STEROPES: Hur väl fungerar satellitbilder för att mäta kolhalten i åkermark?

Information om marken är nödvändig för att kunna bedriva ett effektivt och hållbart jordbruk, och ur ett klimatperspektiv är det viktigt att kunna följa förändringar i markens kolinnehåll. Att samla in information om markens kolinnehåll genom konventionell markkartering kan dock vara tidskrävande och dyrt om det ska göras över stora områden på hög detaljnivå. Satellitbilder, en typ av fjärranalys, kan dock vara en lösning. Tekniken har potential att samla in information över stora områden med en bra upplösning (10-20 meter).

Inom jordbruket används redan satellitbilder under växtsäsongen, till exempel för att bestämma hur man ska kvävegödsla eller för att se hur skörden kan komma att variera. Användningen av satellitbilder för att uppskatta mängden kol i marken är däremot mer osäker än traditionella analysmetoder, varför tekniken behöver utforskas mer för att kunna användas effektivt.

Undersöker vad som påverkar uppskattningen av markens kolhalt

Projektet tittar närmare på faktorer som påverkar möjligheten att använda satellitbilder för att uppskatta mängden kol i marken. Det handlar bland annat om att hitta bra metoder för att filtrera bort fält där det inte är bar mark genom att undersöka effekterna av skörderester och nyss uppkommen gröda. Det handlar också om att undersöka hur variationer i jordart och vattenhalt påverkar uppskattningen av mängden kol i marken.

En viktig del av projektet är att kunna studera hur väl tekniken fungerar för olika jordar och under olika klimatförhållanden i Europa, eftersom man kan tänka sig att olika faktorers påverkan varierar beroende på lokala förhållanden. Målet är att ta fram en metod för att kunna göra de bästa möjliga uppskattningarna av kolhalten baserat på satellitdata.  

Sikte på att ta fram underlag för möjligheterna med satellitbilder

Beroende på vad man vill använda uppskattningarna till har man olika krav på noggrannhet. Är målet att kunna följa en förändring i kolhalt över tid kopplat till åtgärder på gårds- och fältnivå ställs höga krav på noggrannhet. Om det istället handlar om att få en uppfattning om hur mängden organiskt material varierar inom och mellan fält för att kunna anpassa sina odlingsåtgärder kan karven på noggrannhet vara lägre. Ett annat mål med projektet är därför att undersöka hur bra uppskattningar av markens kolhalt man kan förväntas få, och i vilka situationer det går bättre respektive sämre. Förhoppningen är att det ska kunna fungera som stöd för vad man skulle kunna använda tekniken till.