Långliggande riksförsök - växtnäring

Senast ändrad: 09 december 2022
Vetestrån på ett fält, foto.

SLU:s långliggande riksförsök med växtnäring. Här presenteras resultat och sammanställningar för det mesta om fältförsök i växtnäring. Ett omfattande arkiv för växt- och jordprover gör det möjligt att kontrollera data och även att göra tidsserier med nya analysmetoder.

Ett typiskt fältförsök med till exempel gödslingsstrategier består av ett antal behandlingar, där effekter på gröda och mark jämförs, oftast med avseende på avkastning men också med avseende på kvalitet. Behandlingarna appliceras på noggrant inmätta försöksrutor enligt bestämda statistiska principer. Rutorna är i normalfallet cirka 50 kvadratmeter och rektangulära, men storleken varierar  beroende på vad som undersöks.

Årliga resultat bearbetas statistiskt i variansanalysmodeller anpassade efter försöksdesign. De kvalitetsgranskas och redovisas i resultatrapporter som finns samlade i en databas på Fältforsk.

Data lämnas ut på begäran

Alla primärdata sparas också i försöksdatabasen. Dessa data är inte allmänt tillgängliga, men lämnas ut på begäran.

Det finns också två omfattande provarkiv med jordprover och växtprover. Samtliga prover har tagits i växtnäringsförsök och förvaras torkade och malda. Delprover för uppföljande eller nya analyser kan erhållas. Data från de senaste årens försök hittar du i de utfällbara menyerna.

En guide till försöken

Här finns en guide på engelska med mer information om de långliggande växtnäringsförsöken i pdf-format.

R3-0020 och R3-0021: Humusbalans i olika växtföljder

Mullhalten utvecklas olika i stråsädesväxtföljder respektive i växtföljder med långvariga vallar, i detta fall 3 år vall sedan nyanläggning följt av 3 år vall osv. I försöken med stråsäd jämförs utvecklingen när halmen bortförs och när den återförs. Jämförelserna i både stråsädesförsöken och vallförsöken görs vid olika kvävenivåer. Fyra platser med två försök på varje plats.

R3-0020 Humusbalans i stråsäd

I försöken jämförs odlingssystem där all halm bortförs med system där all halm återförs vid 4 olika kvävenivåer. Fyra försök ingår i serien. Jordprover tas vart fjärde år. (Parallell försöksserie till R3-0021, Humusbalans i vallodling.)

Lokal och startår: Röbäcksdalen 1980, Säby 1970, Lanna 1981, Lönnstorp 1980
Försöksnummer: AC-13-1980 C-54-1970 R-620-1981 M-353-1980

AC Röbäcksdalen, Umeå, anlagt 1980

C Säby, Uppsala, anlagt 1970

M Lönnstorp, Alnarp, anlagt 1980

R Lanna, Skara, anlagt 1981

Fullständiga försöksplaner

R3-0021 Humusbalans vid långvarig vallodling

I försöken jämförs odlingssystem med tämligen ensidig vallodling vid olika kvävegödslingsnivåer. Fyra försök ingår i serien. Parallell serie till R3-0020 Humusbalans i stråsäd.

Lokal och startår: Röbäcksdalen 1980, Säby 1970, Lanna 1981 och Lönnstorp 1980
Försöksnummer: AC-14-1980 C-55-1970 R-621-1981 M-354-1980

Röbäcksdalen, Umeå, anlagt 1980, AC-14-1980  

Säby, Uppsala, anlagt 1970, C-55-1970

Lönnstorp, Alnarp, anlagt 1980, M-354-1980

Lanna, Skara, anlagt 1981, R-621-1981 

Fullständiga försöksplaner

RAM-56 och R3-0130: Markbiologiska tillstånd

Mullhaltsförsök RAM56

Ramförsöket på Ultuna anlades 1956. Tillförsel av organiskt material av olika typ vid varierande växtnäringsnivåer jämförs. Effekter på markegenskaper som kol- och kvävedynamik studeras. Försöksrutorna begränsas av stålramar, 2x2 m, nedsänkta i marken. Ca 10 cm av ramen ligger ovanför markytan. All skötsel sker manuellt. Ramarna innebär att alla översläpningseffekter kan försummas.

