Månadens hjortmat: oktober

Senast ändrad: 01 oktober 2021

Björkar med gula löv.

Höstlöv. Foto: Jörgen Wiklund

 

Foderkategorier

Foderkategori med beskrivning

Övriga

Allt som inte tilldelades någon av de andra kategorierna, t.ex. olika ormbunkar, fräkenväxter och mossor.

Vattenväxter

T.ex. vattenklöver (Menyanthes trifoliata) eller näckrosor (Nymphaeaceae).

Tågväxter

T.ex. veketåg (Juncus effusus).

Halvgräs

Främst släktet Carex (starrar).

Gräs

Typiska släkten: Avena, Holcus, Hordeum, och Poa.

Örter

Det fanns ganska många, t.ex. röllika (Achillea millefolium), korgblommiga växter (Asteracea), kråkklöver (Comarum palustre), mjölke (Chamaenerion angustifolium), älggräs (Filipendula spp.), måresläktet (Galium spp.) eller klöver (Trifolium spp.)

Rosordningen

Rosordningen är en stor ordning av växter som innehåller nio familjer varav typfamiljen är rosväxterna. Det finns många olika träd och örter som tillhör denna familj så det är svårt att veta vad som har ätits. Rönn (Sorbus aucuparia), till exempel, tillhör rosfamiljen och är en populär föda för älgar, så åtminstone en del av Rosales i dieterna motsvarar troligen rönn.

Övriga buskar

T.ex. kråkbär (Empetrum nigra), skvattram (Rhododendron tomentosum), vinbär/måbär/krusbär (Ribes spp.), brakved (Frangula alnus).

Ljung

Ljung (Calluna vulgaris).

Bärris

Främst blåbär (Vaccinium myrtillus) och lingon (Vaccinium vitis-idaea).

Hallonsläktet

Antagligen främst hallon (Rubus idaeus) men möjligtvis bland annat också hjortron (R. chamaemorus), björnbär (R. fruticosus) eller åkerbär (R. arcticus).

En

En (Juniperus communis).

Övriga lövträd

T.ex. lönn (Acer spp.), bok (Fagus sylvatica), alm (Ulmus spp.), fläder (Sambucus spp.), fruktträd (Prunus spp.).

Ek

Främst skogsek (Quercus robur).

Al

Främst gråal (Alnus incana) i Västerbotten och i Sörmland också klibbal (Alnus glutinosa).

Asp

Främst asp (Populus tremula).

Videväxter

Olika videväxter (Salix spp).

Björk

Främst vårtbjörk (Betula pendula) och glasbjörk (Betula pubescens).

Tall

Främst tall (Pinus sylvestris) och ibland contorta tall (Pinus contorta).

Gran

Gran (Picea abies).

Begränsningar och dataanvändning

För att tolka våra resultat är det viktigt att vara medveten om några av studiens begränsningar

  • Spillningskulan innehåller en blandning av växter som ätits av djuren under de senaste dagarna, och olika växter går igenom matsmältningssystemet olika snabbt. Proportionerna av växtarternas DNA i spillningen motsvarar därför inte exakt de proportioner som djuren ätit. Men studier visar att för de vanligaste fodersorterna så brukar DNA-resultaten matcha verkligheten bra. Dessutom är relativa jämförelser mellan arter intressanta (t.ex proportioner av vedartat material, jämfört med gräs och örter).

  • Metoden vi använder ger oss växtartens namn men vi vet inte vilken del av växten som djuret ätit. En älg kan till exempel äta kvist och bark från björk på vintern men äter björkens blad på sommaren. Vi kunde inte heller identifiera föda som inte innehåller klorofyll, till exempel svamp.

  • De dieter vi presenterar här är medelsnitt av många spillningsprover (antalet prover ser du ovanför varje stapel i diagrammet). Ju större antal prover, desto mer representativt är resultatet för månaden och hjortarten i fråga. Individuella hjortar kan dock ha väldigt olika dieter från populationens medelsnitt.

