Naptek har sedan starten haft i uppdrag att verka för nyttjande, spridande och bevarande av lokal och tradtionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald. I sitt arbete med dessa frågor har Naptek/Centrum för biologisk mångfald samverkat med en mängd andra aktörer i en rad olika projekt och inriktningar.
Här nedan besrkivs ett urval av genomförda delprojket inom Naptek genom åren med olika samverkanspartners.
Sametinget satsar stort på arbetet med árbediehtu – traditionell kunskap. Sametinget har sedan år 2005 haft ett samarbete och utbyte med NAPTEK/Centrum för biologisk mångfald. Under 2008 och 2009 startades en rad pilotprojekt genom Samiska iniativet där enskilda och organisationer dokumenterade árbediehtu.
Ett led i satsningen på árbediehtu var metodboken Árbediehtu – samiskt kulturarv och traditionell utgiven av Sametinget och CBM, Naptek som lanserades på ett kunskapseminarie som Sametinget och NAPTEK/Centrum för Biologisk mångfald (SLU) höll i Jokkmokk den 2 februari 2011.
CBM:s skriftserie 43
Åsa Nordin-Jonsson (red.).
148 sidor
Utgiven av CBM och Sametinget, 2011
Distribueras via bokhandeln
Naptek skapade tillsammans med Sametinget Det samiska initiativet . Syftet var att utifrån ett samiskt perspektiv dokumentera och bibehålla samisk traditionell kunskap.
Under 2006 genomförde Per Mikael Utsi på Naptek:s och Sametingets uppdrag en utredning rörande hur väl dokumenterad samisk traditionell kunskap och samiska sedvänjor var. Slutsatserna är att trots att mycket är skrivet och insamlat om samer så är djupet i uppgifterna ofta bristfälligt. Utsi menade vidare att det fortfarande existerar en omfattande traditionell kunskap av relevans bland samerna och att man bör dokumentera denna innan den försvinner. Syftet är både att skapa förutsättning för ett klokt hanterande av naturen och att bevara och stärka den samiska kulturella identiteten. Utredningens resultat presenterades vid Sametingets plenum 21 maj 2007 och Sametingets styrelse enades därefter om ett samarbete mellan Sametinget och Naptek för att sjösätta det så kallade Samiska initiativet .
Utsis utredning kom i tryck under sommaren 2007. Parallellt utlystes anslag för olika pilotprojekt för att utveckla metoder att kartlägga traditionell kunskap och traditionella sedvänjor kopplade till landskapet och dess innevånare. Under september genomfördes ett seminarium i Jokkmokk på temat "Traditionell kunskap inom den samiska kulturen: praktiska metoder för att dokumentera och stärka traditionell samisk kunskap och kultur" speciellt avsett för representanter från det samiska samhället vilka avsåg att söka anslagen till pilotprojekt. NAPTEK beredde sedan ansökningarna i samverkan med Sametingets kansli och föreslog en prioritetsordning. Därefter fattades besluten av Sametingets kulturråd i samråd med NAPTEK. Anslagen möjliggjordes genom att både NAPTEK och Sametingets kulturråd sköt till medel. Pilotprojekten under 2007–2008 skulle genomföra och utvärdera olika metoder att dokumentera traditionell kunskap och kultur. Erfarenheterna från detta arbete skulle sedan redovisas under hösten 2008 och parallellt med detta skulle en ny utlysning av pilotprojekt göras. De pilot projekt som fick pengar i denna första omgång 2007–2008 var :
Målet med Samiska initiativet var att skapa förutsättningar för en fullständig kartläggning av samisk kultur och kunskap i huvudsak genomfört av samerna själva och utifrån deras egna perspektiv. Därför ville man att de olika pilotprojekten på olika sätt skulle samverka till att utveckla och utvärdera olika metoder att dokumentera kulturaspekter. För att underlätta för de individuella projekten och samtidigt kunna dra lärdom av deras praktiska erfarenheter bidrog NAPTEK dessutom med personella resurser så att dessa kan agera bollplank eller mentorer till pilotprojekten.
