Tidigare mångfaldskonferenser

Senast ändrad: 28 maj 2021

CBM har arrangerat Mångfaldskonferenser sedan 1998, varje år på ett aktuellt tema som knyter an till hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Ofta har vi varit på en ny plats i Sverige. Senaste mångfaldskonferensen hölls 2019 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Här kan du hitta dokumentation från tidigare Mångfaldskonferenser i form av presentationer, konferensrapporter och filmer. 

klicka på respektive meny för att läsa mer.

MK19 - Biodiversitet i världen – kunskap för handling

17 oktober 2019 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. 

Här kan du se inspelning av Mångfaldskonferensen 2019.

Konferensen tog sin utgångspunkt i resultaten från den globala rapporten Global Assessment of Biodiversity and Ecosystem Services från IPBES (Intergovernmental Platform on Biodiversity and Ecosystem Services), resultatet av en mellanstatlig global analys av tillståndet för biologisk mångfald i världen, där 132 länder står bakom rapporten och dess slutsatser.

Resultaten från den globala rapporten visar att:
 
• Den biologiska mångfalden är nödvändig för människans överlevnad, men dess status försämras världen över.
• Samtidigt urholkas de flesta ekosystemtjänster.
• Direkta och indirekta drivkrafter bakom förlusten av biologisk mångfald har tilltagit de senaste 50 åren.
• Något måste göras för att bryta trenden, och det finns förslag på vad.

Nu behöver varje land omsätta rapportens kunskap och konsekvenserna av den i praktiken.

På mångfaldskonferensen 2019 presenterades delar av innehållet i den globala rapporten från IPBES, med särskilt fokus på det som är relevant för Sverige - dess huvudsakliga slutsatser och vad de innebär i praktiken. På konferensen presenterades även en rapport från IPBES om markförstörelse (Land degradation), och den svenska bearbetningen av rapporten: Utarmning och restaurering av landekosystem med Torbjörn Ebenhard som författare (naturvårdsverket, 2021).

Program:

Att bedöma en värld i omdaning: IPBES uppdrag och den biologiska mångfalden. Cecilia Lindblad, kontaktperson för IPBES i Sverige.

IPBES globala rapport - ansats och utgångspunkter (Kapitel 1)
Marie Stenseke, Göteborgs universitet.

Status för biologisk mångfald i världen (Kapitel 2-3)
Jan Bengtsson, Sveriges lantbruksuniversitet.

Drivers (Kapitel 4-5) Ivar Baste, Miljødirektoratet i Norge

Möjliga framtider - framtida möjligheter (Kapitel 6)
Camilla Sandström, Umeå universitet.

Utarmning och restaurering i landekosystem: En IPBES-rapport på svenska. Torbjörn Ebenhard, Centrum för biologisk mångfald vid SLU.

Vad kan och bör politiker och myndigheter göra med resultaten från IPBES-rapporterna? Representanter från myndigheter och departement

IPBES – från vision till verkstadStina Söderqvist, Naturvårdsverket.

Presentationer

Ceclilia Lindblad, kontaktperson för IPBES i Sverige: Att bedöma en värld i omdaning: IPBES uppdrag och den biologiska mångfalden.

Marie Stenseke, Göteborgs universitet: IPBES globala rapport - ansats och utgångspunkter (Kapitel 1).

Jan Bengtsson, Sveriges lantbruksuniversitet: Status för biologisk mångfald i världen (Kapitel 2-3).

Ivar Baste, Miljødirektoratet i Norge: Drivers (Kapitel 4-5).

Camilla Sandström, Umeå universitet: Möjliga framtider - framtida möjligheter (Kapitel 6).

Torbjörn Ebenhard, Centrum för biologisk mångfald vid SLU:Utarmning och restaurering i landekosystem: En IPBES-rapport på svenska.

Mångfaldskonferensen 2019 arrangerades i samarbete med Naturvårdsverket och Naturhistoriska riksmuseet.

MK18 - Biologisk mångfald och samhällsutveckling – Nya vägar framåt?

