Områden

Senast ändrad: 22 december 2022
Landskap med snöklädda berg

Idag har vi ett flertal referensområden där vi jobbar med GPS/GSM märkta älgar. Våra områden sträcker sig från breddgrad 67 i Norrbottens län ner till breddgrad 56 i Kalmar län.

Vi har ett flertal referensområden där vi jobbar med GPS-märkta älgar som sträcker sig från breddgrad 67 i Norrbottens län ner till breddgrad 56 i Kalmar län. Idag har vi pågående projekt i Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län. Norra Sverige (Västerbotten och Norrbotten) har en lång tradition av älgforskning och vintern 2003 började vi med datainsamlingen av GPS positioner. Under vintern 2009 märkte vi de första GPS-märkta älgarna i Kronobergs och Södermanlands län. Under vintern 2010 och 2012 märktes älgar också i Kalmar län. I de flesta projekt följer vi älgarnas rörelse, livsmiljöanvändning, och reproduktion under flera år. Märkningar i norra och södra Sverige ger oss möjlighet att titta på frågeställningar som är specifika för det enskilda området eller regionen, såväl som att jämföra älgarnas beteende mellan norra och södra Sverige. Särskilt spännande är jämförelser mellan norr och söder och hur älgar anpassar sig till klimatet och dess förändringar. Populationer i norr ger också möjligheten att titta på interaktioner mellan olika populationer. Några projekt har avslutas, många löper på sedan starten. Mer information om de olika projekten hittar du under länkarna med namnen på de olika referensområdena. Älgarnas rörelse kan följas i nära realtid om du klickar på länken som leder dig till webbplatsen för respektive område. Där kan du titta på enskilda älgar, såväl som på fördelningen av alla GPS-märkta älgar i detta område.

Karta över studieområdenFördelning av älgmärkningsprojekt i relation till olika ekologiska zoner och länsgränser (bruna linjer) i Sverige, 2003-tills idag.

Norrbottens län (65 °-67° N)

Under 2005-2007 pågick ett älgmärkningsprojekt i området kring Arjeplog. Under vintern 2008 utfördes märkningar av 50 älgar i två specifika områden, Överkalix och nära fjällen vid Nikkaluokta (breddgrad 67). Även här handlar frågeställningarna mycket om hur älgarna vandrar i förhållande till olika säsonger och förhållande till sin omgivning. I början av 2010 tog vi av sändarna för älgar som märktes kring Överkalix. I samma omgång utökade vi vår forskningsinsats i Nikkaluokta trakten som pågår sen dess. Under vintern 2013 gjordes en stor märkningsinsats där totalt 90 älgar märktes i tre olika referensområden (vid Arvidsjaur, Niemisel och Ängesån) för att få bättre förvaltningsunderlag på hur vandringsbeteende i dessa älgpopulationer ser ut. Under vintern 2014 märktes ytterligare 22 älgar i Norrbotten i Tjåmotis området. Två år senare under vintern 2016 togs halsbanden av i alla dessa fyra referensområden och flyttades till fyra nya områden i Norrbotten (Haparanda-Kalix, Junosuando, Gällivare-Linaälven, Svappavaara). Projekten pågick till vintern 2019 då halsbanden togs av, förutom för en del älgar som rör sig i yttre skärgården mellan Kalix och Haparanda. Under vintern 2020 märktes 30 älgar kring Harads för att studera deras vandringsmönster och därmed kunna anpassa älgförvaltningen på ett bättre sätt i trakterna. Sammanlagt har det t o m 2020 märkts totalt 384 olika älgar med GPS-halsband i Norrbotten.

Västerbottens län, Sverige/Norge (63°- 65° N)

Älgmärkning med GPS-halsband i Västerbotten började under vintern 2003 då de första 25 älgkorna märktes. Årligen flyttades halsbanden mellan individer i områden kring Åsele (2003/2004), Nordmaling (2004/2005), Hällnäs (2005/2006) och Malå (2006/2007). Tyngdpunkten på studien i Västerbotten låg på hemområden, vandringar och egenskaper runt kalvningen. I november/december 2004 startades ett märkningsprojekt inom programmet "Älg i MittSkandia" som var ett samarbete mellan Sverige och Norge. Projektet avslutades officiellt 2007. I det här projektet märktes älgar i tre områden kring svensk/norska gränsen; Krutfjell, Krokstrand och Skalmodal. Märkningar i det här projektet skiljde sig åt från märkningar i alla andra våra märkningsprojekt eftersom här märktes älgarna i sina sommarområden (det vill säga i fjällen)! En anledning för detta var behovet att studera andelen av älgar som under vintern vandrade till norska och svenska skogslandet. Data av dessa älgar samanalyserades med data från andra områden och fokus låg på att skaffa kunskap om vandringar, hemområden och habitatval.

