karta i mobiltelefonen som visar hur det växer på olika delar av fältet. Kartan kan med några klick göras om till en datorfil som kan styra Olssons gödselspridare så att rätt mängd näring hamnar på rätt plats. 28 september 2017
Nytt projekt ska utveckla beslutsstöd för minskad övergödning Externwebben Jordbruk Övergödning och försurning SLU deltar i ett nystartat EU-projekt som leds av Vattenmyndigheten. Målet är att ta fram ett beslutsstöd för att minska fosforläckaget. Bland annat utvecklar vi ett program som lantbrukarna själv kan använda för att se hur olika odlingsåtgärder påverkar läckaget. 28 september 2017
Utlakningsförsök ger kunskap om åtgärder för minskat näringsläckage Externwebben Jordbruk Övergödning och försurning Vi har länge studerat odlingsåtgärders påverkan på vattenmiljön i specialdränerade rutförsök. Det första försöket anlades på Lanna försöksstation redan på 1970-talet och följdes sedan av försök på andra platser. Resultaten ger kunskapsunderlag för regelverk och rådgivning för ökat växtnäringsutnyttjande och minskad utlakning. De senaste tio årens resultat från utlakningsförsöken i Halland finns nu i en rapport, sammanställd på initiativ av försöksvärden Hushållningssällskapet. 28 september 2017
Pedometri i praktiken: utveckling av beslutsstöd för hållbar intensifiering i småskaliga odlingssystem i Östafrika Jordbruk Sedan ett antal år har Institutionen för mark och miljö haft ett gott samarbete med International Center for Tropical Agriculture (CIAT) i Kenya. Samarbetet började med ett Formas/SIDA-finansierat projekt och har sedan vuxit med ytterligare FoU-aktiviteter inom ämnesområdet pedometri. 28 augusti 2018
Fosforutlakning från organogena jordar kan motverkas med biokol Jordbruk Markvetenskap Institutionen för mark och miljö Organogena jordar som skapas från dränerad våtmark odlas ofta intensivt. Jordtypen har låg förmåga att binda fosfor, något som kan leda till förorening av ytvatten. På institutionen för mark och miljö vid SLU har fosforförluster kartlagts och metoder för att begränsa dessa med hjälp av biokol undersökts. 22 november 2018
SLU och SGI samarbetar för en giftfri miljö Mat och hälsa Skadliga ämnen Institutionen för vatten och miljö För att bedöma vilken risk ett förorenat område utgör behövs detaljerade, platsspecifika riskbedömningar, men effektiva undersökningsmetoder saknas. Sedan 2010 samarbetar SLU och SGI för att stärka svensk forskning om riskbedömning och åtgärder av förorenade områden. 27 augusti 2018
Hur säkra är nanopartiklar för miljön? Mat och hälsa Skadliga ämnen Nanopartiklar finns i allt från solkräm till båtfärg och dieselbärnsle. Men är de här partiklarna farliga för miljön och hälsan? Forskare från mark och miljö gör ett djupdyk i forskningen kring detta och svarar lugnande på frågan. 27 augusti 2018
Interaktioner mellan jord och mikrober studeras i fjällen genom att flytta jord Biologisk mångfald Klimat och bioenergi I arktiska tundrajordar finns en tredjedel av jordens markkol. I ett nytt försök undersöker vi hur klimatuppvärmningen och det förändrade samspelet mellan smådjur och mikrober påverkar kolets kretslopp i den här miljön. 24 augusti 2018
Samarbeten mellan SLU och låginkomstländer förbättrar vattenanvändningen i jordbruket Jordbruk Landsbygd Mat och hälsa Vatten och fisk Genom samarbete med universitet i låginkomstländer runt forskning och utbildning bidrar vi till globala mål om mat säkerhet och hållbar utveckling. Här berättar vi om några sätt SLU arbetar med att stärka kunskap kring jordbrukets vattenhushållning i Afrika och Sydamerika. 22 mars 2018
SLU håller koll på växthusgaser i skog och mark Klimat och bioenergi Klimatförändringarna ger effekter på ekosystem och samhälle. För att mildra effekterna måste utsläppen av växthusgaser minska. SLU ansvarar för det viktiga arbetet att beräkna och rapportera växthusgasflöden fån markanvändning och skogsbruk till FN och EU. Nu presenterar vi färska siffror. Störst upptag av växthusgaser sker på skogsmark genom upptag i biomassa och markkol. De största utsläppen sker från dränerade marker och vid avskogning. 22 mars 2018
Modeller för skördeberäkning testade över 30 år Jordbruk Modeller gör det möjligt att förutsäga effekter av t ex väder, klimat och gödsling på jordbruket. I ett nyligen avslutat europeiskt forskningsprojekt testades flera mark-växt modeller på en region över en 30-årsperiod. Resultaten visar att indata på markegenskaper spelar en viktig roll och att en grövre rumslig upplösning kan ge fel i beräkningarna av t ex skörd och kväveutlakning. 22 mars 2018
Markpackning leder till ond cirkel för växtrötter Jordbruk Ett högt mekaniskt motstånd i packad mark hindrar majsrötter från att nå vatten i alven, något som även leder till lägre avkastning. Om det handlar en ny studie från institutionen för mark och miljö. 11 december 2017
Trädens naturliga näringsförsörjning riskerar att försämras av dagens skogsbruk Biologisk mångfald Skog och trä Mykorrhizasvampar, och särskild gruppen spindlingar, hjälper träden att bryta ned organiskt material i näringsfattiga marker. Dessvärre tyder nya forskningsresultat på att spindlingar kan vara extra känsliga för skogsbruk och minska i förekomst under lång tid efter avverkning. Vi ser en risk att skogsbrukets effekter på svampsamhället i längden leder till ett ökad behov av gödsling. 08 december 2017
Nya perspektiv på kollagring i skogsmarken Klimat och bioenergi Hur byggs humuslagret upp i skogsmarken? Marken tillförs dött organiskt material från träden och markväxterna, men storleken på förrådet i marken verkar till stor del styras av nedbrytningen och återkopplingar mellan träd och mark via mykorrhizasvampar. Med de här nya resultaten kan vi behöva ändra synen på hur humuslagret och markens kolförråd byggs upp. 07 december 2017
Ny metod ger kostnadseffektiva jordartsbestämningar Jordbruk På institutionen för mark och miljö har vi undersökt en ny, mer kostnadseffektiv metod att göra jordartsbestämningar. Med en mix av nära infraröd reflektans (NIR) och klassiska laboratoriemetoder går det att få fram viktig information om t ex jordens kalkbehov och mullrika partier där gödsling är överflödig. 24 november 2017