Norrbottens län (65° - 67° N)

Senast ändrad: 06 december 2017

Norrbotten har en lång tradition av älgforskning. I mars 2005 märktes 43 vuxna älgar (34 kor, 9 tjurar) kring Arjeplog med GPS-sändare. Projektet avslutades i mars 2007. I mars 2008 märktes ytterligare 40 älgar med GPS-sändare; 20 i området kring Nikkaluokta och 20 kring Överkalix. Sändare i det sistnämnda området samlades in mars 2010, medan projektet i Nikkaluokta pågår sen dess. I alla projektet ville man veta mer om älgarnas rörelse mellan vinter och sommarområden. I vårvintern 2013 startades en omfattande forskningsinsats som studerar rörelse- och vandringsbeteende av 90 GPS-märkta älgar över året i tre olika områden i Norrbotten. Syftet med denna förvaltningsmärkning är att med mer kunskap få en bättre älgförvaltning och på sikt således minska älgbetesskadorna. Studieområdena omfattar Norrbottens kust- och inland. Forskningsinsatsen inleddes under vårvintern 2013 där totalt 90 älgar förseddes med GPS-sändare i Arvidsjaur, Överkalix (Ängesån), och Niemisel (norr om Råneå). Projektet pågick i dessa områden i tre år och avslutades under vårvintern 2016. Projektet har dock förlängts och halsbanden flyttades till tre nya områden under vårvintern 2016; Haparanda/Kalix skärgård, öst om Gällivare och söder om Junosuando.

Karta som visar första märkpositionen.

Samtliga studieområden har fått stora skador på ungskogen vintertid. 30 älgar märktes i varje område varav 20 älgar var kor och tio tjurar. Slutrapporten av projektets första fas (2013/2016) med studieområdena Arvidsjaur, Ängesån och Niemisel hittar du här (PDF-fil). I de nya områdena märktes 22 kor och 8 tjurar i Haparanda/Kalix, 23 kor och 7 tjurar i Gällivare, samt 21 kor och 9 tjurar i Junosuando.

Forskningsprojektet är initierat av Skogsbrukets jaktgrupp Norrbotten, Jägarförbundet Norrbotten, Sveriges lantbruksuniversitet - Institutionen för vilt, fisk och miljö och Länsstyrelsen i Norrbotten. Finansiering sker dels via länets älgvårdsfond dels via markägare bestående av Sveaskog, SCA, Norra skogsägarna, Statens fastighetsverk, Allmänningarna, Kyrkan samt LRF.

– Vi vill få en älgstam som är i balans med foderresursen. Idag har vi med några undantag alltför omfattande älgbetesskador på ungskogarna i länet. I de områden där vi märker älgarna är det väldigt höga tätheter av älg vintertid som orsakar enorma skador på framför allt tallungskogen – även om kustlandet är inte ett typiskt område som har en stor koncentration älg under vintertid och därmed höga skador på grund av det, säger Marcus Jatko, jakt- och klövviltansvarig i Sveaskog samt ordförande i Skogsbrukets jaktgrupp Norrbotten.
– Tidigare studier har visat att vissa älgar är kvar på samma plats medan andra vandrar. Men vi vet inte hur stor andel som vandrar och hur långt de kan gå. Här vill vi ha mer kunskap, säger Göran Ericsson vid Sveriges lantbruksuniversitet.
– Där älgarna står under januari-februari står de sedan inte under september-oktober när jakten bedrivs. Vi vill ha en jämnare älgstam mellan åren och det här ger ett bättre underlag än flyginventering säger Björn Sundgren, jaktvårdskonsulent vid Jägarförbundet Norr.

Utöver denna forskningsinsats pågår ytterligare två älgforskningsstudier i Norrbotten.

Under vårvintern 2014 märktes 22 älgar i området kring Tjåmotis; ett område som också har fått stora skador på ungskogen vintertid. Speciellt i detta område är att många av älgarna vandrar in i Sarek National park under försommaren och stannar där stora delar av jaktsäsongen. Undersökningarna i Tjåmotis är fristående från ovannämnda samarbetsprojekt, men data analyseras på samma sätt och parallellt med andra projekt. Undersökningarna i Tjåmotis utförs av SLU, Institutionen för vilt, fisk och miljö på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbotten. Projektet pågick i två år och avslutades under vårvintern 2016. Men även detta projekt förlängdes och halsbanden flyttades direkt till ett nytt studieområde; Svappavaara som ligger mellan Gällivare och Kiruna. Här tillkom Statens fastighetsverk och Sveaskog som samarbetsparter och det märktes 15 kor samt 5 tjurar. Slutrapporten av studieområdet Tjåmotis (2014/2016) kommer snart.

Ytterligare finns det älgar märkta väst om Kiruna kring byn Nikkaluokta (breddgrad 67). Forskningsinsatsen här har en annorlunda fokus. Dessa märkningar är en del i ett projekt rörande älgar i fjällmiljö. Ett viktigt fokus i projektet är att ta fram kunskap om hur djuren hanterar förändrade klimatförhållanden. Här jobbar vi mycket med frågor kring respons i rörelse beteende och fysiologi av en stor växtätare i ett hög alpin landskap. Vi samlar in fysiologiska data med hjälp av en liten sensor (MIT) som dokumenterar älgarnas hjärtslag och kroppstemperatur. Tillgång till fysiologiska data av vilda frigående djur är fortfarande begränsat. Men tack vare tekniska framgångar kan vi idag samla in dessa data av djur som rör sig fritt genom landskapet. Detta ger oss möjligheter att länka fysiologiska data med externa faktorer som ute temperatur, val av livsmiljön, samt störningar. En annan viktig fråga i detta område är de ekologiska effekter av mänskliga störningar på grund av friluftlivsaktiviteter. Området mellan Nikkaluokta och Kebnekaise är förmodligen ett av det mest trafikerade området i nordiska högalpin terräng. Forskningsinsatsen kring Nikkaluokta började under vårvintern 2008 där 16 kor och 4 tjurar märktes. I slutet av 2017 har 57 olika vuxna älgar (42 kor, 15 tjurar) märkts i detta område. För närvarande är det 20 älgar vi följer (16 kor, 4 tjurar). Projektet har haft olika initiativtagande och finansiering, men är nu helfinansierat av SLU. 

Karta som visar GPS-positioner hos en märkt älgko.

Följ länken nedan för att se rörelsemönster av de älgar som är märkta i Norrbotten

http://webmap.slu.se/website/moosetrack_BD/ (öppnas i nytt fönster)

Förkortningar: HK-Haparanda-Kalix, GÄ-Gällivare, JU-Junosuando, SV-Svappavaara, NM-Nordmaling, F eller M-Nikkaluokta.

Om kartan inte visas kan det bero att ditt fönster i webbläsaren måste minskas i storlek och/eller popup-blockers måste vara avstängt.

Sidansvarig: bo-soren.wiklund@slu.se