Odlingssystemsekologi

Inom detta tema undersöker vi produktivitet, ogräsförekomst och kvävedynamik vid odling av trindsäd – storfröiga baljväxter som används för skörd av de mogna fröna. Det övergripande målet är att producera kunskap för utvecklingen av odlingssystem där trindsädsgrödor uppnår stabila och lönsamma skördenivåer, och där ekosystemtjänster från trindsäd och diversifierade odlingssystem ersätter externa insatser och stimulerar övergången till mer klimatsmart matproduktion.

Trindsädsgrödor som bönor, linser och ärter är resurseffektiva och klimatsmarta proteinkällor, som ger positiva hälsoeffekter när de ingår i människors kost. Inom temat baljväxter för hållbara livsmedelssystem genomför vi forskning, undervisning och kommunikation med omvärlden i frågor om odlingssäkerhet, ogräsförekomst och kvävedynamik (inklusive kvävefixering) hos åkerbönor, linser, lupiner och ärter. Studierna omfattar odling i renbestånd och i samodling med spannmål, med och utan insådda mellangrödor, och med olika strategier för ogräshantering. Forskningen, som genomförs både i Sverige och i internationella samarbeten, baseras på studier av hur konkurrens samt kompletterande och underlättande interaktioner mellan växter påverkar grödornas resursanvändning och resiliens i diversifierade odlingssystem. Med utgångspunkt i agroekologiska principer och arbetssätt eftersträvar vi aktivt samarbete med lantbrukare och andra aktörer för samverkansbaserad kunskapsutveckling om utmaningar och möjligheter för odling och användning av trindsäd för humankonsumtion. Fokusområdets koordinator är universitetslektor Georg Carlsson.

Inom temat ”markliv och markprocesser” studerar vi hur odlingssystem påverkar mikrobsamhällen och mikrobiellt styrda processer i marken och hur dessa i sin tur påverkar de ekosystemtjänster som odlingssystemet producerar. Kol- och kväveomsättning, inklusive produktion och upptag av växthusgaser, är i fokus.

Syftet med temat är att utveckla odlingssystem som levererar fler och bättre ekosystemtjänster, exempelvis ökad näringstillförsel genom symbios mellan växter och mikroorganismer, minskade förluster av reaktivt kväve, minskad klimatpåverkan, ökad förmåga hos systemet att klara klimatförändring samt ökad produktion i relation till insatsmedlen. Forskningen utförs i odlingssystemskala, med odling av både jordbruksgrödor och hortikulturella grödor på fält.

Exempel på design- och skötselfaktorer som vi studerar är diversifiering av grödor, jordbearbetning, användandet av perenna grödor, gödsling samt återföring av skörderester och andra restprodukter. Vi studerar effekter av odlingssystemdesign och skötsel på funktionell mikrobiell diversitet, kväveutnyttjande, kväveläckage, symbiotisk kvävefixering, växthusgasemissioner, kolinlagring, fördelning av kol i marken och interaktioner mellan kol- och kväveomsättning. Temats koordinator är forskare Maria Ernfors.

Det övergripande målet med detta tema är att öka kunskapen om hur förebyggande, kulturella och direkta ogräsbekämpningsåtgärder kan användas i integrerade ogräsbekämpnings­strategier för olika odlingssystem för att uppnå en hållbar ogräsbekämpning inom jordbruks- och trädgårdsodling.

I integrerad ogräsbekämpning kombineras flera långsiktiga strategier och odlingsåtgärder. Forskning och utveckling inom integrerad ogräsbekämpning baseras på ett holistisk och kunskapsbaserat koncept, som tar hänsyn till hela odlingssystemet och dess utveckling. Det övergripande målet med forskningen är att utnyttja förebyggande bekämpningsåtgärder odlingsmetoder för att kontrollera problemogräs, samtidigt som grödans egna konkurrerade egenskaper mot ogräs optimeras. På så sätt minimeras behovet av direkta bekämpningsåtgärder. I de situationer där de förebyggande åtgärderna inte är tillräckliga, kan direkta bekämpningsmetoder blir nödvändiga att använda. Temat omfattar kunskapen om ogräsekologi och biologi i ett agroekologiskt perspektiv och en utveckling på systemnivå av integrerade ogräsbekämpning inom jordbruks- och trädgårdsodling på friland.

Ett agroekologiskt perspektiv innefattar användningen av kunskap om odlingssystem och ekologiska principer, såsom funktionell mångfald, diversifiering av grödor i rum (t.ex.  samodling) och i tid (t.ex. växtföljd). Temat koordineras av forskare David Hansson.