Dessutom avsåg Naptek att i samarbete med Sametinget under hösten 2008 genomföra ett metodologiskt seminarium vid vilket bland annat representanter från de olika pilotprojekten kommer att ges möjlighet att delge andra presumtiva projektägare sina erfarenheter. Avsikten var också att även andra metoder för dokumentationsarbete skulle exemplifieras och belysas.
Utredning
CBM:s skriftserie 18
Per Mikael Utsi 2007
133 sidor
Distribueras via Sametinget
Seminarium om traditionell kunskap 2–3 juni 2008 i Östersund. Dokumentation av traditionell kunskap inom den samiska kulturen — frågor om etik och praktiska erfarenheter. Arrangörer: Sametinget och Centrum för biologisk mångfald (CBM). På seminariet redovisades de första erfarenheterna från de pilotprojekt som startade år 2007. Läs program (pdf)
Naptek har genom åren samarbetat med Sveriges Hembygdsförbund (SHF) hembygdsrörelsens riksorganisation. 26 regionala hembygdsförbund i län och landskap är medlemsorganisationer. Hembygdsrörelsen bärs upp av sina närmare en halv miljon medlemmar som arbetar på ideell basis med och för sin hembygd.
Inom konceptet "Ju förr desto bättre" samarbetade Naptek med Sveriges Hembygdsförbund (SHF) för att skapa förutsättningar för att få hembygdsföreningar runt om i landet att kartlägga och dokumentera lokala traditioner kopplade till naturresurser och markanvändning. Man har bla. givit ut boken "Ju förr desto bättre: Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid", en inspirationsbok som bl.a. har utvecklats som lärobok för studiecirklar.
Boken "Ju förr desto bättre: Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid" ges ut av Centrum för biologisk mångfald tillsammans med Sveriges hembygdsförbund. Det är en inspirationsbok som har utvecklats som lärobok för studiecirklar, men som även lämpar sig för egna reflektioner rörande den lokala historien om ens närområde. Hur har man använt landskapet och naturresurserna i äldre tider? Vilka mänskliga aktiviteter har format landskapet och skapat den lokala floran och faunan? Vilken äldre kunskap kan fylla en funktion även för framtiden? Tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan har man också utvecklat en studieplan.
CBM:s skriftserie 26
Anna Westman & Håkan Tunón (red.) 2009
(Distribueras via bokhandeln)
Studieplan till Ju förr desto bättre (CBM och Studieförbundet Vuxenskolan 2011)
Summaries from The Sooner the Better: Cultural heritage as a resource for a sustainable future
A compilation of translated summaries of the essays published in the book
Ju förr desto bättre – kulturarvet som resurs för en hållbar framtid (Westman & Tunón,2009). (NAPTEK, Swedish Biodiversity Centre & Uppsala & National Heritage Federation, 2009. Editors: Lena Bergils, Anna Westman & Håkan Tunón )
Tanken är inspirationsboken "Ju förr desto bättre: Kulturarvet som en resurs till för en hållbar framtid" ska fungera som ett verktyg för hembygdsföreningar och andra att genomföra projekt med syfte att dokumentera det lokala kulturarvet samt reflektera över dess framtida relevans. Avsikten är att boken ska följas av temadagar och lokala studiecirklar. Naptek:s arrangerade tillsammans med bl.a. Sveriges Hembygdsförbund och Studieföbundet vuxenskolan under 2009 och 2010 regionala temadagar för att få igång studiecirklar som utgår från det lokala kulturarvet med vägledning av inspirationsboken.
Det finns många sätt att ta sig an boken. Ett sätt är att skapa en studiecirkel, Studieförbundet Vuxenskolan på din ort kan hjälpa er igång. Tag också gärna kontakt med hembygdskonsulenten i ditt län eller Naptek för mer tips och hjälp.
