Vi utför växtodlingsförsök och miljöövervakning för olika aktörer. Kontakta oss gärna angående försök eller annat fältarbete du vill ha hjälp med att utföra.
Lanna forskningsstation ägs och drivs av SLU. Här bedrivs fältförsök, främst inom forskningsprojekt men även för exempelvis sortprovning. Det finns flera långliggande försök för studier av mark- och växtnäringsfrågor samt utlakning. Försöken har använts till flera forskningsprojekt genom åren. Här finns också flera utlakningsanläggningar som är tillgängliga för forskare såväl inom som utanför SLU. Det finns även faciliteter för mätning av lustgasemissioner som ägs och används av Göteborgs universitet. Med stöd från Västra Götalandsregionen investeras det för närvarande i ny försöksteknik och en grundlig markkartering på Lanna.
Specialbyggd flytgödselspridare som klarar exakt spridning med och utan myllning i små försöksrutor. Foto: Sofia Delin.
På Lanna finns utrustning för parcellvis sådd, gödsling och skörd. Vår nyaste försökssåmaskin klarar kombisådd och olika radavstånd och myllningsdjup. Vi har två flytgödselspridare, en tunna som klarar 4 alt. 8 meters bredd släpslangspridare och en buren spridare som kan dosera mer exakt i upp till tre meter breda parceller. Den är utrustad med släpslang resp. släpfötter för ytmyllning. Vi har även utrustning för parcellvis radhackning vid olika radavstånd för paceller med 1,9 alternativt 3 m bredd. Sedan 2018 finns en pacellgödselspridare för mineralgödsel med ställbar parcellbredd (1,9-3m) samt flexibel boomhöjd för att kunna gödsla i olika grödstadier. Vi har även nyligen en drönare som kan ta såväl vanliga foton över försöken, som multispektral bilder för t.ex. vegetationsindexberäkningar. Dessa nya investeringar görs tillsammans med forskningsavdelningen för precisionsodling och pedometri i Skara, med stöd från Västra Götalandsregionen och SLU.
På Lanna finns en hydraulisk jordborr till ca en meter och en RTK-GPS med hög precision på positionering. Genom vår starka koppling till avdelningen för precisionsodling och pedometri, har vi också tillgång till flera olika marksensorer, bl.a. Veris P4000 som mäter nära infraröd reflektans (NIR), elektrisk konduktivitet och penetrationsmotstånd i 10 cm-intervall i markprofilen. Med en EM38-MK2 som mäter elektrisk konduktivitet över två djup samtidigt. Vi har även tillgång till en traktorburen Yara N-sensor. Genom samarbete med Hushållningssällskapet Skaraborg kan vi även erbjuda mätningar med handburen N-sensor.
Inför 2019 investerar vi i bevattningsutrustning för blockvis bevattning av försök, så att försöksåtgärdernas effekter underolika vattenregimer kan utvärderas. Detta sker med stöd från Sparbanksstiftelsen i Lidköping,
Biologisk kartering av klumprotsjuka. Utifrån den kan man avgöra vilka fält som lämpar sig för odling av oljeväxter. Illustration: Mattias Gustafsson.
Jordbruksdriften på Lanna sköts av Lanna Egendom som ligger under avdelningen för infrastruktur på SLU.
Lanna egendom omfattar tre gårdar om totalt 320 ha kring Skara, varav 155 ha på Lanna och resten på gårdarna Götala och Brogården som ligger närmare Skara. På gårdarna bedrivs traditionell konventionell spannmålsodling och skogsbruk. Driften sköts av en driftledare och en maskinförare.
Kontakt: Håkan Svantesson , telefon: 0705-260005.
Lanna har mestadels mellanlera och styv lera, medan Götala har lerig grovmo och Brogården har varierande jordar. Detta möjliggör studier på olika jordtyper inom egendomen. Vissa försök utförs på andra gårdar i närområdet, exempelvis på Svalöf Weibulls gård Bjertorp och på Fotegården utanför Lidköping.
Under 2015-2017 gjordes en detaljerad kartering av marken på de tre gårdarna. Karteringen omfattar framför allt jordart, växtnäringsinnehåll och pH. Här kan du se kartorna på Lanna. För att välja vilken jordegenskap kartan ska visa, klicka på ”Lager” i topplisten och bocka för det lager du vill se. Markkartor på Brogården är tillgängliga här.
Det pågår även en biologisk markkartering för att kartlägga markburna växtpatogener. En skiftesvis kartering av klumprotsjuka presenteras i bilden ovan. Utifrån den kan man avgöra vilka fält som lämpar sig för odling av oljeväxter.
