Markens näringsomsättning

Senast ändrad: 08 april 2024
Cirkel som i text visar alla ämnesområden som markens näringsomsättning omfattar. i mitten syns en gröda i jordbruksmark.

För att säkra vår mat- och vattenförsörjning spelar markens funktion en avgörande roll. Därför vidareutvecklar kunskapen om komplexa interaktioner i marken, från mikroskopisk skala upp till fältnivå.

Marken lagrar, styr frisättningen av, samt cirkulerar de näringsämnen växter behöver för tillväxt. Det är ett av vår jords mest komplexa system, och markens näringsomsättning styrs av mångfacetterade, oskiljbara interaktioner som omfattar biologiska, kemiska och fysiska dynamiker.

Viktiga interaktioner i marken

Dessa interaktioner resulterar i remarkabel spatial heterogenitet över en skala av många storleksordningar, samt över tidskalor som sträcker sig mellan sekunder till millenium. Vår forskning fokuserar på att vidareutveckla vår kunskap om komplexa processinteraktioner, i en skala från mikroskopiskt markhabitat till fältnivå.

Marken är fundamental för alla civilisationer: den stöttar leveransen av en stor omfattning av livsupprätthållande ekosystemvaror och tjänster. I kontexten av en tryggad global mat- och vattenförsörjning, samt aktuella farhågor angående klimatförändringar och miljöproblem, så spelar markens funktion en viktig roll.

Ett effektivare jordbruk

Den snabbt växande globala befolkningen sätter press på tillgången till livsmedel, och jordbruket behöver därför övergå till metoder för effektiv användning av näringsämnen. Detta säkerställer livsmedelsproduktionen samtidig som negativ påverkan på agroekosystem minimeras, vilket gör metoderna långsiktigt hållbara. Därför är en hållbar förvaltning av markens näringsomsättning i olika jordbrukssystem av ökande relevans till samhället och en nyckel till att uppnå FNs globala mål för en hållbar utveckling till 2030.  

Våra forskningsområden

  • Samspel mellan mark, mikrober och växter
  • Cirkulär resurshantering
  • Hantering av växtnäring
  • Pedometri och precisionsodling
  • Markens organiska material

Samspel mellan mark, mikrober och växter

Vårt arbete bygger på grundläggande ekologisk teori för att undersöka effekterna av naturliga och antropogena störningar på marksamhällen och ekosystemfunktioner, med särskilt fokus på rollen av sammankopplade växt-mikrobinteraktioner för att driva markens näringsomsätting.

Vår forskning omfattar flera fokusområden, inklusive mikrobiell ekologi, biogeokemi och samhällsekologi, både med hjälp av fält- och kontrollerade experiment. Genom att kombinera mätningar av potentiell mikrobiell aktivitet med hjälp av metoder som enzymanalys, community profiling och meta-omik med mätningar av kol- och näringslager och flöden i marken, strävar vi efter att förstå de roller som mikrober spelar i biogeokemiska cykler.

Mycket av vårt arbete utförs i Sverige, med betydande tidigare och nuvarande forskning också i andra delar av världen, inklusive Afrika, Asien, Nordamerika och på andra håll i Europa.  

Nuvarande projekt fokuserar på:

  • Klimatsmart resiliens genom diversifierade odlingssystem - Identifiering av språngbrädor i nordiskt och baltiskt jordbruk (AgroMixNorth). 
  • Markanvändningens inverkan på biologisk mångfald och ekosystemprocesser i gräsmarker.
  • Potential för organiska insatser från agroforestry-trädbiomassa för att förbättra markens näringsinnehåll i östra Afrika.  
  • Mikrobiella samhällen som är involverade i produktion och begränsning av växthusgasutsläpp .

Om du vill samarbeta med oss eller letar efter ett kandidat- eller examensarbete, hör gärna av dig. 

Hantering av växtnäring

Växtnäring fungerar som en grundpelare för att uppnå flera av FN:s hållbarhetsmål och överbryggar klyftan mellan jordbruk, människors välbefinnande och bevarandet av vår planets värdefulla resurser. I forskargruppen för markens näringsomsättning gör vi djupdykningar i jordbruks- och miljövetenskap med fokus på en av naturens viktigaste processer - växtnäring.

Vårt uppdrag är att lösa mysterierna kring hur växter får tillgång till och utnyttjar näringsämnen, vilket ger viktiga insikter för att optimera växtproduktionen, förbättra livsmedelskvaliteten och främja hållbara ekosystem. I en värld där miljöutmaningar och livsmedelssäkerhet är av största vikt är vårt arbete mer kritiskt än någonsin.

Vårt arbete fokuserar även på hur tillgången på näringsämnen för grödor kan optimeras, hur livsmedlens kvalitet och näringsinnehåll kan upprätthållas samt hur ekosystemen och den biologiska mångfalden kan beveras genom att minska mark- och vattenföroreningar.

Vi ansvarar också för att hantera och digitalisera data från 24 långsiktiga fältförsök över hela Sverige med fokus på växtnäring och markbördighet. Forskare är välkomna att använda publicerade data. För frågor om de långliggande fältförsöken, vänligen kontakta oss på soilnutrientcycling@slu.se. 

Aktuella forskningsprojekt:

  • ScanOats: Ett industriellt forskningskonsortium med havre i fokus
  • Gödsling med minimerade lustgasutsläpp under svenska förhållanden.

Om du vill samarbeta med oss eller letar efter ett kandidat- eller examensarbete, tveka inte att höra av dig.

 

 

Cirkulär resurshantering

Växtnäringsämnen avlägsnas via grödor som skördas från jordbruksfält. Dessa näringsämnen hamnar sedan i gödsel, hushållsavfall, avfall från livsmedelsindustrin och i avloppsslam. Det finns också andra resurser från skog och fiske som är rika på växtnäringsämnen. Vår forskning omfattar hur olika behandlingar av sådana restprodukter kan förbättra egenskaperna så att de kan användas som gödningsmedel.

Vi tittar också på olika tekniker och appliceringsstrategier för att använda organiska gödselmedel på fältet för att maximera effektiviteten och minimera miljöpåverkan. Vi använder labbinkubationer, pot experiments, fältexperiment och gårdsstudier beroende på vilken typ av forskningsfråga det gäller. Vi mäter kväveomsättningen i marken, grödornas avkastning och kvalitet, gasutsläpp och utlakning.  

Aktuella forskningsprojekt fokuserar på:

  • Förbättrad kväveeffektivitet med olika behandlingar av nötkreatursgödsel (Cirkulär NP)