Naptek har tillsammans med bl.a. Sveriges Hembygdsförbund och Studieföbundet vuxenskolan under 2009 arrangerat regionala temadagar för att få igång studiecirklar som utgår från det lokala kulturarvet med vägledning av inspirationsboken.
Genomförda Ju förr desto bättre-aktiviteter:
15 feb. 2011: Ju förr desto bättre. Håkan Tunón föreläste om kulturarvet som resurs för en hållbar framtid på Enköpings Museum.
12 feb. 2011 "Ju förr desto bättre"-aktivitet på Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbunds Vintermöte 2011.
6 feb. 2011 "Ju förr desto bättre"-aktivitet på Upplands hembygdsföreningars Vinterting 2011, kl 14.00 i Marketenteriet, Eklundshof, Eklundshovsvägen, Uppsala. Anmälan senast: 3 februari arr: Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund.
14 oktober, 2010: Huddunge församlingshem: Föredrag kring "Ju förr desto bättre" Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid: Mat, tradition och miljö. Arr: Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund/ Huddunge Hembygdsförening.
17 november, 2009: Ju förr desto bättre-temakväll i Örsundsbro, Uppland. Ett samarbete mellan Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund och Naptek.
5 november, 2009: Ju förr desto bättre-temadag i Stockholm, Stockholm Shippers & Stockholms handelskammare. Ett samarbete mellan Sveriges Hembygdsförbund, Studieförbundet Vuxenskolan och Naptek.
28 september, 2009: Ju förr desto bättre-temakväll i Uppsala, Ett samarbete mellan Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund och Naptek.
26 september, 2009: Ju förr desto bättre-temadag i Vessigebro, Halland. Ett samarbete mellan Sveriges Hembygdsförbund, Halländska hembygdsrörelsen, Studieförbundet Vuxenskolan och Naptek.
25 september, 2009: Ju förr desto bättre-temadag i Särna, Västerdalarna. Ett samarbete mellan Sveriges Hembygdsförbund, Studieförbundet Vuxenskolan och Naptek
24–25 september, 2009: Presentation av konceptet Ju förr desto bättre i Studieförbundet Vuxenskolans monter på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.
24 september, 2009: Ju förr desto bättre-temakväll i Klövsjö, Härjedalen. Samarbete mellan Sveriges Hembygdsförbund, Studieförbundet Vuxenskolan och Naptek.
5 september, 2009: Ju förr desto bättre-temadag i Ljusdal, Hälsingland. Samarbete mellan Sveriges Hembygdsförbund, Studieförbundet Vuxenskolan, Ljusdalsbygdens museum och Naptek.
Naptek medverkade tillsammans med Sveriges Hembygdsförbund i Cultrural, ett EU-projekt som genomfördes 1 oktober 2006–20 september 2009. Tanken med projektet var att landsbygdens kulturarv är en viktig del av Europas kultur och kulturarv samt en inspirationskälla till kunskap om hushållning med naturresurser och mänsklig samverkan. Förutom Sverige ingick Bulgarien, Frankrike, Grekland, Italien, Polen och Ungern i projektet. Inom projektet var Sverige med och utvecklande av vandringsutställningen, SOS – Save our sources (rädda våra resurser), som invigdes i juli 2009 på Ljusdalbgdens museum. Naptek medverkade med en´introduktionsföreläsning utgående från temat för såväl Cultrural-projektet som Hållbara bygder. Till utställningn gjordes en utställningskatalog på engelska och ett skolmaterial på svenska kallat "Fråga farmor". Napteks och Hembygdsförbundets inspirationsbok "Ju förr desto bättre: Kulturarvet som resurs för en hållbar framtid" samt ett engelskt sammanfattande häfte "Summaries from the Sooner the Better: Cultural Heritage as a resource for a sustainable future" var ockå en del av Cultrural.
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är en av de organistioner som Naptek haft mycket samverkan med. Hållbara bygder 2 var ett projekt om hållbar utveckling på landsbygden där man vill
fokusera på klimat, energi och miljö. Projektet leddes av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva i samarbete med Naptek/Centrum för biologisk mångfald (CBM), institutionen för Stad och Land vid SLU, och Svenska Naturskyddsföreningen (SNF). Projektet genomförs som en nationell satsning med självständiga pilotbygder.
