Månadens hjortmat: juli

Senast ändrad: 01 juli 2021

I början av varje månad lägger vi upp en ny månads hjortdiet.

Älg som står på ett hygge med mjölkört.

Älgko och mjölke under sommaren. Foto: Jörgen Wiklund

 

Foderkategorier

Foderkategori med beskrivning

Övriga

Allt som inte tilldelades någon av de andra kategorierna, t.ex. olika ormbunkar, fräkenväxter och mossor.

Vattenväxter

T.ex. vattenklöver (Menyanthes trifoliata) eller näckrosor (Nymphaeaceae).

Tågväxter

T.ex. veketåg (Juncus effusus).

Halvgräs

Främst släktet Carex (starrar).

Gräs

Typiska släkten: Avena, Holcus, Hordeum, och Poa.

Örter

Det fanns ganska många, t.ex. röllika (Achillea millefolium), korgblommiga växter (Asteracea), kråkklöver (Comarum palustre), mjölke (Chamaenerion angustifolium), älggräs (Filipendula spp.), måresläktet (Galium spp.) eller klöver (Trifolium spp.)

Rosordningen

Rosordningen är en stor ordning av växter som innehåller nio familjer varav typfamiljen är rosväxterna. Det finns många olika träd och örter som tillhör denna familj så det är svårt att veta vad som har ätits. Rönn (Sorbus aucuparia), till exempel, tillhör rosfamiljen och är en populär föda för älgar, så åtminstone en del av Rosales i dieterna motsvarar troligen rönn.

Övriga buskar

T.ex. kråkbär (Empetrum nigra), skvattram (Rhododendron tomentosum), vinbär/måbär/krusbär (Ribes spp.), brakved (Frangula alnus).

Ljung

Ljung (Calluna vulgaris).

Bärris

Främst blåbär (Vaccinium myrtillus) och lingon (Vaccinium vitis-idaea).

Hallonsläktet

Antagligen främst hallon (Rubus idaeus) men möjligtvis bland annat också hjortron (R. chamaemorus), björnbär (R. fruticosus) eller åkerbär (R. arcticus).

En

En (Juniperus communis).

Övriga lövträd

T.ex. lönn (Acer spp.), bok (Fagus sylvatica), alm (Ulmus spp.), fläder (Sambucus spp.), fruktträd (Prunus spp.).

Ek

Främst skogsek (Quercus robur).

Al

Främst gråal (Alnus incana) i Västerbotten och i Sörmland också klibbal (Alnus glutinosa).

Asp

Främst asp (Populus tremula).

Videväxter

Olika videväxter (Salix spp).

Björk

Främst vårtbjörk (Betula pendula) och glasbjörk (Betula pubescens).

Tall

Främst tall (Pinus sylvestris) och ibland contorta tall (Pinus contorta).

Gran

Gran (Picea abies).

Begränsningar och dataanvändning

För att tolka våra resultat är det viktigt att vara medveten om några av studiens begränsningar

  • Spillningskulan innehåller en blandning av växter som ätits av djuren under de senaste dagarna, och olika växter går igenom matsmältningssystemet olika snabbt. Proportionerna av växtarternas DNA i spillningen motsvarar därför inte exakt de proportioner som djuren ätit. Men studier visar att för de vanligaste fodersorterna så brukar DNA-resultaten matcha verkligheten bra. Dessutom är relativa jämförelser mellan arter intressanta (t.ex proportioner av vedartat material, jämfört med gräs och örter).

  • Metoden vi använder ger oss växtartens namn men vi vet inte vilken del av växten som djuret ätit. En älg kan till exempel äta kvist och bark från björk på vintern men äter björkens blad på sommaren. Vi kunde inte heller identifiera föda som inte innehåller klorofyll, till exempel svamp.

  • De dieter vi presenterar här är medelsnitt av många spillningsprover (antalet prover ser du ovanför varje stapel i diagrammet). Ju större antal prover, desto mer representativt är resultatet för månaden och hjortarten i fråga. Individuella hjortar kan dock ha väldigt olika dieter från populationens medelsnitt.

  • Sist men inte minst, dieter är ofta högst beroende på de lokala omständigheterna, så som fodertillgång i djurets hemområde och konkurrens om foder inom och mellan hjortarter som lever där. Våra resultat bör därför inte extrapoleras till andra delar av Sverige, men ger oss ändå en vägledning och en grund för jämförelser.

Med det sagt hoppas vi att du uppskattar att få se vad våra hjortarter äter under årets tolv månader!

Vi har nyligen startat ett nytt projekt, ”De nordliga hjortdjurens näringsbalansering”, där vi tar stegen från botaniska dietbeskrivningar till att titta på dieternas näringsmässiga innehåll. Några uppdateringar från det arbetet kanske dyker upp här så småningom.

OBS!

Notera att de resultat vi presenterar här är preliminära och till stor del fortfarande inte publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Vi ber dig därför att först kontakta oss om du önskar använda dem till något annat än till personligt, icke-kommersiellt nyttjande.

 

Juli

 

Diagram som visar vad hjortdjur ätit under juli månad.

Klicka för högupplöst bild.