  • Sist men inte minst, dieter är ofta högst beroende på de lokala omständigheterna, så som fodertillgång i djurets hemområde och konkurrens om foder inom och mellan hjortarter som lever där. Våra resultat bör därför inte extrapoleras till andra delar av Sverige, men ger oss ändå en vägledning och en grund för jämförelser.

Med det sagt hoppas vi att du uppskattar att få se vad våra hjortarter äter under årets tolv månader!

Vi har nyligen startat ett nytt projekt, ”De nordliga hjortdjurens näringsbalansering”, där vi tar stegen från botaniska dietbeskrivningar till att titta på dieternas näringsmässiga innehåll. Några uppdateringar från det arbetet kanske dyker upp här så småningom.

OBS!

Notera att de resultat vi presenterar här är preliminära och till stor del fortfarande inte publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Vi ber dig därför att först kontakta oss om du önskar använda dem till något annat än till personligt, icke-kommersiellt nyttjande.

 

Oktober

 

Diagram som visar vad hjortdjur ätit under oktober månad.

Klicka för högupplöst bild.

 

Hjortarnas dieter har inte förändrats så mycket mellan september och oktober. Hösten är igång för fullt. Löven skiftar i färg då träden drar näringen ifrån dem för att göra sig redo för vintern. Kvaliteten i lövträdens foder har därför minskat, vilket reflekteras av att hjortarna har ätit mindre björk denna månad jämfört med tidigare.

Speciellt älgarna har börjat äta mer bärris i stället. I Sörmland har de även ökat sitt intag av tall, från 10 procent i september till nästan 25 procent nu i oktober. Ljung förekommer också oftare nu i hjortarnas dieter, speciellt hos kronviltet i Sörmland.

Alla hjortarter äter också ris från växter i hallonsläktet nu. De som verkar gilla det mest är rådjur och dovvilt. I jordbrukslandskapet i Sörmland märks det att tillgången på örter och gräs fortfarande är hög, då vi ser att dieten hos kron- och dovvilt fortfarande innehåller omkring 50 procent av dessa fodertyper, medan bara 25 procent av kronviltets diet i Västerbotten gör det.

 

September

September

 

Diagram som visar vad hjortdjur ätit under september månad.

Klicka för högupplöst bild.

 

Det första som du kanske tänker på när du ser månadens diagram är det stora antalet färger, vilket illustrerar hjortdjurens artrika diet på sensommaren. Det finns fortfarande gott om olika växter i deras hemområden och djuren fortsätter bygga upp sina fettdepåer inför den kommande vintern.

Brunsten har dock redan börjat för kronhjortarna och råbockarna, så dessa handjur ägnar mycket av sin energi till detta och hinner inte äta så mycket.

Hos hjortdjur beror kroppskonditionen till stor del på något som kallas ”voluntary food intake” (VFI, eller ”frivilligt födointag” på svenska), som är delvis påverkat av dagslängden. Under de långa sommardagarna  i Sverige når VFI sin topp och hjortviltets kroppar kan då effektivt lagra på sig fett. När dagarna blir kortare under hösten och vintern förändras metabolismen hos hjortdjuren och det lagrade fettet kan börja utnyttjas som energi.

Örter spelar fortfarande en stor roll i de mindre hjortdjurens diet i september. Björkblad är fortsatt populärt bland älgar och kronvilt.

I Öster Malma representerar eken en stor del (cirka 10 procent) av dovviltets diet, och vi finner ek även i rådjurens spillning. Eken finns inte tillgänglig så långt norrut som i Nordmaling. Tyvärr kan vi inte se i våra DNA-resultat om djuren har ätit ekblad eller ekollon, eller både och.

En annan intressant detalj är vattenklöver (Menyanthes trifoliata) har ätits av både rådjur och kronvilt denna månad. Det är möjligt att de valt att äta denna vattenväxt på grund av särskilda näringsämnen de erbjuder. Vi planerar att sätta igång en studie för att lära oss mer om vattenväxternas betydelse för hjortdjurens näringsekologi.

 

Kronhjort.

Brunstande kronhjort. Foto: Jörgen Wiklund, SLU

 

 

 

Augusti

Augusti

 

Diagram som visar vad hjortdjur ätit under augusti månad.