Naptek har genom åren ingått i en rad olika typer av samverkan med representanter för Fäbodbruket. Här nedan följer ett urval.
Centrum för biologisk mångfald deltar i ett Interreg-förprojekt ”Seterbrukets biologiske kulturarv som ressurs for en bærekraftig framtid”. Projektet genomförs i samarbete med Bioforsk Midt i Norge, Föreningen Sveriges fäbodbrukare, Norsk seterkultur och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Förprojektet har fått medel från Interreg Sverige — Norge 2007–2013, delområde Nordens gröna bälte.
Ljusdals kommun har, med stöd från Länsstyrelsen Gävleborg, genomfört en förstudie inför möjligheten att skapa ett ”Centrum för utmarksbruk”. I arbetet medverkade också Naptek vid Centrum för Biologisk Mångfald (CBM), Ljusdalsbygdens museum, Gävleborgs Fäbodförening och Högskolan i Gävle.
Naptek/Centrum för biologisk mångfald har funnit att fäbodkulturen är intressant för programarbetet och de senaste åren i olika grad medverkat vid fäbodriksdagarnas genomförande. Särskilt viktigt anser Naptek att det är att verksamheten synliggörs.
Naptek har sedan starten på en rad olika sätt arbetat med lärande och pedagogik i mötet mellan natur, kultur och traditionell handlingsburen kunskap. Här nedan följer ett urval av exempel på samverkansprojekt som Naptek genomfört innom detta fält genom åren:
Naptek höll 2007 och 2008 en årlig workshop på temat Natur, kultur & traditionell kunskap i lärandet, med syftet att skapa en mötesplats och ett långvarigt utbyte och nätverk kring lärande och pedagogik i mötet mellan natur, kultur och traditionell kunskap. I samband med första workshopen startade Naptek elektroniskt nyhetsbrev för natur- och kulturpedagoger som under flera år förmedlade information om Naptek-projekt m.m. som rörde natur och kultur och traditionell kunskap i lärandet. (Detta nyhetsbrev är i nuläget dock inte aktivt.)
Naptek deltog med att arrangera en workshop i Eco-mapping på UTE är INNE i September 2009. Konferensen vänder sig till skolledare och personal inom förskola/F-9/gymnasieskola, lärarutbildningar och skolhälsovården samt övriga intresserade yrkesgrupper och ideella ledare inom ämnesområdet friluftsliv, hälsopromotion, natur- och kulturguidning.
Läs mer om arrangören Utenavet, nationellt nätverk för främjande av utomhuspedagogik, på: www.utomhuspedagogik.se
2009 gjorde Naptek en webbenkät om pedagogisk verksamhet som rör kulturarv och natur och vände sig till organisationer med pedagogisk verksamhet som rör kulturarv och natur i Sverige – äldre tiders folkliga kunskap om praktisk användning av växter och djur. Enkäten skickades ut via mejl till ett stort antal organisationer. Enkäten fungerade sedan som ett av underlagen till rapporten: Utredning av status och trender rörande lokal och traditionell kunskap i Sverige, Håkan Tunón, Marie Byström, Anna Dahlström, Mattias Iwarsson & Charlotta Warmark, CBM:s skriftserie 39, Centrum för biologisk mångfald,
2010.
Under våren 2007 höll NAPTEK två slöjd-workshops tillsammmans med Lava, ungdomsverksamheten på kulturhuset i Stockholm. En i Trä och en i Ull. Här kan du läsa mer om vad deltagarna gjorde.
Trä-workshop för Unga på Lava, 21- 22 april, 2007:
"Tälj en gubbe med rörliga delar!"