17 oktober 2018 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Här kan du se filmer från föreläsningarna 

Konferensens tema och utgångspunkt

De rapporter som IPBES presenterade under 2018 ska ligga till grund för politiker och andra makthavare när de fattar beslut. De lägger alltså fram förslag till vägar framåt.

På konferensen informerade om resultaten från dessa omfattande utvärderingar, och diskuterade om och hur dessa resultat kan bidra till det svenska arbetet med biologisk mångfald.

Den biologiska mångfalden är grunden för människans existens, våra ekonomier och vår fysiska och mentala hälsa. Hoten mot biologisk mångfald är, tillsammans med klimatförändringarna de stora globala utmaningarna i vår tid. Biologisk mångfald uppfattas ibland som skydd av hotade arter. Men det är så mycket mer; det är mångfald i ekosystem och landskap i skyddade områden såväl som i vardagslandskap. För att hantera hoten måste alla sektorer i samhället bidra och hitta vägar, som i hela landskapet leder till bibehållen biodiversitet. Jordbruk och skogsbruk, som med sin stora areellt täckande verksamhet har ett stort ansvar för att skydd och brukande sker på ett sådant sätt så att de ger bibehållen biodiversitet.

I Sverige har vi ett antal miljömål som utgångspunkt för miljöarbetet i stort. Miljökvalitetsmålet om Ett rikt växt- och djurliv är inte uppnått, och kommer inte kunna nås med befintliga styrmedel och åtgärder: arter och naturtyper riskerar att försvinna och ekosystem utarmas, vilket leder till allvarliga samhälleliga konsekvenser. Men kan de nya internationella utvärderingarna av kunskapen tillstånd, drivkrafter och möjligheter till hållbara vägar framåt ge oss nya insikter för det svenska arbetet?

Konferensen riktade sig till den som är intresserad av och arbetar med samhällsutveckling och miljö- och naturvård, och som vill vara med och utveckla och diskutera lösningar för att bättre nå våra miljömål. Den riktade sig också till journalister som är intresserade av det senaste inom samhälls- och miljöforskning.

Program

IPBES och nordiska IPBES-liknande studien
Cecilia Lindblad, Naturvårdsverket
Vad är och gör IPBES (Intergovernmental Panel for Biodiversity and Ecosystem Services)? Tidigare och kommande rapporter, och de nu aktuella rapporterna: om tillståndet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i Europa och Centralasien och om land-degradering och restaurering. Läs mer om rapporterna här

Tillståndet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster 
Ulf Molau, Göteborgs universitet
Tillstånd och trender för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, baserat på IPBES-rapporterna. Konsekvenser av förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster för samhället.

10:45 Drivkrafterna bakom hot mot biologisk mångfald
Thomas Hahn, Stockholm Resilience Centre
Vad består problemen av? Vilka är de bakomliggande drivkrafterna som skapar hot mot den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna?

11:10 Lösningar
Camilla Sandström, Umeå universitet
De två IPBES-rapporterna beskriver hur hoten mot biologisk mångfald och ekosystemtjänster kan avvärjas, och hur vägar mot större hållbarhet kan skapas.

Nordic assessment: Tillstånd, drivkrafter, lösningar
Monica Hammer, Södertörns högskola
, samt Henrik Svedäng, Havsmiljöinstitutet.
Den nordiska kustzonstudien beskriver tillstånd, drivkrafter och lösningar för biologisk mångfald i nordiska kustsamhällen.

Nordiska IPBES-liknande studien – kunskapssystem
Håkan Tunón och Marie KvarnströmCBM
Vad är ett kunskapssystem? Hur olika kunskapssystem hanteras i IPBES-rapporterna och i Nordiska kustzonstudien. Baserat på frågan om lokal och traditionell kunskap.

15:15 Relevans och konsekvenser för Sverige. Vilka är de stora utmaningarna och vad är potentialen? Röster från sex olika organisationer ger sina reaktioner på dagen, som inledning till en paneldiskussion, med Ann-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket; Mikael Karlsson, Agenda 2030-delegationen; Gunnar Lindén, naturvårdsexpert, LRF Skogsägarna; Markku Rummukainen, Lunds universitet och Nationell kontaktpunkt IPCC; Marie Stenseke, Göteborgs universitet; Jan Terstad, enhetschef på Miljö- och energidepartementet.

