Extremväder: Risker och lösningar för en mer resilient jordbruksproduktion i Sverige

Senast ändrad: 02 augusti 2021
Höbalar på ett fält, foto.

Extremt väder såsom långvarig torka, onormalt höga eller låga temperaturer, hård vind eller stora mängder snö och regn kan påverka samhälle, människor och miljö med stora negativa konsekvenser. Det här projektet undersöker risker och letar lösningar för en resilient svensk jordbruksproduktion, i ett klimat där extremväder blir vanligare.

2018 påverkades många av det mycket varma och torra vädret i Sverige. Framförallt drabbades Sveriges jordbruk och matproduktion, då skördar för många grödor över hela landet var långt under det normala för många grödor. Effekterna av både svenskt och internationellt extremt väder år 2018 har också påverkat konsumenter med högre priser både på svensk och importerad mat.

Svensk matproduktion är sårbar för extremväder

Det är uppenbart efter det extrema vädret år 2018 att svensk matproduktion och livsmedelssäkerhet är mycket sårbara för extrema väderförhållanden. Samtidigt ökar behovet av kunskap om hur vi tryggar livsmedelsförsörjningen också under extremväder och förändringar i normalvädret.

Att kartlägga riskerna och ta fram svar på utmaningarna

Projektet ”Extremväder: Risker och lösningar för att minska sårbarheter inom svensk jordbruksproduktion” syftar till att utveckla en första tvärvetenskaplig bedömning av svenska nuvarande och kommande risker med extremt väder, och dess konsekvenser för växtproduktion och bönders insikt om hur de kan svar på dessa utmaningar.

Det övergripande målet är att ta fram ny kunskap om förekomsten av extrema väderhändelser, såsom torka, blöta, eller extremt varma perioder under nuvarande och förändrat klimat, för svensk växtodling och skördenivåer.

Vad får dess extrema väderhändelser för konsekvens för matproduktionen? Hur kan bönder agera i en krissituation, när de måste välja hur företaget ska agera under en dålig säsong? Kan vi förbättra våra odlingssystem och odlingsmetoder så att de blir mindre känsliga för extremväder, och vad ska man då göra? Behöver jordbrukare stöd för att göra nya anpassningar till extremt väder?

Nya lösningar för att minskad sårbarhet och för matsäkerhet i Sverige

I projekten använder vi interdisciplinära forskningsmetoder för att ta fram svaren på dessa frågor. T.ex. analyserar vi väderdata över 30 år eller mer för att skatta risk för att olika typer av extremväder kan inträffa, eller till och med sammanfalla, såsom under 2018. Därefter använder vi fältdata från odlingsförsök tillsammans med modeller för att simulera grödors utveckling under olika odlings- och väderförhållanden för att visa på hur skördar kan påverkas.

Denna information använder vi sedan tillsammans med undersökningar med bönder för att förstå hur de prioriterar och väljer när ens verksamhet (företag) är påverkad av kriser såsom extremt väder. Våra forskningsresultat kommer att bidra till ny kunskap om risker för extrema väderförhållanden, både i nuvarande och framtida klimat, och inverkan av detta på svensk matproduktion.

Tillsammans med ny insikt om hur jordbruksföretag leds i en krissituation diskuterar vi vilken typ av lösningar som behövs för att minska sårbarhet och stärka resiliens för extremt väder i svenska odlingssystem och för matsäkerhet i Sverige.

En preliminär rapport

Louise Malmquist har skrivit rapporten Identification and synthesis of agrometeorological extreme weather indicators for the temperate-boreal zone (pdf). Kontakta gärna Louise om du har kommentarer till rapporten: louise.malmquist@slu.se.

Fakta:

Finansiär: FORMAS

Period : 2020-2022

Forskare vid SLU: 

  • Jennie Barron, Institutionen för mark och miljö
  • Göran Bergkvist, Institutionen för växtproduktionsekologi 
  • Marcos Lana, Institutionen för växtproduktionsekologi 
  • Jens Rommel, Institutionen för ekonomi
  • Julian Sagebiel, Institutionen för ekonomi
  • Youen Grusson (extern)

Kontaktinformation

Jennie Barron
Professor vid Institutionen för mark och miljö
jennie.barron@slu.se, 018-671578

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se