Under en hel helg arrangerade vi på NAPTEK tillsammans med LAVA en Trä-workshop på Kulturhuset i Stockholm. Vi ville inspirera deltagarna att lära känna materialet TRÄ, trädens betydelse för den biologiska mångfalden och vad man kan skapa av materialet genom täljning. Med hjälp av 2 träkonstnärers vägledning lärde sig deltagare som bara droppade-in eller satte sig ner i en eller två dagar, att hugga vedträn, tälja och skapade tillsammans en träskulptur med rörliga delar.
Ull-workshop på LAVA sportlovet 27:e februri, 2007:
"Tova en älgrumpa!"
På sportlovet 2007 arrangerade vi på NAPTEK tillsammans med LAVA en Ull-workshop på Kulturhuset i Stockholm. Vi ville inspirera deltagarna att lära känna materialet får-ull, fårens betydelse för den biologiska mångfalden och vad man kan skapa av materialet genom tovning. Med hjälp av textilkonstnären Anna-Lena Rydbergs vägledning lärde sig de 14 föranmälda deltagare sig fantastiskt snabbt att skapa vackra och praktiska föremål av tovad ull.
(Anna-Lena Rydberg är utbildad på Konstfack och är medlem av nätverket Fiber Art Sweden. Kolla in deras hemsida: http://www.fiberartsweden.nu. Anna-Lena har bl a ställt ut på Skulpturens Hus, Mjellby Konstmuseum och Vårsalongen 2002. För Anna-Lena kommer inspirationen från hemslöjden, men hon känner sig som en samtidskonstnär.)
Kustringen utanför Kalix bedriver sedan ett antal år en egen lokalt driven process från 2006 med ett visst stöd av Naptek. Syftet är att få underlag för en dialog med relevanta myndigheter för att i framtiden kunna återinföra traditionellt fiske parallellt med det moderna industrifisket.
Under 2008 arbetade Anders Tivell för Napteks räkning med bygderna runt Kalix och särskilt Kustringen inom ramen för Naptek:s deltagande i projektet Hållbara bygder II. Där har bl a en undersökning av lokal förvaltning av ett naturreservat genomförts. Dessutom har en avancerad eco-mapping-studie genomförts under våren 2008, vilken har utvecklats ytterligare under 2009. Sammanfattande om arbetet i Kustringen är att man vill framhålla att man lokalt menar att en lokal förvaltning skulle stärka den lokala självkänslan kring den egna kulturen och bygden.
Naptek har sedan starten samverkat på olika sätt med aktörer i Bråbygden, Kristdala socken, Oskarshamns kommun.
Bråbygden bör ses som en av föregångarna i Sverige vad gäller bevarande av ett levande kulturlandskap och därtill kopplad traditionell kunskap. Bråbygden har en stor rikedom på traditionellt hävdad mark. Förutom slåtterängar har man i bygden exempelvis hamlade träd, mossåkrar med öppen dikning, våtmarker, allmogeåkrar, mycket betesmark, varav en del är skogsbete. Markerna och deras levande skötsel är unika. Enligt Bråbygden ekonomisk förening, BEF (2015) är bygdens natur- och kulturlandskap 50 kvadratkilometer stort och därmed Sveriges största sammanhängande område av just denna typ av landskap och har ca 5000 hamlingsträd av bland annat lind och ask, samt ungefär 6 mil gärdesgård.
Bråbygden var en av pilotbygderna i Hållbara bygder II och medverkade också i Hållbara bygder I. Inom Hållbara bygder II så rörde Napteks diskussioner med Bråbygden främst sig inom det pedagogiska området och då särskilt med den dåvarande Natur- och kulturskolan.
Under perioden 2008 till 2011 har Naptek samarbetat med en lokal entreprenör, Aporia HB, och Bråbygdens intresseförening i ett dokumentationsprojekt kallat Aktiv dokumentation. Idén var att projektledaren tillsammans med lokala kunskapsbärare skulle dokumentera kunskap om olika säsongsbetonade aktiviteter inom ett småländskt småjordbruk. Arbetet omfattade intervjuer och diskussioner under temakvällar i studiecirkelform, men också ett aktivt görande i genomförandet av särskilda aktivitetsdagar. Arbetet utfördes av Anne Harrysson och resulterade i rapporten Aktiv dokumentation: Projektrapport från ett arbete rörande dokumentation av lokal och traditionell kunskap på landsbygden i Småland, Harrysson, A., 2012. Tanken med rapporten är att inspirera till dokumentation av äldre kunskap och visa ett sätt att arbeta.