 

Mångfaldskonferensen 2018 arrangerades i samarbete med Naturvårdsverket och Naturhistoriska riksmuseet.

MK17: Skogslandskapet - en mångfald av mål och brukande

4-5 oktober 2017 i Uppsala. 

Läs konferensrapporten här.

Skogen ska räcka till mycket. Samhället har satt upp ambitiösa mål för produktion, kulturmiljö- och naturvård, men de har visat sig svåra att nå i praktiken. På Mångfaldskonferensen 2017 ställde vi oss frågan om och hur en landskapsansats vid förvaltning av skog kan bidra till ökad måluppfyllelse.

Skogslandskapet är en mosaik i biologiskt hänseende, men där ryms också en komplex sammansättning av olika behov, målbilder och aktörer. Denna mångfald öppnar upp för en rad frågeställningar om hur olika intressen kan mötas och tillgodoses. På Mångfaldskonferensen visar vi exempel på hur man idag arbetar med en landskapsansats, både inom forskning och praktik, men vi diskuterar även behovet av nya metoder och styrmedel för att klara målen. Vilka utmaningar och möjligheter finns det med en landskapsansats vid förvaltning av skog? Hur kan dessa styrmedel utformas för att skapa skydd för arter och livsmiljöer samtidigt som behovet av tydliga regler tillgodoses och markägarens rätt till ersättning respekteras? Hur kan markägarnas engagemang involveras i processen att nå samhälleliga mål för skogen?

Dag 2: exkursion

En dag med föreläsningar och seminarier följdes av en dags exkursion. Turen gick till Vällen öster om Uppsala. Tillsammans med Upplandstiftelsen besökte vi ett område som erbjuder ett mångfacetterat skogslandskap där Upplandsstiftelsen, tillsammans  med olika aktörer, i närmare 20 års tid arbetat med ett mångbruksperspektiv på landskapet.

Mångfaldskonferensen 2017 arrangerades i samarbete med Upplandsstiftelsen. 

 

MK16 - Ekosystemtjänster i teori och praktik – fantastiskt eller förödande för biologisk mångfald?

 

27 oktober i Uppsala

Ladda ner och läs konferensrapporten här (pdf).

Många olika aktörer utvecklar nu parallellt skilda sätt att identifiera, systematisera, kartera och värdera ekosystemtjänster. I vilken mån är begreppets teori i fas med dess praktik? Vilka olika synsätt, värderingar och arbetssätt finns vad gäller ekosystemtjänster – och vad innebär det för tjänstemän, forskare och praktiker, och i slutändan naturen som begreppsbygget är satt att värna? Det finns stora förväntningar på vad ekosystemtjänstanalyser av olika slag ska bidra med i form av ökad förståelse och hänsyn i planering och beslutsfattande.

Men det finns oklarheter om hur ekosystemtjänster och biologisk mångfald förhåller sig till varandra, och om begreppet kan fungera som ett bra och praktiskt verktyg just för arbetet med biologisk mångfald.

Mångfalskonferensen 2016 belyste de möjligheter och begränsningar som idag diskuteras. Också det praktiska arbetet med biologisk mångfald och ekosystemtjänster lyftes fram.

 

Program

"Ekosystemtjänster i det nationella och internationella arbetet." Mark Marissink, Naturvårdsverket

”Värdefulla ekosystemtjänster och rik biologisk mångfald – två sidor av samma mynt eller olika valutor?” Tommy Lennartsson, CBM         

"Värdering av ekosystemtjänster – anpassa studier efter behov och kommunicera resultaten klokt." Linus Hasselström, KTH

 "Ny studie: Spelar ekosystemtjänster i planering och beslutsfattande egentligen någon roll?" Tuija Hilding-Rydevik, CBM   

"Vad gör ekosystemtjänstbegreppet med vår föreställningsvärld?" Carina Green, CBM             

Parallella gruppdiskussioner:

Block 1

A: Hur används ekosystemtjänster som besluts- och planeringsverktyg i kommunal verksamhet?