Beskrivning av utlakningsanläggningen ”MVD” med 10 separat dränerade rutor. Foto: Sofia Delin.
Lanna sköter sju utlakningsanläggningar som har 5-20 rutor vardera med separat dränering för att mäta rutvis utlakning och avrinning. Sex av dessa ligger på lerjord på Lanna och en på sandjord på Fotegården utanför Lidköping. Dessutom finns det ytterligare en anläggning på Götala, där möjlighet finns att provta dräneringsvattnet från nedgrävda sugceller i 56 försöksrutor. På Lanna finns också en lysimeteranläggning med 48 lysimeterplatser där utlakningen från 30 cm breda och upp till 1 m djupa jordkolonner från önskade platser kan studeras. Några av anläggningarna på Lanna och den på Götala används i kortare projekt och kan hyras av olika forskare.
En lustgaskyvett.
Under perioden 2012-2020 pågick mätningar av växthusgasemissioner på Lanna i samarbete med Göteborgs universitet inom det europeiska samarbetsprojektet, ICOS- Integrated Carbon Observation System. Mätningarna visade väldigt låga emissioner av lustgas på Lanna, ofta under detektionsgränsen för den mätmetod med master som använts. På grund av detta har man inom ICOS beslutat att avsluta sina mätningar på Lanna. Lustgasemissioner har även mätts rutvis med kyvetter i fältförsök på Lanna. Då fann man emissioner i storleksordningen 0,4-0,5 kg N2O-N/ha i led utan kvävegödsel och i led med normal nivå av mineralgödsel. I led med organisk gödsel samt i led med överoptimal kvävegödsling med mineralgödsel var emissionerna ca 1,2-1,4 kg N2O-N/ha.
Johan Fredriksson tar jordprover i växtföljdsförsöket. Foto: Sofia Delin.
Här finns plannummer och startår för långliggande fältförsök på Lanna.
Mer information om växtnäringsförsöken finns på sidan Långliggande riksförsök
Mattias Gustafsson tar vattenprov. Foto: Sofia Delin.
Lanna utför regelbundna provtagningar av vatten inom två typområden för miljöövervakningen som utförs vid Institutionen för mark och miljö i Uppsala. Resultaten publiceras i årliga rapporter i publikationsserien Ekohydrologi.
Vi utför även annan regelbunden provtagning i området, bl.a. av marknära ozon åt IVL.
På Lanna är också finns också en av 35 mätstationer för mätning av växthusgaser inom det Europeiska nätverket ICOS- Integrated Carbon Observation System. Lanna är den enda svenska stationen på jordbruksmark. Ansvarig för stationen är Göteborgs Universitet.
Lanna försöksgård vid mitten av 1930-talet.
Verksamheten vid Lanna försöksstation startade redan 1929. Lanna uppfyllde kraven på att en statlig försöksgård skulle anläggas på ett lerjordområde med motiveringen "Lerjordarnas rätta brukning förutsätter större insikt och mer utvecklad teknik än någon annan jordartstyp". Bland annat kalkning, dränering och stallgödselhantering i och utanför stallet var aktuella frågor vid starten.
Lanna forskningsstation
Saleby
531 93 LIDKÖPING
Sofia Delin
Forskningsledare
Telefon: 0761-346358
David Widmark
Driftsledare
Telefon: 073-842 81 21
Mattias Gustafsson
Försökstekniker, ansvarig för vattenprovtagning
Telefon: 072-208 26 79
Håkan Svantesson
Driftsledare
Telefon: 0705-260005
Lanna försöksstation (Borragården) är belägen på Varaslätten i Västergötland, mellan Jung och Saleby. Se en karta till Lanna här.
Götala Egendom är belägen ca 2 km öster om Skara. Se en karta till Götala Egendom här.
Brogården ligger i direkt anslutning till SLU Campus i Skara. Se en karta till Brogården här.
Sofia Delin, forskningsledare
Lanna forskningsstation, SLU
sofia.delin@slu.se, 0511-67235
En webbapplikation med kartor över Lanna
Koll på jorden - en artikel i SLU:s personaltidning Resurs om Sofia Delin och Lanna
Uddevallakonferensen - En årlig regional växtodlings- och växtskyddskonferens.
Väderdata från Lanna försöksstation - På Lanna finns insamlat uppgifter om temperatur, nederbörd och solskentimmar sedan mitten av 1929.
Fältforskning - Vid institutionen för mark och miljö prövas och utvärderas strategier, bearbetningsmetoder, gödselmedel osv. under praktiska förhållanden.