Extremväder: Risker och lösningar för en mer resilient jordbruksproduktion i Sverige

2018 påverkades många av det mycket varma och torra vädret i Sverige. Framförallt drabbades Sveriges jordbruk och matproduktion, då skördar för många grödor över hela landet var långt under det normala för många grödor. Effekterna av både svenskt och internationellt extremt väder år 2018 har också påverkat konsumenter med högre priser både på svensk och importerad mat.

Svensk matproduktion är sårbar för extremväder

Det är uppenbart efter det extrema vädret år 2018 att svensk matproduktion och livsmedelssäkerhet är mycket sårbara för extrema väderförhållanden. Samtidigt ökar behovet av kunskap om hur vi tryggar livsmedelsförsörjningen också under extremväder och förändringar i normalvädret.

Att kartlägga riskerna och ta fram svar på utmaningarna

Projektet ”Extremväder: Risker och lösningar för att minska sårbarheter inom svensk jordbruksproduktion” syftar till att utveckla en första tvärvetenskaplig bedömning av svenska nuvarande och kommande risker med extremt väder, och dess konsekvenser för växtproduktion och bönders insikt om hur de kan svar på dessa utmaningar.

Det övergripande målet är att ta fram ny kunskap om förekomsten av extrema väderhändelser, såsom torka, blöta, eller extremt varma perioder under nuvarande och förändrat klimat, för svensk växtodling och skördenivåer.

Vad får dess extrema väderhändelser för konsekvens för matproduktionen? Hur kan bönder agera i en krissituation, när de måste välja hur företaget ska agera under en dålig säsong? Kan vi förbättra våra odlingssystem och odlingsmetoder så att de blir mindre känsliga för extremväder, och vad ska man då göra? Behöver jordbrukare stöd för att göra nya anpassningar till extremt väder?

Nya lösningar för att minskad sårbarhet och för matsäkerhet i Sverige

I projekten använder vi interdisciplinära forskningsmetoder för att ta fram svaren på dessa frågor. T.ex. analyserar vi väderdata över 30 år eller mer för att skatta risk för att olika typer av extremväder kan inträffa, eller till och med sammanfalla, såsom under 2018. Därefter använder vi fältdata från odlingsförsök tillsammans med modeller för att simulera grödors utveckling under olika odlings- och väderförhållanden för att visa på hur skördar kan påverkas.

Denna information använder vi sedan tillsammans med undersökningar med bönder för att förstå hur de prioriterar och väljer när ens verksamhet (företag) är påverkad av kriser såsom extremt väder. Våra forskningsresultat kommer att bidra till ny kunskap om risker för extrema väderförhållanden, både i nuvarande och framtida klimat, och inverkan av detta på svensk matproduktion.

Tillsammans med ny insikt om hur jordbruksföretag leds i en krissituation diskuterar vi vilken typ av lösningar som behövs för att minska sårbarhet och stärka resiliens för extremt väder i svenska odlingssystem och för matsäkerhet i Sverige.

En syntes över index för extremväderhändelser relevanta för växtproduktion inom Norden

För att få en överblick över index som används för att definiera normal- och extremväderhändelser med inverkan på växtproduktion i Sverige, har en kartläggning av index gjorts av Louise Malmquist och Jennie Barron inom ramarna för projektet. Rapporten ”Identification and synthesis of agrometeorological extreme weather indicators for the temperate boreal zone” sammanfattar kvantitativa agrometeorologiska index för extrema förhållanden av de meteorologiska variablerna temperatur och nederbörd relevanta inom Norden.

Agrometeorologiska index måste, till skillnad från meteorologiska och hydrologiska index, återspegla variation (både frekvens och intensitet av extremhändelser) inom växtsäsongen för att ge vägledning för anpassning inom växtproduktion och djurhållning. Rapporten visar emellertid att agrometeorologiska index inte är standardiserade och att det ofta är meteorologiska index som används, även när syftet är att utvärdera inverkan av extremväder på växtproduktion.

Läs rapporten "Identification and synthesis of agrometeorological extreme weather indicators for the temperate-boreal zone” här.