B: Vad kan begreppet ekosystemtjänster tillföra jordbruket och odlingslandskapet?

C: Hur skapas och förloras ekosystemtjänster?

D: Vad finns det för synergier och motsättningar mellan ekosystemtjänster och biologisk mångfald i miljökvalitetsmålen?

Block 2

Reflekterande panel: Ekosystemtjänster i teori och praktik – fantastiskt eller förödande för biologisk mångfald? Janne Bengtsson, professor SLU; Kerstin Sköld, stadsträdgårdsmästare Järfälla kommun; Gunnar Lindén, naturvårdsexpert LRF.

Avslutande ord: Tuija Hilding-Rydevik, CBM

MK15 : liv i staden

12 November 2015 i Uppsala

Ladda ner och läs konferensrapporten här (pdf)

Städerna växer. Mellan år 2000 och 2010 ökade befolkningen i Sveriges städer med 550 000 personer till drygt 8 miljoner. Enligt en prognos från FN kommer världens stadsbefolkning att växa med 2,4 miljarder människor fram till år 2050. För att alla människor ska få plats kan städerna enligt samma prognos komma att breda ut sig på en yta som motsvarar drygt sju gånger Sverige.

Städernas utbredning och förtätning leder ofta till att det blir mindre plats för växt- och djurliv. Naturen trängs undan. Städernas gröna oaser krymper, de blir färre och mer fragmenterade. I och med det finns en risk att mångfalden av växt- och djurarter, som vi idag ofta tar för given, minskar. Samtidigt visar forskning att städernas biologiska mångfald både är unik och på många grundläggande sätt viktig för oss människor.

Syftet med mångfaldskonferensen 2015 var att utifrån denna bakgrund diskutera bio[1] logisk mångfald i staden – VAD, VARFÖR och HUR? Sju presentationer i plenum med olika infallsvinklar fokuserade framför allt på VAD som är unikt med biologisk mångfald i staden och VARFÖR det är viktigt med biologisk mångfald i staden. Frågan HUR man kan gynna biologisk mångfald i staden diskuterades sedan i fyra parallella gruppdiskussioner med följande teman: Stadens träd, Stadens vatten, Stadens grönområden, och Stadens planering. För att möjliggöra för konferensens deltagare att vara aktiva medskapare istället för passiva åhörare innehöll programmet väl tilltagna tider för frågor och fika, parallella gruppdiskussioner, samt en individuell övning där deltagarna ombads formulera sina egna tankar kring frågorna: Är biologisk mångfald i staden viktigt för mig? Om så, på vilket sätt? Deltagarna skrev ner sina tankar på lappar som sedan tejpades upp på ett stort pappersark i konferenslokalen – för allmän beskådan.

2015 års Mångfaldskonferens var den 15:e i ordningen. Dessutom var det ett tillfälle för Centrum för biologisk mångfald att fira 20 års verksamhet.

Konferensen anordnades med hjälp och stöd av Landskapsnoden vid Kungliga skogs- och lantbruksakademien.

 

MK11: Energi och biologisk mångfald

4-5 oktober, Örebro.

Att energikällor och energianvändningen står inför en omvälvande global omställning är alldeles klart. En förnybar energiresurs är biobränsle - odlade energigrödor eller biologiskt material från skogen som stubbar och avverkningsrester. Vi vet att ett ökat uttag av skogsbränsle leder till mindre andel död ved i våra skogar. Men hur påverkar det biologisk mångald?

2011 års konferens satte energi i ett biodiversitetsperspektiv och ställde frågor om hur energiutvinning och biologisk mångfald hänger ihop. Hur kan vi kombinera ett ökat uttag av biobränsle med bevarandet av biologisk mångfald: hur mycket kan vi ta ut, vilken typ av biobränsle är mest miljövänligt, vilka konflikter finns och hur kan vi styra uttaget? Vi ägnade oss även en del åt torv, trots att det inte är ett renodlat biobränsle.

MK10: Traditionell kunskap och biologiskt kulturarv — Framtida nytta och nyttjande

6-7 oktober i Lidköping.

Se dokumentation från konferensen (länk).