Klicka för högupplöst bild.

 

I augusti har barrträd nästan helt försvunnit från hjortarnas diet, detta gäller även för älg. Generellt sett är hjortarnas diet mer varierad jämfört med föregående månader. Detta är inte överraskande, eftersom variationen av olika fodertyper är hög även under sommaren. Björklöv verkar vara en stapelföda som står för cirka 20 procent av hjortarnas diet, förutom hos dovhjort som äter en mindre mängd.

Videväxter tycks även vara en viktig del och står för cirka 5 procent av dieten hos de små hjortarterna och 10 till 15 procent hos älg. Även hallon är populärt denna månad. En intressant aspekt är den stora andelen (10 till 15 procent) av al (Alnus spp.) i dieten, framför allt i Öster Malmaområdet.

Al framstår vanligtvis som en ganska oattraktiv födokälla för hjortar, för att det innehåller kemiska föreningar som är matsmältningshämmande, så kallade fenoler. Det finns dock belägg från Nordamerika att koncentrationen av dessa kemiska föreningar i al minskar när hösten närmar sig, medan proteinhalten håller sig mer stabil jämfört med andra lövträd, troligtvis på grund av att al är kvävefixerande (González-Hernández et al., 2000).

På grund av detta är allöv en populär föda under hösten hos nordamerikanska populationer av svartsvanshjort (Odocoileus hemionus columbianus), och Roosevelt-vapiti (Cervus elaphus roosevelti), en släkting till den Europeiska kronhjorten (González-Hernández et al., 2000).

För tillfället kan vi inte säga om detta även stämmer för svenska hjortdjur, men vi undersöker nu den näringsmässiga sammansättningen av hjortdjurs föda här i Sverige.

 

Referenser

González-Hernández, M.P., Starkey, E.E., Karchesy, J., 2000. Seasonal Variation in Concentrations of Fiber, Crude Protein, and Phenolic Compounds in Leaves of Red Alder (Alnus rubra): Nutritional Implications for Cervids. Journal of Chemical Ecology 26, 293–301. https://doi.org/10.1023/A:1005462100010

 

Älg betar löv.

Älg betar al. Foto: Robert Spitzer

 

Juli

Juli

 

Diagram som visar vad hjortdjur ätit under juli månad.

Klicka för högupplöst bild.

 

Från juli månad har vi inte så många spillningsprover från våra studieområden. Det beror delvis på att markvegetationen är så tät nu, med rik tillväxt av gräs och örter. Det gör det svårt att hitta spillningshögarna. Dessutom, när det är varmt är spillningsätande insekter extra aktiva, vilket gör att den färska spillningen blir lite mindre lämplig för vår DNA-analys.

Men från de prover vi har kan vi se några intressanta saker, till exempel hur djurens diet har förändrats jämfört med juni. I Nordmaling har älgarna fortsatt minskat sitt intag av tall och äter nu mer björkblad i stället. De äter fortfarande mycket risbuskar (runt 30 procent), till skillnad från rådjuren och kronviltet. Rådjuren har växlat till att äta mer örter och kronviltet har förvånansvärt nog växlat till att äta stora mängder björk. Dovviltet i Sörmland visar på lägre proportioner av vedartat material än föregående månader, och deras diet har blivit dominerad av örter (cirka 60 procent).

 

Älg som står på ett hygge med mjölkört.

Älgko och mjölke under sommaren. Foto: Jörgen Wiklund

Juni

Juni

 

Diagram som visar vad hjortdjur ätit under juni månad.

Klicka för högupplöst bild.

 

Ju längre våren framskrider desto fler växter blir tillgängliga för hjortdjuren att äta, och vi ser att deras diet blir mer artrik. Risbuskarna lingon och blåbär utgör fortfarande en stor del av dieten, men blir successivt ersatta av örter och gräs bland de mindre hjortarterna. Vi hittade tyvärr ingen spillning från dovvilt i Västerbotten i juni (de finns bara i en liten del av vårt studieområde) och vi fick bara ett prov från rådjur i Sörmland.