Resultatblanketter

Fullständiga försöksplaner

R3-0130 Markbiologiska tillstånd

Försöket anlades 1996 på Lanna i Västergötland. Syftet är att bygga upp markbiologiska tillstånd genom tillförsel av organiska material av olika slag. Material som tillförs är gräshö, stallgödsel, rötslam och sopkompost.

Resultatblanketter

Fullständiga försöksplaner

R3-9001 och R3-2037: Markbördighetsförsök

De svenska bördighetsförsöken omfattar numera nio försök i serien R3-9001, samt två försök i serien R3-2037. Av de nio försöken i R3-9001 ligger fyra i Skåne, ett i Västergötland, två i Östergötland och två i Uppland. De båda försöken i serien R3-2037 startades 1969 och är belägna på Röbäcksdalen utanför Umeå i Västerbottens län respektive på Offer mellan Sollefteå och Kramfors i Västernorrlands län.

Markbördighet, Södra Sverige: R3-9001 De svenska bördighetsförsöken

Försöksnr: C-7-1963 C-8-1963 E-9-1966 E-10-1966 M-1-1957 M-2-1957 M-4-2010 M-6-1957 R-94-1966

Växtföljd I avser ett odlingssystem med kreatur. Stallgödsel tillförs och vallar ingår i cirkulationen.

Växtföljd II avser ett kreaturslöst odlingssystem. Till skillnad mot växtföljd I tillförs ingen stallgödsel och vallar ingår inte. Allt annat är lika.

Resultatblanketter

2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009

Fullständiga försöksplaner

C-, E- och R-serien
M-serien

Carlgren, K. & Mattsson, L. 2001. Swedish soil fertility experiments. Acta Agricultura Scandinavica 51, 49-78.

Mattsson, L. 1998. P in Swedish long-term soil fertility experiments. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift 7, 69-76.

Mattsson, L. 2001. Swedish long-term experiments. Arch. Acker- Pfl. Boden 46, 281-288.

Mattsson, L. & Ericson, L. 2002. Vad säger SLU:s långliggande försök? Jordbrukskonferensen 2002. SLF rapport 66, 138-141.

Persson, J. 2007. Comments on the Swedish soil fertility experiments. Ur Success Stories of Agricultural Long-term Experiments. Kungl. Skogs- o. Lantbr.akad. Tidskr. 146, nr 9, pp. 45- 49.

Kirchmann, H; Mattsson, L; Eriksson, J. 2009. Trace element concentration in wheat grain: results from the Swedish long-term soil fertility experiments and national monitoring program. Environ. Geochem. Health 31(5): 561-571.

Simonsson, M., Hillier, S. & Öborn, I. 2009. Changes in clay minerals and potassium fixation capacity as a result of release and fixation of potassium in long-term field experiments. Geoderma 151, 109–120.

Markbördighet, Södra Sverige och Mellansverige: R3-9001 De svenska bördighetsförsöken

Växtföljd I avser ett odlingssystem med kreatur. Stallgödsel tillförs och vallar ingår i cirkulationen.

Växtföljd II avser ett kreaturslöst odlingssystem. Till skillnad mot växtföljd I tillförs ingen stallgödsel och vallar ingår inte. Allt annat är lika.

Försöksnummer: Y-7-1969 AC-410-1969

Huvudfrågan är jämförelser mellan varierande mängder N, P och K. Växtföljden är sjuårig med korn, vall, grönfoderväxter och potatis. Stallgödsel tillförs två gånger i växtföljden.

Från och med 2004 är den ursprungliga försöksplanen något förändrad. Den högsta uppgödslingsnivån har ersatts med en 0-nivå där varken P eller K tillförs utöver stallgödseln. Vidare har uppgödslingsmoment med K ersatts med halv resp. ingen mineralisk K-tillförsel. Det totala antalet led är oförändrat.

Markbördighet, Mellansverige: R3-9001 De svenska bördighetsförsöken
Resultatblanketter

2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
Fullständiga försöksplaner
C-, E- och R-serien
M-serien

Markbördighet, Norra Sverige: R3-2037 Bördighetsförsök i norra Sverige
Resultatblanketter:

Fullständiga försöksplaner

Carlgren, K. & Mattsson, L. 2001. Swedish soil fertility experiments. Acta Agricultura Scandinavica 51, 49-78.