Vad har vi för nytta av äldre folklig kunskap och hur kan biologiska spår i landskapet bidra till bevarandet av dess värden? Kan historien hjälpa oss på den väg samhället bör gå i framtiden?

I miljömålspropositionen lyfts vikten av traditionell kunskap och biologisk kulturarv för att bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald. Avsikten med 2010 års mångfaldskonferens var att diskutera hur man kan använda dessa som redskap inom natur- och kulturmiljövård samt för en hållbar samhällsutveckling. Vad är traditionell kunskap och biologisk kulturarv? Vari ligger deras eventuella värden? Hur ska man ta hänsyn till dessa för att kunna bevara landskapens värden?

Medverkande

Johanna Björklund, forskare vid Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet. Forskar mycket tillsammans med lantbrukare i ett deltagardrivet nätverk för att bl.a. öka kunskapen om hur lokala ekosystemtjänster kan ersätta fossil energi i lantbruket. Föreläser ofta om matens roll i klimatfrågan och andra globala miljöfrågor. Hon söker dialog med samhället och vill göra kopplingen forskning och praktik/förändring kort.

Anna Dahlström, forskare vid Centrum för biologisk mångfald. Agrarhistoriker som använder kunskap om historisk markanvändning för att besvara naturvårdsrelevanta frågeställningar. Arbetar nu med ett projekt om biologiskt kulturarv i natur- och kulturmiljövården.

Marcus Drotz, forskare och biolog vid Vänermuseet. Evolutionsgenetiker som utifrån ett samverkansperspektiv mellan fisket, fångsten och fiskaren förmedlar historisk och nutida kunskap om hållbar utveckling och mångfald till skolan och allmänheten. 

Eva Gustavsson, forskare och biolog vid Vänermuseet. Naturvårdsbiolog som arbetar med att förmedla en syn på landskapet där arter och biotoper, tillsammans med fysiska, historiska lämningar skapar historiska sammanhang. Målet är att skapa bättre skötselmetoder för våra kulturskapade biotoper och förståelse för människans roll i naturvården.

Daniel Harrysson, Bråbygdens ekonomiska förening. Arbetar, tillsammans med sin fru, som egen företagare inom området praktisk och teoretisk naturvård. Som exempel kan nämnas röjning av f d inägomarker, hamling, gärdesgårdsbyggnation. Det arbetas också med metodologiska studier gällande en ny metodik för att tillvarata den gamla kunskapen på landsbygden. De driver dessutom Bråbygdens Natur- och kulturskola.

Eva Jansson, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald. Arbetar sedan tio år tillbaka som samordnare för Programmet för odlad mångfald, POM. Är ursprungligen växtfysiolog och har tidigare arbetat med undervisning och forskning rörande trädgårdsväxter och varit ansvarig för avdelningen för plantskola och växtmaterial vid Institutionen för Växtvetenskap på SLU, Alnarp.

Bosse Jönsson, utredare vid Riksantikvarieämbetets samhällsavdelning. Kulturgeograf med arkeologisk inriktning. Arbetar med frågor kring fornminneskunskap särskilt om skogens kulturarv. Samordningsansvar för avdelningens arbete med det biologiska kulturarvet.

Joakim Lilja, hantverkslärare på Institutionen för kulturvård i Mariestad, Göteborgs Universitet. Landskapsvårdare som använder nya och gamla tekniker för att bruka och vårda kulturlandskapet.

Peder Nilsson, lokal brukare, bonde på skärgårdshemman. Landstingsanställd som jobbar med regional utveckling inom jord, skog och vatten. Har tidigare, under 15 år, jobbat internationellt med bl.a. processer för folkligt deltagande. Medlem i Kustringen sedan starten.

Sören Persson, vd, Svenskt Sigill. Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke för råvaror och blommor som producerats på svenska kontrollerade gårdar och i odlingar som lever upp till höga krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap.

Martin Sjödahl, chef vid miljöenheten på Jordbruksverket. Ansvarar för miljömålet ett rikt odlingslandskap och arbetet med natur- och kulturvärden i odlingslandskapet inklusive den genetiska mångfalden i odlade grödor. Miljöenheten driver också ängs- och betesmarksinventeringen och utvärderar jordbrukspolitikens miljöeffekter.

