Miljöövervakning av växtnäringsförluster från jordbruksmark
Senast ändrad: 03 april 2024
Transport av kväve och fosfor från åkermarken i våra jordbruksområden bidrar till övergödning i sjöar och hav. Två delprogram inom den svenska miljöövervakningen; Observationsfält på åkermark och Typområden på jordbruksmark undersöker förekomsten av kväve och fosfor i vatten som rinner från åkermark.
Observationsfält på åkermark fokuserar på dräneringsvattnet från enskilda fält (s.k. observationsfält, ca 4–34 hektar), medan Typområden på jordbruksmark bedrivs på större skala med fokus på vattendrag som avvattnar jordbruksområden (s.k. typområden, ca 200–3500 hektar). Naturvårdsverket finansierar undersökningarna och Institutionen för mark och miljö på SLU ansvarar för utförandet.
Hur mycket läcker jordbruket till vattendrag?
Det finns ett stort behov av trendanalyser för närsalthalter i vattendrag. Data från våra undersökningar ger kunskap om hur jordbrukets läckage av växtnäring varierar med odlingsåtgärder, klimat och jordart. Sådan kunskap är viktig för att regler, miljöstöd och rådgivning skall kunna utformas så att de ger god effekt, vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna nå miljömålet Ingen övergödning. Efterfrågan på mätvärden har också ökat i samband med myndigheternas arbete med målet om god vattenstatus enligt EU:s ramdirektiv för vatten.
Modeller för beräkningar i större skala
Våra data används också till att kalibrera de belastningsmodeller som används för att beräkna jordbrukets läckage av växtnäring på större skala. Sådana modeller behövs för konsekvensanalyser och scenarioberäkningar av vad olika förändringar i odlingen, t.ex. ändrade brukningsmetoder eller ändrat klimat, skulle innebära för läckaget, samt för utveckling av beslutsstödsverktyg som kopplar kostnader för olika åtgärder med deras miljöeffekter.
Vi arbetar med undersökningarna
Data och publikationer
Databaser
Mer information om data finns på Datavärdskapets registersida
Publikationer
- Årsrapport ”Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2021/2022”
- Årsrapport ”Växtnäringsförluster från åkermark 2021/2022”
- Ekohydrologi, publikationsserie med rapporter om bl. a. undersökningar i typområden och observationsfält
- Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag - Har åtgärderna gett effekt?
- Riskfaktorer för fosforförluster samt förslag på motåtgärder i tre avrinningsområden inom pilotprojektet Greppa Fosforn, Ekohydrologi 137
- Åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark
Mer om typområden
Lovisa Stjernman Forsberg tar vattenprov i typområde C6, Uppland. Foto: Katarina Kyllmar.
Typområden på jordbruksmark
Typområden på jordbruksmark är ett undersökningsprogram som ingår i den svenska miljöövervakningen. Syftet är att öka kunskapen om sambandet mellan jordbrukets odlingsåtgärder och vattenkvalitet i avrinnande vatten samt att följa förändringar över tiden i dessa samband. Typområdena fungerar som exempelområden och resultaten relateras till statistik för hela den svenska åkermarken.
Länsstyrelserna startade undersökningar i ett flertal jordbruksbäckar under 80-talet. Under första hälften av 1990-talet överfördes undersökningarna till det regionala miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark. Programmet startades av Naturvårdsverket med syfte att samordna undersökningarna i de olika länen. Programmet omorganiserades under år 2002 varvid åtta typområden överfördes till ett nationellt program (Intensivtypområden) med SLU, institutionen för mark och miljö som utförare och Naturvårdsverket som finansiär. För närvarande ingår 18 typområden i hela programmet
Undersökningarna är främst inriktade på kväve- och fosforförluster från åkermark till ytvatten. Vattenföringen mäts kontinuerligt i områdenas bäckar och vattnet provtas varannan vecka. Vattenproverna analyseras för innehåll av kväve, fosfor, supenderat material mm. I de åtta Intensivtypområdena undersöks även vattenkvalitet i grundvatten och lantbrukarna intervjuas årligen om grödor och odlingsåtgärder på varje fält inom avrinningsområdet. De deltagande gårdarnas namn och exakta läge anges inte, av hänsyn till lantbrukarnas vilja att lämna uppgifter om sina odlingsåtgärder.
I fyra av intensivtypområdena undersöks även rester av växtskyddsmedel i vattnet. Tre av typområdena har också ingått i pilotprojektet "Greppa Fosforn" som avslutades 2014.
Karta över typområdena för jordbruksmark
Mer om observationsfält
Maria Blomberg vid mätstationen på observationsfält 16Z, Jämtland. Foto: Göran Johansson
Observationsfält på åkermark
Med syftet att studera hur odlingen påverkar växtnäringsläckaget undersöks sedan 1972 ett antal observationsfält i olika delar av landet. Avrinningen från fälten registreras kontinuerligt och prover av dräneringsvattnet tas varannan vecka. Loggerbaserad flödesregistrering och automatisk flödesproportionell vattenprovtagning är installerad på de 12 fält som ingår i den ordinarie undersökningen. Den flödesproportionella provtagningen används för mätningar och transportberäkningar av totalkväve, nitratkväve, totalfosfor, partikulärt bunden fosfor, suspenderat material och totalt organiskt kol. Momentan provtagning (varannan vecka) används för mätningar av pH, konduktivitet och alkalinitet. Nio fält undersöks även med avseende på grundvatten.
Lantbrukaren lämnar årligen uppgifter om odlingen på fältet vad gäller gröda, gödsling, jordbearbetning etc. Fälten ingår i gårdens växtföljd och särbehandlas inte. Gårdens namn och exakta läge anges inte, av hänsyn till lantbrukarnas vilja att lämna uppgifter om sina odlingsåtgärder.
Undersökningen ingår i den nationella miljöövervakningen och utförs på uppdrag av Naturvårdsverket.
Karta över observationsfält på åkermark
Kontaktinformation
Lisbet Norberg, forskare
Institutionen för mark och miljö, SLU
Lisbet.Norberg@slu.se, 018-673496
Helena Linefur, forskare
Institutionen för mark och miljö, SLU
helena.linefur@slu.se, 018-672459