Mattsson, L. 1998. P in Swedish long-term soil fertility experiments. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift 7, 69-76.

Mattsson, L. 2001. Swedish long-term experiments. Arch. Acker- Pfl. Boden 46, 281-288.

Mattsson, L. & Ericson, L. 2002. Vad säger SLU:s långliggande försök? Jordbrukskonferensen 2002. SLF rapport 66, 138-141.

Persson, J. 2007. Comments on the Swedish soil fertility experiments. Ur Success Stories of Agricultural Long-term Experiments. Kungl. Skogs- o. Lantbr.akad. Tidskr. 146, nr 9, pp. 45- 49.

Kirchmann, H; Mattsson, L; Eriksson, J. 2009. Trace element concentration in wheat grain: results from the Swedish long-term soil fertility experiments and national monitoring program. Environ. Geochem. Health 31(5): 561-571.

Simonsson, M., Hillier, S. & Öborn, I. 2009. Changes in clay minerals and potassium fixation capacity as a result of release and fixation of potassium in long-term field experiments. Geoderma 151, 109–120.

 

R3-1002: Permanenta kalkningsförsök

Försöksplanen omfattar ett stort antal varianter. Huvudfaktorn är självklart kalkning. Till det kommer också skörderestbehandling. Kalkningen har tre nivåer, okalkat, kalkning till 70 % basmättnad respektive till 100 %. Detta kombineras med varianter där alla skörderester bortförs respektive där alla skörderester återförs. Alla varianter jämförs slutligen vid tre olika NPK-nivåer, låg, måttlig och hög. Försöken underhållskalkas vart 4:e år.

Försöksnr: AC-2-1962

Den långsiktiga mark- och skördeutvecklingen vid olika markkemiska tillstånd jämförs. Nedbrytning och omsättning av skörderester är pH-beroende och därför studeras två olika skörderestnivåer i kombination med tre växtnäringsnivåer. Ett försök på Röbäcksdalen, Umeå.

De så kallade permanenta kalkningsförsöken anlades redan år 1963. Ursprungligen var de åtta till antalet. T.o.m. år 2011 fanns två stycken, ett på Röbäcksdalen, Umeå, och ett i Västmanland, Västra Eknö, mellan Köping och Arboga.

Resultatblanketter 

Fullständiga försöksplaner

 

R3-1001 Kalk- och fosforförsök

Markfosforns växttillgänglighet beror i stor utsträckning på de markkemiska förhållandena. Olika fosforformer reagerar också olika. Här undersöks olika fosforgödslingsstrategier i moment som aldrig kalkats sedan 40-talet och i moment med varierande grad av uppkalkning.

Försöksserien, som omfattar de två äldsta fältförsöken i landet, belyser hur effekter av kalkning och fosforgödsling påverkar varandra. Det ena försöket anlades 1936 och det andra 1941. Båda ligger på Lanna i Västergötland. Försöksnummer: R29-1936 R27-1941

Engångsgivor av kalk tillfördes vid starten. I mitten på 1970-talet kalkades halva försöken om. Det finns därför moment utan kalk och med kalk från start och inget därefter. Vidare moment med ny kalkning på 70-talet. Kalkgivan både vid start och vid omkalkning uppgick till 6 ton CaO i bränd kalk.

Resultatblanketter

Fullständiga försöksplaner

Fredriksson, L. 1958. Markkemiska undersökningar och kärlförsök i anslutning till mångåriga fältförsök vid statens försöksgård Lanna. Statens Jordbruksförsök Meddelande 96.

Ohlsson, S. 1979. De mångåriga kalkförsöken på Lanna. Resultat och slutsatser. Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift, suppl. 13.

Mattsson, L. 2001. Skördar, pH och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna. I Växtnäringsförsök 2000. Skörderesultat med växt- och jordanalyser. Institutionen för markvetenskap, Avd. för växtnäringslära, Rapport Specialnr 11, 10-13.

Kontaktinformation

soilnutrientcycling@slu.se