Håkan Tunón, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald. Fungerar som programchef för regeringsinitiativet Naptek (Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald). Har tidigare varit projektsamordnare och chefredaktör för bokverket "Etnobiologi i Sverige".

Peter Westman, Naturvårdschef på Världsnaturfonden WWF. Har tidigare arbetat som nationalparkschef, naturresurschef på miljödepartementet och utvecklat modeller för lokal delaktighet av förvaltningen av skyddade områden i såväl Sverige som i tredje världen.

Seminarier

1. Att mötas och samverka

Det finns många åsikter hur vi bäst nyttjar och förvaltar landskapet och de biologiska resurserna. Svaret är långt ifrån självklart. Likaså finns det delade meningar om på vilken nivå förvaltning av olika naturresurser bör ligga. Tanken är att här försöka belysa frågor som: Hur samverkar myndigheter, lokalsamhällen och andra aktörer i landskapet? Hur möts vi? Vem får komma till tals? Vems kunskap räknas? Hur bör det fungera i framtiden?

Inledare: Peder Nilsson, Kustringen, Kalix & Peter Westman, Världsnaturfonden WWF, Solna

2. Biologiskt kulturarv vid bevarande och skötsel

Framgångsrik kulturmiljövård och naturvård i landskapet måste byggas på kunskap om biologiskt kulturarv och på insikten att kulturmiljövård och naturvård är olika sidor av samma sak – nämligen att arbeta med människans spår i landskapet. Hur kombinerar man kunskap om naturen och människans traditionella brukande? Och hur kan man forma ett framtida brukande som bevara natur- och kulturmiljövärden samtidigt? 

Inledare: Bosse Jönsson, Riksantikvarieämbetet, Stockholm & Daniel Harrysson, Bråbygdens ekonomiska förening

3. Hållbart nyttjande av biologiska resurser

Landskapet och den biologiska mångfalden är en resurs som rätt nyttjad är en förutsättning för en hållbar utveckling. Hur kan traditionell kunskap och biologiskt kulturarv bli en resurs i landsbygdsutveckling?

Inledare: Martin Sjödahl, Jordbruksverket, Jönköping & Eva Jansson, POM, Centrum för biologisk mångfald, Alnarp

4. Traditionell kunskap i lärandet för hållbar utveckling

Lärande och utbildning som rör biologiskt kulturarv och traditionell kunskap ger möjlighet till integrering av natur- och kulturämnen och kan sammanföra praktiska och akademiska kunskaper. Vad kan studier i dessa ämnen fylla för behov i dagens samhälle? Kan förmedlingen av kunskap om det biologiska kulturarvet och traditionell kunskap till nya generationer bidra till lärande om ett hållbart samhälle och ett långsiktigt hållbart nyttjande av biologisk mångfald.

Inledare: Marcus Drotz & Eva Gustavsson, Vänermuseet, Lidköping & Joakim Lilja, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet

Mångfaldskonferensen 2010 arrangerades i samarbete med Vänermuseet, Biosfärområde Vänerskärgården Kinnekulle, Sparbanksstiftelsen Lidköping,Studieförbundet Vuxenskolan Västra Götaland och Världsnaturfonden WWF.

MK09: Skyddade naturområden

7-8 oktober 2009 på Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Dokumentation

Se föreläsarnas presentationer på denna sida. (länk)

Om konferensen

För hundra år sedan formades de första nationalparkerna i landet. Ett nytt sekel av naturvård tog sin början med områdesskydd som ett av de främsta instrumenten.

Vilken betydelse har skyddade områden idag? Varför och hur ska natur skyddas? Hur kan man utveckla arbetet med skyddade områden? Vilka möjligheter har kommunerna att jobba med skyddade områden, och hur hanteras de nya reglerna för strandskydd? Vilken funktion fyller dagens skyddade områden i ett framtida förändrat klimat? Och kan vi skapa ett starkt naturengagemang i samhället med naturpedagogik?