 

Från juli månad har vi inte så många spillningsprover från våra studieområden. Det beror delvis på att markvegetationen är så tät nu, med rik tillväxt av gräs och örter. Det gör det svårt att hitta spillningshögarna. Dessutom, när det är varmt är spillningsätande insekter extra aktiva, vilket gör att den färska spillningen blir lite mindre lämplig för vår DNA analys. Men från de prover vi har kan vi se några intressanta saker, till exempel hur djurens diet har förändrats jämfört med juni. I Nordmaling har älgarna fortsatt minskat sitt intag av tall och äter nu mer björkblad istället. De äter fortfarande mycket risbuskar (runt 30%), till skillnad från rådjuren och kronviltet. Rådjuren har växlat till att äta mer örter och kronviltet har förvånansvärt nog växlat till att äta stora mängder björk. Dovviltet i Sörmland visar på lägre proportioner av vedartat material än föregående månader, och deras diet har blivit dominerad av örter (ca 60%).

Juni

Juni

 

Diagram som visar vad hjortdjur ätit under juni månad.

Klicka för högupplöst bild.

 

Ju längre våren framskrider desto fler växter blir tillgängliga för hjortdjuren att äta, och vi ser att deras diet blir mer artrik. Risbuskarna lingon och blåbär utgör fortfarande en stor del av dieten, men blir successivt ersatta av örter och gräs bland de mindre hjortarterna. Vi hittade tyvärr ingen spillning från dovvilt i Västerbotten i juni (de finns bara i en liten del av vårt studieområde) och vi fick bara ett prov från rådjur i Sörmland.

Gran är fortsatt en del av djurens diet. Kronviltet i Västerbotten har en relativt stor andel gran. De kanske drar nytta av de nya skotten som granen producerar under juni månad. DNAt i spillningen säger oss ingenting om vilken del av växten som djuret har ätit, men ”nya-skott hypotesen” får lite stöd av det vi såg i resultatet från maj: då hade i stället samtliga arter i Sörmland relativt mycket gran i sin diet, vilket kanske beror på att skotten kommer ut tidigare där än i Västerbotten?

Bara genom att göra observationer i fält kan vi veta säkert. Detta exempel illustrerar ett sätt som vi forskare använder för att formulera hypoteser som vi sen försöker testa på olika sätt. Ofta lär vi oss viktiga saker genom att göra storskaliga analyser av skillnader mellan populationer, men ibland finner vi spännande saker genom att titta på mindre skala, ända ner till individnivå.

 

Diagram som visar vad 9 olika älgar ätit under juni månad.

Klicka för högupplöst bild.

 

Jämför till exempel medel-dieten hos älgarna i Sörmland i juni med växtsammansättningen i spillningen från de nio olika individerna som ligger bakom medelvärdet.

Om vi skulle fråga hypotetiska observatörer av varje älg vad deras älg äter i juni skulle vi få väldigt olika svar! Allt från ”nästan bara tall” (älg 1), till ”blåbärsris” (älg 3), ”björk” (älg 8) eller ”al” (älg 9). Sen skulle vi undra varför profilerna ser så olika ut? Råkade älg 9 till exempel befinna sig i ett område med mycket al och vide (kanske nära en skogsbilväg eller en bäck), eller sökte den upp dessa växter specifikt för att balansera sitt näringsintag?

Växtsammansättningen i varje individs spillningsprov är förstås bara en ögonblicksbild – det reflekterar måltider under ett par dagar som mest. Kanske vår ”al och vide-älg” åt samma växter som älg 4 någon dag senare? Det är bara genom att lägga ihop data från många individer under en längre tidsperiod som vi kan få en bra bild av djurens dieter.

 

Maj

Maj

 

Diagram som visar vad hjortdjur ätit under maj månad.Klicka för högupplöst bild.

 

Tydligast i maj månads dietprofil är den stora andelen bärris (Vaccinium, blåbärs- och lingonris), speciellt i Västerbotten där snön just har smält och det fortfarande är ganska ont om annat foder.

I Södermanland har älgar, kronvilt och dovvilt större proportioner björk i sina dieter. De drar förmodligen nytta av tillgången på nyutslagna blad. I Västerbotten slår ofta inte björkens blad ut förrän under andra halvan av maj.

I Södermanland ser vi också att hallonbusken har ätits, vilket speglar fenologin hos den arten på ett liknande sätt som björken. Vi hade tyvärr inga prover från rådjur i Södermanland denna månad, och bara två prover från älg (så dra inga stora växlar från älgens stapel i diagrammet).

Gräs och örter motsvarar omkring 20 procent av rådjurens och kronviltets diet i maj, och ännu mer (cirka 40 procent) av dovviltets diet. Dovviltet är den art, av de fyra som mest liknar en gräsätare. De gräs och örter vi ser i proverna representerar nog vårens spirande växtlighet i landskapet, men kan också delvis representera lite av vinterns stödutfodring men hö och ensilage. Stödutfodring är ganska vanligt under vintern i vårt studieområde.

Granen är inte en stor del av hjortdjurens diet, men det är intressant att se att granen äts mer av djuren i Södermanland än i Västerbotten. Eftersom granen inte föredras som föda av djuren kan detta vara ett tecken på hög konkurrens om de mest attraktiva foderarterna i Södermanland, där hjorttätheten är mycket högre än i Västerbotten. I Västerbotten innehåller dieterna nästan ingen gran alls.

Tallen utgör en stor del av älgens diet, upp till 30 procent av dieten i maj, men inte hos de mindre hjortarterna.

 

Älg betar bärris.

Bild från viltkamera i Nordmaling, 31 maj 2017.

Sidansvarig: susanna.bergstrom@slu.se