Markstrukturindexets uppbyggnad

Senast ändrad: 12 april 2019

Markstrukturindexets uppbyggnad, en översikt.

Markstrukturindexet består av tre delar, en grundförbättringsdel, en odlingssystemdel och ett enkelt markstrukturtest i fält. I grundförbättringsdelen bedöms behovet och effekten av olika långsiktiga grundförbättringsåtgärder som dränering, strukturkalkning och externt organiskt material på markstrukturen. Odlingssystemets markstruktureffekter bedöms och summeras i ett odlingssystemindex med tre positiva faktorer och tre negativa. Utgångspunkten är att växternas rotproduktion, upptorkning av markprofilen och återförsel av organiskt material är positivt samt att bar ofrusen mark, marköverfarter och markbelastningar är negativt för markstrukturen och markens fysikaliska egenskaper. De olika delarna i indexet korrigeras med olika koefficienter och den summerade effekten vägs till slut ihop till ett odlingssystemindex för bedömning av odlingssystemets inverkan på markstrukturen. Markstrukturtestet är ett antal enkla fälttester som sammantaget ger en bild av markens strukturtillstånd. Testerna är ett redskap som brukaren kan använda för att lära känna sin jord bättre. Grundförbättrings- och odlingssystemdelen finns idag som ett program i Excelformat. Nedan finns en översikt över innehållet i kalkylbladen i Excelmodellen. Till mark­struktur­testet, som finns i två versioner beroende på ambitionsnivå, finns det enkla instruktioner (PDF).

De två första kalkylbladen i Excelmodellen (se tabell nedan) innehåller kort information om indexets olika delar samt en innehållsförteckning. På det tredje kalkylbladet ges information om gården och brukaren. Vidare anges gårdens geografiska läge utifrån sju olika odlingsområden som följer Statistiska centralbyråns indelning av Sverige i produktionsområden (väljs från en karta). På kalkylblad fyra och fem skall traktorer och den övriga maskinparken redovisas, uppgifter som sedan används vid beräkning av markpackningen. Först anges gårdens traktorer, deras vikt i kilo och ringtryck i kg/cm2 för bakaxeln samt hur stor del av vikten som ligger på bakaxeln. Sedan redogör man för de maskiner och redskap som används inom växtodlingen på gården. För varje maskin och redskap ifylls vikt, arbetsbredd i meter, antalet axlar och däckens ringtryck samt redskapets möjliga lastvikt (om det har någon) i kilo.

På modellens sjätte kalkylblad skall man redogöra för skiftenas grundförutsättningar. För varje enskilt skifte redovisas jordart i matjord och alv, mullhalt (matjorden), arrondering och skiftets dränering. Vad gäller jordart kan man välja mellan 13 olika klasser som sedan används genomgående i indexet. Indelningen medför att jordarterna kan tilldelas kategoriska egenskaper för till exempel upptorkning från olika grödor och dräneringsbehov i indexet. Mullhalten fylls i för sig och har delats in i sju klasser. Arronderingen är in­delad i tre olika klasser, regelbunden, något oregelbunden och till sist oregelbunden. Informa­tionen används i packningsdelen. För fältets dränering kan man välja systemtäckdikat med an­givande av dikesavstånd, behovsdikat eller ej rördikat.

 I kalkylblad sju skall data om årsmånen fyllas i. Modellen tar i beräkningarna i vissa samman­hang hänsyn till årsmånen. Odlingsåret är därför indelat i vår, sommar och höst. Här skall man ange om årstiden varit varm/torr, kall/våt eller normal för området. Om man inte anger något, utgår modellen ifrån att det är ett ”normalår”.

I kalkylblad åtta (Chart 1) sker övergripande resultatredovisning i form av spindeldiagram. Olika alternativ (scenarier) kan jämföras.

Kalkylblad nio (Skiften & Växtföljder – Översikt) är mycket centralt. Härifrån genereras kalkylbladen 11 och 12 där alla indata om grödor (VFn-k) och överfarter/bearbetningar (MBn-k) skall läggas in. Från blad nio kan man skapa nya scenarier, navigera till olika skiften och scenarier m.m. I detta kalkylblad finns också en sammanfattning av resultat avseende grundförutsättningarna för en god markstruktur samt odlingssystemindex (medelvärde) per skifte och scenario. I kalkylbladet elva (VFn-k) ska för varje skifte redogöras vilken gröda som odlas med så-, uppkomst- och skördedatum, skördenivåer, samt om halmen lämnades kvar eller fördes bort. Om uppgifter saknas finns det för många grödor ”normalvärden för området” som kan hämtas i en databas. Vidare skall man uppge om man tillfört något organiskt material med angivande av typ (t.ex. stallgödsel), mängd och torrsubstanshalt. I kalkylbladet finns också en resultatdel där av modellen framräknade resultat för mängd organisk substans och rötter samt antalet torkdagar, barmarksdagar, alvpackning och antal överfarter finns redovisade för varje skifte. I kalkylblad tolv (MBn-k) beräknas antalet körningar och alv­packningen efter att man fyllt i data om samtliga överfarter/bearbetningar som gjorts på skiftet. När man lägger till ett nytt skifte eller ett nytt scenario så kommer det att genereras nya versioner av kalkylbladen elva och tolv.

Som avslutning i kalkylblad 13 finns ett kortfattat frågeformulär, ”Hur mår Din jord?”, som kan ses som en liten ”aptitretare” till det egentliga markstrukturtestet i fält. Alla modellparametrar ligger under egna flikar (tabeller, torkdagar) men dessa skall användaren normalt inte använda.

 

Till nedladdningssida för Excelmodellen och Markstrukturtest i fält.

 

 

Innehåll

 
 

Kalkylbladsnamn

Innehåll i kalkylbladet

1 Huvudsida

Kort information om indexets olika delar

2

Innehåll

Innehållsförteckning
3

Indata för gården

Uppgifter om gården
4

Traktorer

Uppgifter om gårdens traktorer
5

Maskinpark

Uppgifter om gårdens övriga maskinpark
       6        

Grundförbättringar för skifte

Skiftenas jordart, mullhalt, arrondering och dräneringsförhållanden

7

Årsmån

Årsmånsklassning för de år som analyseras

8

Chart1

Spindeldiagram för jämförelse av scenarion

9

Skiften & växtföljder - översikt

Sammanfattning av resultat* per skifte och scenario.
* Avseende grundförutsättningarna för en god markstruktur samt odlingssystemindex (medelvärde)
OBS! Från detta blad kan du skapa nya scenarion, navigera till dina skiften och scenarion, m.m.

10

Grundförbättringsindex

Bedömning av grundförutsättningarna för en god markstruktur med avseende på dränering, mullhalt, utförda strukturfrämjande åtgärder

11

VFn-k

Uppgifter om årsmån, grödor, tillförsel av organiskt material samt framräknade resultat för skifte n scenario k avseende: (i) antalet barmarksdagar, mängd organisk substans och rötter, samt torkdagar och alvpackning; (ii) odlingssystemindex (medelvärde och per år)

12

MBn-k

Modell som räknar ut alvpackningen på skifte nr n i scenario nr k

13

Hur mår din jord?

En aptitretare till det egentliga markstrukturtestet i fält

14

Tabeller

Modellparametrar


Sidansvarig: Orjan.Berglund@slu.se