Aktiv dokumentation: Projektrapport från ett arbete rörande dokumentation av lokal och traditionell kunskap på landsbygden i Småland. Harrysson, A., 2012. CBM:s skriftserie 60. Naptek, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
I samarbete med Naptek erhöll Bråbygdens ekonomiska förening 2011 ett projektanslag för innovativ naturvård från Världsnaturfonden WWF. Projektet gick ut på att undersöka hur man lokalt kan utveckla ett nätverk av entreprenörer som gemensamt kan skapa en kontext av tjänster som gör det attraktivare för pengar att stanna lokalt. Utgångspunkt för entreprenörskapet var kulturlandskap, lokal och traditionell kunskap, natur- och kulturvård och biologisk mångfald. Projektet är slutrapporterat till WWF, men tänkt att vidareutvecklas.
I Kapitlet "Traditionell kunskap – en ny spelplan för entreprenörskap på landsbygden!" (s. 30-35) av Daniel Harrysson & Tommy Skoog, Bråbygden (BEF) Ekonomisk Förening i rapporten i rapporten Lokal och traditionell kunskap: Goda exempel på tillämpning. Tunón, H. (red.). 2012. CBM:s skriftserie nr 59. Naptek, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.
Etnobiologiprojeket Människan, växterna och djuren: etnobiologi i Sverige, som initierades av CBM tillsammans med en rad sammarbetspartners redan 1997 integrerades från och med 2006 i arbetet med Naptek. Etnobiologiprojektet syftade främst till att skapa bokverket Etnobiologi i Sverige vol. I-III som slutfördes 2007.
Läs mer om Etnobiologiprojeket och bokverket Etnobiologi i Sverige vol. I-III här
Här nedan följer ett urval av internationella evenemang där Naptek varit med som arrangör eller deltagare.
Naptek var medarrangör av en dialogworkshop i Panama 11-13 april, 2012 om att sammanföra olika slags kunskapssystem om biologisk mångfald:
"Dialogue Workshop on Knowledge Systems, Panama The International Dialogue Workshop "Knowledge for the 21st Century; Indigenous Knowledge, Traditional Knowledge, Science and Connecting Diverse Knoweldge Systems will be held 10 – 13 April in the Usdub Community,Comarca Guna Yala, Panama, just before the second session of the plenary meeting on IPBES, scheduled to 16 -21 April 2012 in Panama City. The Dialogue workshop is being organized by The Resilience and Development Programme (Swedbio) at Stockholm Resilience Centre in collaboration with The national programme on local and traditional knowledge concerning the conservation and sustainable use of biological diversity (NAPTEK) at the Swedish Biodiversity Centre and the International Indigenous Forum on Biodiversity."
17–19 juni, 2011. Urfolksmöte om slowfood, Indigenous Terra Madre, i Jokkmokk. Ett stortmöte om slowfood med särskilt fokus på urfolkstraditioner av stapeln i Jokkmokk – Indigenous Terra Madre. På de slutna överläggningarna förväntade man sig upp till femhundra personer från hela världen och samtidigt genomfördes en offentlig matmarknad.
Inom den slutna delen samarrangerade Naptek tillsammans med Sametinget, Samerådet, Sáminuorra, SwedBio och den globala urfolksorganisationen International Indigenous Forum on Biodiversity (IIFB) ett av sex seminarier. Temat för seminariet var "Belonging to the land – Traditional knowledge and biodiversity. Traditional forms of management as the foundation of life of indigenous peoples". '
Därefter arrangerade Naptek och SwedBio ett internt arbetsmöte 20–22 juni med IIFB för att diskutera biodiversitetsrelaterade urfolksfrågor inför höstens möte inom Mångfaldskonventionen. Sista dagen kom representanter från regeringskanslierna i bl.a. Sverige, Norge och Polen för att närvara och för att lyssna på och diskutera slutsatserna från mötet.
