Tvåstegsdiken i Sverige

Senast ändrad: 09 december 2022
En person vid ett dike, foto.

Övergödning av Östersjön förväntas öka med framtida extremväder. En lösning kan vara tvåstegsdiken som kan minska närings- och sedimentförluster från mark och vattendrag uppströms, samt minska risken för översvämningar och öka vattenretention. I det här projektet utvärderar vi tvåstegsdikenas effektivitet.

Bekämpning av övergödning kräver tydliga åtgärder för att begränsa jordbruksförluster av kväve (N) och fosfor (P) från fält till vattenekosystem. Detta behov förväntas bli kritiskt med hänsyn till framtida förändringar som sannolikt kommer öka utsläpp av N och P på grund av klimatförändringar och ökat behov av livsmedel. Likväl är vår vetenskapliga förståelse för hydrokemiska och biogeokemiska processer fortfarande bristfällig.

Tvåstegsdiken för att motverka övergödning

Vårt projekt kommer öka kunskapen om dessa processer i svenska jordbruksvattendrag och visa hur denna kunskap kan appliceras för att effektivt motverka övergödning. Vi kommer att fokusera på tvåstegsdiken som är en ny typ av åtgärd riktad mot att öka vattenretention och minska förluster av N och P.

En förbättrad miljöfunktion?

Vi kommer att visa hur hydrokemiska och biogeokemiska processer påverkar tvåstegsdikens förmåga att främja retention av vatten, N och P och hur god placering, utformning och underhåll av tvåstegsdiken kan förbättra deras ekosystemfunktioner (självrening, erosion- och översvämningskontroll). Vi hypotetiserar att tvåstegsdiken bidrar till förbättrad miljöfunktion jämfört med traditionella snäva och trapezoida diken som enbart har syftet att avvattna jordbruksmark.

Detta projekt för samman hydrokemister, biogeokemister och intressenter som alla är inriktade mot att förstå och minska övergödning.

 

Fakta:

Projektet leds av Magdalena Bieroza. Lukas Hallberg är doktorand i projektet som finansieras av Formas, Stiftelsen Oscar och Lili Lamms minne och HaV.

Maila oss gärna för att ta del av vårt nyhetsbrev!