Gran är fortsatt en del av djurens diet. Kronviltet i Västerbotten har en relativt stor andel gran. De kanske drar nytta av de nya skotten som granen producerar under juni månad. DNAt i spillningen säger oss ingenting om vilken del av växten som djuret har ätit, men ”nya-skott hypotesen” får lite stöd av det vi såg i resultatet från maj: då hade i stället samtliga arter i Sörmland relativt mycket gran i sin diet, vilket kanske beror på att skotten kommer ut tidigare där än i Västerbotten?

Bara genom att göra observationer i fält kan vi veta säkert. Detta exempel illustrerar ett sätt som vi forskare använder för att formulera hypoteser som vi sen försöker testa på olika sätt. Ofta lär vi oss viktiga saker genom att göra storskaliga analyser av skillnader mellan populationer, men ibland finner vi spännande saker genom att titta på mindre skala, ända ner till individnivå.

 

Diagram som visar vad 9 olika älgar ätit under juni månad.

Klicka för högupplöst bild.

 

Jämför till exempel medel-dieten hos älgarna i Sörmland i juni med växtsammansättningen i spillningen från de nio olika individerna som ligger bakom medelvärdet.

Om vi skulle fråga hypotetiska observatörer av varje älg vad deras älg äter i juni skulle vi få väldigt olika svar! Allt från ”nästan bara tall” (älg 1), till ”blåbärsris” (älg 3), ”björk” (älg 8) eller ”al” (älg 9). Sen skulle vi undra varför profilerna ser så olika ut? Råkade älg 9 till exempel befinna sig i ett område med mycket al och vide (kanske nära en skogsbilväg eller en bäck), eller sökte den upp dessa växter specifikt för att balansera sitt näringsintag?

Växtsammansättningen i varje individs spillningsprov är förstås bara en ögonblicksbild – det reflekterar måltider under ett par dagar som mest. Kanske vår ”al och vide-älg” åt samma växter som älg 4 någon dag senare? Det är bara genom att lägga ihop data från många individer under en längre tidsperiod som vi kan få en bra bild av djurens dieter.

 

Dovhjort betar på en äng.

Dovhjort på sommaräng. Foto: Jörgen Wiklund

 

Maj

Maj

 

Diagram som visar vad hjortdjur ätit under maj månad.Klicka för högupplöst bild.

 

Tydligast i maj månads dietprofil är den stora andelen bärris (Vaccinium, blåbärs- och lingonris), speciellt i Västerbotten där snön just har smält och det fortfarande är ganska ont om annat foder.

I Södermanland har älgar, kronvilt och dovvilt större proportioner björk i sina dieter. De drar förmodligen nytta av tillgången på nyutslagna blad. I Västerbotten slår ofta inte björkens blad ut förrän under andra halvan av maj.

I Södermanland ser vi också att hallonbusken har ätits, vilket speglar fenologin hos den arten på ett liknande sätt som björken. Vi hade tyvärr inga prover från rådjur i Södermanland denna månad, och bara två prover från älg (så dra inga stora växlar från älgens stapel i diagrammet).

Gräs och örter motsvarar omkring 20 procent av rådjurens och kronviltets diet i maj, och ännu mer (cirka 40 procent) av dovviltets diet. Dovviltet är den art, av de fyra som mest liknar en gräsätare. De gräs och örter vi ser i proverna representerar nog vårens spirande växtlighet i landskapet, men kan också delvis representera lite av vinterns stödutfodring men hö och ensilage. Stödutfodring är ganska vanligt under vintern i vårt studieområde.

Granen är inte en stor del av hjortdjurens diet, men det är intressant att se att granen äts mer av djuren i Södermanland än i Västerbotten. Eftersom granen inte föredras som föda av djuren kan detta vara ett tecken på hög konkurrens om de mest attraktiva foderarterna i Södermanland, där hjorttätheten är mycket högre än i Västerbotten. I Västerbotten innehåller dieterna nästan ingen gran alls.

Tallen utgör en stor del av älgens diet, upp till 30 procent av dieten i maj, men inte hos de mindre hjortarterna.

 

Älg betar bärris.

Bild från viltkamera i Nordmaling, 31 maj 2017.