Jokkmokk June 21-22, 2011: An informal expert meeting with representatives of the International Indigenous Forum on Biodiversity (IIFB), EU experts and scientists engaged in TK and IPBES. was organized by SwedBio, the Programme on resilience and development at Stockholm Resilience Center (SRC) and NAPTEK. Mötesrapport: "Potentials and pitfalls in exchange of knowledge systems in cross-scale ecosystem assessments".
Slow Food Sápmi: http://www.slowfood.sapmi.com
Indigenous Terra Madre: http://www.terramadre.info/en/meetings/
Här nedan följer en lista på evenmang som Naptek varit med och arrangerat eller deltagit i genom åren och som inte finns beskrivna under andra delprojekt.
David Abram's lecture titled "Becoming Animal – the Ecology of...", (Bertil Hammer, von Kraemers Allé 1, Blåsenhus, Uppsala.)
Höstterminen 2010 börjar en ny kurs på SLU, Ultuna, för yrkesverksamma naturvägledare som ville utveckla sina metoder och förhållningssätt. Bakom kursen stod Centrum för naturvägledning(CNV) och Avdelningen för miljökommunikation vid Institutionen för stad och land, vid SLU. Naptek vid Centrum för biologisk mångfald (CBM) samverkade med kursarrangörerna och bidrog/deltog med kursmoment under HT2010. Naptek har haft ett kontinuerligt utbyte och bedrivit samverkan med Centrum för naturvägledning(CNV) genom åren.
Vad har vi för nytta av äldre folklig kunskap och hur kan biologiska spår i landskapet bidra till bevarandet av dess värden? Kan historien hjälpa oss på den väg samhället bör gå i framtiden? Naptek var med och arrangerade Centrum för biologisk mångfalds Mångfaldskonferens år 2010 (MK 2010).
Naptek deltog då Centrum för biologisk mångfald uppmärksammade FN:s internationella dag för biologisk mångfald 22 maj 2010 genom att delta i två evenemang där allmänheten fick möjlighet att veta mer om biologisk mångfald och diskutera med forskare på stora torget i Uppsala och på Skansen i Stockholm.
Hugo Valentin‐centrum (tidigare Centrum för multietnisk forskning) och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet tillsammans med Centrum för biologisk mångfald bjöd in till seminarium om aktuella frågor rörande forskningsetik.
Firande av utgivningen av den etnobiologiska antologin:
Nycklar till kunskap, Om människans bruk av naturen, CBM:s skriftserie 34
Håkan Tunón och Anna Dahlström (red.) 374 sidor. Kungliga skogs- och lantbruksakademien (KSLA) och CBM, 2010.
Seminariet om traditionell skinngarvning arrangerades av Bäckedals Folkhögskola i Sveg och Naptek/CBM.
2009, 13 maj, Natursyn och hållbar utveckling: Seminarium om lokal och traditionell kunskap, vår relation till naturen och vägar till hållbara samhällen – lärande mellan olika kulturer
Seminariet arrangerades av Naptek vid Centrum för biologisk mångfald tillsammans med Världsnaturfonden WWF , Uppsala centrum för hållbar utveckling (CSD) och Hela Sverige ska leva, på KSLA i Stockholm 13 maj.
Fredagen den 14 november, 12.45 –13.45, höll Håkan Tunón, programsamordnare för NAPTEK vid Centrum för biologisk mångfald, en föreläsning på MR-dagarna under rubriken "Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskapoch rättigheter".
MR-dagarna är nordens största forum för mänskliga rättigheter. Årets teman 2008 var: Urfolk och minoriteter, Klimathotet och mänskliga rättigheter.