I februari 2017 märktes 27 älgkor i Nordmaling trakten. Märkningen ingår i forskningsprogrammet BEYOND MOOSE och ska hjälpa till att öka vår förståelse hur djuren rör sig i landskapet och utnyttjar sina livsmiljöer i flerartssystem. Området i Nordmaling valdes för att här finns inte bara älg utan också rådjur, dov- och kronhjort. Nordmaling är det endaste området så lång norrut som har alla dessa fyra arter. I projektet har det även märkts 23 rådjur och åtta kronhindar med GPS-halsband. Delaktiga i detta märkningsprojekt är också veterinärerna Jon Arnemo och Alina Evans som forskar om älgens ekofysiologi. För dessa studier bär vissa av älgarna inte bara en GPS-sändare utan har också en fysiologisk sensor i magen och under huden som mäter kroppstemperatur och hjärtslag.

Gävleborgs län, Ljusdal (61° N, 16° E)

Under sommaren 2018 härjade tre stora skogsbränder i Ljusdal kommun (Ängra, Nötberget och Enskogen) plus några mindre brandområden. Sammanlagt omfattade bränderna en yta på 9500 hektar. En yta där livsmiljöförutsättningar ändrades dramatiskt under kort tid för viltet. Älg är en art som är väl anpassad till störda skogsmiljöer där mycket ny vegetation uppstår. Likväl som efter stormarna Gudrun och Per i Kronobergs län som omvandlade stora delar av det äldre skogslandskapet till ungskog, ökar skogsbränder tillgång till ungskogsmiljöer. Under vintern 2020 märktes 25 vuxna älgar i Ljusdals kommun för att studera deras landskapsanvändning och livsmiljöutnyttjande i relation till brandfälten, samt att följa deras reproduktion (antal kalvar och överlevnad).     

Sörmland, Öster Malma (58° N, 17° E)

Svensk älgforskning har varit mycket koncentrerad till norra delen av landet, men 2009 startade de första GPS-märkningarna av älg i södra Sverige. I februari 2009 märktes 25 älgar i området kring Öster Malma, flera GPS-märkta älgar kom till under senare år, dels för att ersätta förluster under tidigare år, dels för att utöka forskningsinsatsen. Området är mycket spännande inte bara med hänsyn på älg och människans markanvändning, utan också för att olika de olika klövdjurarterna förekommer i samma trakter samt för vilt och trafikfrågor. Vid slutet av 2017 har det totalt märkts 75 vuxna älgar (57 kor, 18 tjurar) i området och vi har kunnat dokumentera 124 årskalvar och deras överlevnad. Ett rådjur har märkts med GPS-halsband. Projektet är i grunden avslutat, men några älgar har kvar sina halsband.

Kronoberg län, Växjö (57° N, 14° E)

I februari 2009 märktes 25 älgar i området kring Växjö, flera GPS-märkta älgar kom till under senare år, dels för att ersätta förluster under tidigare år, dels för att utöka forskningsinsatsen. Området är mycket spännande inte bara med hänsyn till älg och skogsbruks frågor efter stormarna 2005 och 2007, utan också för att de olika klövviltarterna förekommer i samma trakter samt för frågor kring vilt och trafik. Vid slutet av 2017 har det totalt märkts 65 vuxna älgar (49 kor, 16 tjurar) i området och vi har kunnat dokumentera 255 årskalvar och deras överlevnad. Därtill har det märkts 13 rådjur med GPS-halsband. Projektet är i grunden avslutat, men några älgar har kvar sina halsband.

Kalmar län, Misterhult  (57° N, 16° E)

Förutom märkning i Kronobergs och Södermanlands län, märkte vi i januari 2010 26 älgar i området kring Misterhult. Området är mycket lämpligt för att studera samspelet älg-skogsbruk och spännande för att flera olika klövdjurarter förekommer i samma område. Dessutom går E22 rakt genom området så att frågan vilt och trafik också kunnat studeras. Projektet avslutades 2012.

Kalmar län, Öland (56° N, 16° E)

I februari 2012 märktes 25 älgar på Öland. Området är mycket intressant för att årskalvars sommaröverlevnad på Öland rapporterats att vara mycket låg.  Årskalvarnas sommaröverlevnad på Öland jämfördes med andra älgstammar i södra Sverige i referensområdena kring Växjö och Öster Malma. Älgstammen på Öland är intressant som ö-population i ett landskap med mycket varierande och ibland extrema livsmiljöer, där landskapet dessutom är hårt brukat av människan och markanvändningen förändrats över tid. Vid slutet av 2017 har det totalt märkts 37 vuxna älgar (30 kor, 7 tjurar) på Öland och vi har kunnat dokumentera 106 årskalvar och deras överlevnad. Därtill har det märkts 19 rådjur med GPS-halsband. Projektet är i grunden avslutat, men några djur har kvar sina halsband.