Vad äter hjortdjuren - egentligen?

Senast ändrad: 26 maj 2021
Närbild av älgspillning.

Genom att samla spillning från hjortdjur och analysera dess innehåll kan vi lära oss mycket. Vi kan se vilken hjortart spillningen kommer från och vilka växter djuret ätit.

De data vi presenterar har samlats in i projektet ”Beyond Moose – inte bara älg”, mellan 2015-2017 i två studieområden. Det ena är kring Nordmaling i Västerbotten, och det andra är kring Öster Malma i Södermanland.

Vi samlade in färska spillningskulor och analyserade dem med hjälp av en metod som kallas DNA metabarcoding.

DNA ger oss information

Genom att titta på DNA-sekvenserna i spillningen, kan vi identifiera både vilken hjortart som släppt kulan och de växter som djuret hade ätit. För att identifiera växterna fokuserar vi på kloroplastens DNA. Ibland tillåter metoden oss att identifiera växten ända ner till artnivå, men ibland är kloroplastens DNA så likt hos närbesläktade arter så vi måste nöja oss med högre taxonomiska nivåer, så som släkt eller familj.

Närbild av älgspillning.
Foto: Susanna Bergström, SLU
Arbetsblad, penna på marken bredvid en hög spillning.
Foto: Robert Spitzer
Robert Spitzer jobbar i labbet.
Foto: Susanna Bergström, SLU
Behållare med gulaktig vätska.
Foto: Robert Spitzer, SLU

Inom vårt fält brukar vi kalla de unika identifikationerna (oavsett taxonomisk nivå) för ”molecular operational taxonomic units”, eller MOTUs. Vi har funnit mer än 200 MOTUs i de svenska hjortarnas dieter, men för illustrationens skull har vi här summerat dem i 20 kategorier:

Foderkategorier

Foderkategori med beskrivning

Övriga

Allt som inte tilldelades någon av de andra kategorierna, t.ex. olika ormbunkar, fräkenväxter och mossor.

Vattenväxter

T.ex. vattenklöver (Menyanthes trifoliata) eller näckrosor (Nymphaeaceae).

Tågväxter

T.ex. veketåg (Juncus effusus).

Halvgräs

Främst släktet Carex (starrar).

Gräs

Typiska släkten: Avena, Holcus, Hordeum, och Poa.

Örter

Det fanns ganska många, t.ex. röllika (Achillea millefolium), korgblommiga växter (Asteracea), kråkklöver (Comarum palustre), mjölke (Chamaenerion angustifolium), älggräs (Filipendula spp.), måresläktet (Galium spp.) eller klöver (Trifolium spp.)

Rosordningen

Rosordningen är en stor ordning av växter som innehåller nio familjer varav typfamiljen är rosväxterna. Det finns många olika träd och örter som tillhör denna familj så det är svårt att veta vad som har ätits. Rönn (Sorbus aucuparia), till exempel, tillhör rosfamiljen och är en populär föda för älgar, så åtminstone en del av Rosales i dieterna motsvarar troligen rönn.

Övriga buskar

T.ex. kråkbär (Empetrum nigra), skvattram (Rhododendron tomentosum), vinbär/måbär/krusbär (Ribes spp.), brakved (Frangula alnus).

Ljung

Ljung (Calluna vulgaris).

Bärris

Främst blåbär (Vaccinium myrtillus) och lingon (Vaccinium vitis-idaea).

Hallonsläktet

Antagligen främst hallon (Rubus idaeus) men möjligtvis bland annat också hjortron (R. chamaemorus), björnbär (R. fruticosus) eller åkerbär (R. arcticus).

En

En (Juniperus communis).

Övriga lövträd

T.ex. lönn (Acer spp.), bok (Fagus sylvatica), alm (Ulmus spp.), fläder (Sambucus spp.), fruktträd (Prunus spp.).

Ek

Främst skogsek (Quercus robur).

Al

Främst gråal (Alnus incana) i Västerbotten och i Sörmland också klibbal (Alnus glutinosa).

Asp

Främst asp (Populus tremula).

Videväxter

Olika videväxter (Salix spp).

Björk

Främst vårtbjörk (Betula pendula) och glasbjörk (Betula pubescens).

Tall

Främst tall (Pinus sylvestris) och ibland contorta tall (Pinus contorta).

Gran

Gran (Picea abies).

 

För att tolka våra resultat är det viktigt att vara medveten om några av studiens begränsningar

  • Spillningskulan innehåller en blandning av växter som ätits av djuren under de senaste dagarna, och olika växter går igenom matsmältningssystemet olika snabbt. Proportionerna av växtarternas DNA i spillningen motsvarar därför inte exakt de proportioner som djuren ätit. Men studier visar att för de vanligaste fodersorterna så brukar DNA-resultaten matcha verkligheten bra. Dessutom är relativa jämförelser mellan arter intressanta (t.ex proportioner av vedartat material, jämfört med gräs och örter).

  • Metoden vi använder ger oss växtartens namn men vi vet inte vilken del av växten som djuret ätit. En älg kan till exempel äta kvist och bark från björk på vintern men äter björkens blad på sommaren. Vi kunde inte heller identifiera föda som inte innehåller klorofyll, till exempel svamp.

  • De dieter vi presenterar här är medelsnitt av många spillningsprover (antalet prover ser du ovanför varje stapel i diagrammet). Ju större antal prover, desto mer representativt är resultatet för månaden och hjortarten i fråga. Individuella hjortar kan dock ha väldigt olika dieter från populationens medelsnitt.

  • Sist men inte minst, dieter är ofta högst beroende på de lokala omständigheterna, så som fodertillgång i djurets hemområde och konkurrens om foder inom och mellan hjortarter som lever där. Våra resultat bör därför inte extrapoleras till andra delar av Sverige, men ger oss ändå en vägledning och en grund för jämförelser.

Med det sagt hoppas vi att du uppskattar att få se vad våra hjortarter äter under årets tolv månader!

Vi har nyligen startat ett nytt projekt, ”De nordliga hjortdjurens näringsbalansering”, där vi tar stegen från botaniska dietbeskrivningar till att titta på dieternas näringsmässiga innehåll. Några uppdateringar från det arbetet kanske dyker upp här så småningom.

OBS!

Notera att de resultat vi presenterar här är preliminära och till stor del fortfarande inte publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Vi ber dig därför att först kontakta oss om du önskar använda dem till något annat än till personligt, icke-kommersiellt nyttjande.

Fakta:

Forskningen har finansierats av

  • Naturvårdsverket
  • Kempestiftelserna
  • Länsstyrelsen Västerbotten
  • Svenska Jägareförbundet
Sidansvarig: susanna.bergstrom@slu.se