2009 samlade vi forskare och naturvårdspraktiker från hela landet för två dagar med föreläsningar, seminarier och vår traditionella exkursion där vi tittade på olika skyddade områden runt Stockholm och resonerade om deras funktion.

Mångfaldskonferensen 2009 var uppbyggd kring fyra teman:

  • Naturvård i skogen
  • Reservat i ett förändrat klimat
  • Engagemang för naturen
  • Kommunal naturvård

Mångfaldskonferensen 2009 arrangerades  i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

MK08: Vägar till mångfald: - en transportinfrastruktur i harmoni med landskapet

7-9 oktober 2008 i Uppsala.

Läs dokumentationen från konferensen:

Rapport från Mångfaldskonferensen 2008: Vägar till mångfald. Om en transportinfrastruktur i harmoni med landskapet

Dagens vägnät är på många håll mycket tätt. Resandet ökar och stora väg- och järnvägsinvesteringar är att vänta inom en nära framtid. Detta ökar trycket på landskapets natur- och kulturmiljövärden.

Hur påverkas djur och människor av vägar och järnvägar? Vilka värden och kvaliteter i landskapet vill vi värna om? Hur kan planeringen av infrastruktur förbättras?

2009 års mångfaldskonferens satte fokus på transportinfrastrukturens påverkan på landskapets ekologiska, sociala och kulturella värden. Effekterna i landskapet hanteras inte tillfredsställande i dagens väg- och järnvägsplanering. Det gör att dagens transportsystem inte är långsiktigt hållbart. Vi har under de senaste åren sett flera exempel där större infrastrukturprojekt kommit i konflikt med viktiga natur- och kulturvärden. Nya strategier, metoder och verktyg behöver utvecklas för att uppnå ett framtida transportsystem som inte konkurrerar med miljökvalitetsmålen. 

Konferensen hade en vetenskaplig del och en avnämardel riktad till praktiker. 

Under konferensens vetenskapliga del presenterades resultaten från forskningsprogrammet INCLUDE:s första fas. Här presenterades också annan forskning och utveckling på gång i Sverige och utlandet.

Transportmyndigheternas praktiska problem sattes i ett vetenskapligt perspektiv. Konferensen tydliggjorde det internationella kunskapsläget, och möjligjorde erfarenhetsutbyte mellan länder. Den vetenskapliga konferensen hade ett internationellt fokus, och språket var engelska.

Program vetenskaplig konferens 7-8 oktober 2008

På eftermiddagen den 8 oktober anordnas en exkursion för samtliga deltagare på konferensen. Exkursionen tar oss med buss till platser i Uppsalas omgivning där konferensens frågeställningar illustreras.

Avnämarkonferens 8-9 oktober 2008

Under avnämarkonferensen sammanfattades forskningsresultaten och deras praktiska tillämpning. Här agerade både forskare och företrädare för myndigheter från Sverige och andra nordiska länder. Tillfälle gavs till diskussioner kring forskningsresultaten och kring behoven för framtida utveckling och forskning. Avnämarkonferensen hade ett nordiskt fokus, och hölls på svenska/norska/danska.

Konferensen arrangerades av forskningsprogrammet INCLUDE och Centrum för biologisk mångfald med samarbetspartners: Banverket, Vägverket, Riksantikvarieämbetet, naturvårdsverket, MISTRA. 

mk07: Lära och låta leva

19–20 september 2007 i Växjö.

För effektiv naturvård krävs fungerande kommunikation mellan myndigheter, vetenskapssamhället, allmänhet, företag, organisationer och enskilda.

Vilka verktyg finns för att diskutera biologisk mångfald mellan olika politiska och administrativa nivåer? Hur omsätts forskningsrön i praktisk handling? Hur tas medborgarnas kunskaper om naturen tillvara? Hur sprids bäst kunskap om biologisk mångfald?

Mångfaldskonferensen 2007 arrangerades i samarbete med Växjö kommun, länsstyrelsen i Kronobergs län och Skogsstyrelsen.

Dokumentation

 Inledning - Urban Emanuelsson, CBM

Från forskning till praktik

Biologisk mångfald och mångfaldskonventionen i Sverige

Kunskapsöverföring - att lära ut och lära in

MK06: Att vara delaktig

28–29 september 2006 i Skövde.

Naturresurser och naturvärden ägs av alla och ingen. Men vi kan inte bestämma var de ligger – de finns där de finns. Vem ska då råda över skötsel och exploatering – lokalbefolkning eller stat?

2006 års mångfaldskonferens bröt ner frågorna och belyste dem från olika håll. Alla deltagare inbjöds vara med, diskutera och påverka utvecklingen.

Det var som vanligt Centrum för biologisk mångfald som arrangerade konferensen, denna gång tillsammans med Naturvårdsverket. SwedBio (The Swedish International Biodiversity Programme) bidrog med kompetens och erfarenhet från andra länder. Vi togs emot av länsstyrelsen i Västra Götaland och vi hade Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva med oss som samarbetspartner.

Dokumentation

Föredrag

Exkursioner

Seminarier

Hur gick det sedan?

Axplock bland arbete med lokal förvaltning som gjorts eller planeras sedan Mångfaldskonferensen 2006.

– En tvärvetenskaplig kurs i deltagande naturresursförvaltningarrangeras av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i höst. Kursen avser att ge deltagarna kunskap och verktyg för att kunna utveckla olika förvaltningsformer inom jord, skog, fiske, vatten och naturvård i Sverige och andra delar av Europa. Andra moment är svensk naturresurspolitik och förvaltningshistoria, statsvetenskaplig teori om naturresursförvaltning samt metoder för intressent- och anspråksanalyser.
• Målgrupp: yrkesverksamma.
• Arrangör: Institutionen för stad och land (SOL) vid SLU.
• Kontakt: studierektor Yvonne Gunnarsdotter, SOL, SLU.

– Dialog, lokal delaktighet och lokal förvaltning samt mekanismer för konfliktlösning är tema för ett nytt program för kompetensutveckling,medutbildning och erfarenhetsutbyte. Programmet förbereds av Naturvårdsverket m fl under året, och hålls 2008 och 2009.
• Målgrupp: personal som arbetar med praktisk naturvård och naturresursförvaltning på Naturvårdsverket, länsstyrelser, kommuner, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket m fl.
• Arrangör: Naturvårdsverket och SOL vid SLU
• Kontakt: Amanda Palmstierna, utredare vid Naturvårdsverket tel 08-698 15 51, och Lotten Westberg, forskare vid SOL, SLU tel 030-377 54 46.

– Det nationella programmet för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald (NAPTEK), verkar för att kartlägga, bevara, sprida och använda lokal och traditionell kunskap. NAPTEK arbetar för att bevara biologisk mångfald och främja hållbar användning av biologiska naturresurser i hela landet. Programmet grundades på regeringens uppdrag, och tar upp allt från etnologiska frågeställningar till att verka för långsiktig ekonomisk utveckling av landsbygden. NAPTEK har bland annat dragit igång intiativ inom landet för s k ”eco-mapping” – kartläggning av lokal kulturell och ekologisk kunskap – och utveckling av pedagogik för spridning av traditionell kunskap till barn, ungdomar och andra målgrupper.
• Kontakt: Håkan Tunón, CBM.

MK05: Den odlade mångfalden

MK99-04

MK04: Skötsel av ängs- och hagmarker: ekonomi och ekologi

29 september—1 oktober. Gullbrannagården, Halmstad.

 

MK03: Från miljömål till handling i naturvården

2-3 oktober, Jönköping.

 

MK02: Kulturell mångfald möter biologisk mångfald

17—18 oktober 2002, Malmö 
Dokumentation i Biodiverse nr 4 2002 (länk till pdf)

 

MK01: Turism och biologisk mångfald

27— 28 september i Folkets Hus, Östersund

 

MK00: Biodiversitet i odlingslandskapet

5-6 oktober i Linköping
CBM:s skriftserie nr 4 (länk till pdf)

 

MK99: Biodiversitet i tätorter

Göteborg 7—8 oktober 1999. 
CBM:s skriftserie nr 5 (länk till pdf)


Kontaktinformation

Sidansvarig: annika.m.borg@slu.se