Ämnesområdet Odlingssystemsekologi utvecklar kunskapen om samspelet mellan grödor, arter i samodlade grödor, mark, ogräs, odlingsmetoder och miljö. Vi utgår ifrån ett systemperspektiv för att kombinera miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet i odlings- och jordbrukssystem, i svenskt och globalt, konventionellt och ekologiskt, jordbruk. Ämnesområdet Odlingssystemsekologi omfattar tre teman, utifrån medlemmarnas kompetenser: 1) Baljväxter för hållbara livsmedelssystem, 2) Markliv och markprocesser, 3) Ogräsekologi och ogräshantering. De flesta av ämnesområdets medlemmar arbetar inom mer än ett tema.
Agroekologi, diversifiering av odlingssystem och ett systemperspektiv på hanteringen av markbördighet och ogräs är ledande principer i vår forskning och undervisning, med syftet att producera kunskap för utveckling av mer hållbara odlingssystem. Vi har kompetens inom agroekologi, växtproduktionsvetenskap, markvetenskap, ekologi, växtnäringsfysiologi, biogeokemi, ogräsvetenskap, mikrobiell ekologi och kemi. Vår forskning baseras på en stor uppsättning metoder: fält- växthus- odlingskammar- och laboratorieförsök, meta-analys, deltagardrivna arbetssätt och hållbarhetsutvärderingar (inklusive ekonomiska, miljömässiga och sociala faktorer). Ämnesområdet samarbetar med kollegor på SLU inom den fakultetsövergripande Odlingssystemsplattformen och i andra sammanhang, både vad gäller forskning och undervisning.
Vi undervisar inom växtproduktion, agroekologi, markvetenskap, ogräsvetenskap och andra närliggande områden, på alla akademiska nivåer, på engelska och svenska. I vår undervisning använder vi exempel från vår egen forskning och från samarbeten med intressenter inom lantbruket, för att inspirera och förmedla kunskap som lätt kan användas i praktiken – inom konventionellt och ekologiskt jordbruk.
Ämnesområdet Odlingssystemsekologi ansvarar för SITES Lönnstorps försöksstation med ca. 80 ha jordbruksmark (62 ha konventionellt odlad och 18 ha ekologiskt odlad), för fältexperiment och miljöanalys. Den vetenskapliga och tekniska ledarna samt de tre teknikerna på SITES Lönnstorps försöksstation är anställda av Ämnesområdet Odlingssystemsekologi.
Länkar till pågående projekt:
Swedish Infrastructure for Terrestrial Ecosystems Science SITES
SITES Agroekologiska Fält Experiment (SAFE) med fyra odlingssystem: sydsvensk konventionell växtföljd, ekologisk växtföljd utan djur, agroforestry system och system med den perenna cerealie Kernza® med och utan samodling med lucern på SITES Lönnstorps försöksstation.
Foto: Ryan Davidson.
Inom detta tema undersöker vi produktivitet, ogräsförekomst och kvävedynamik vid odling av trindsäd – storfröiga baljväxter som används för skörd av de mogna fröna. Det övergripande målet är att producera kunskap för utvecklingen av odlingssystem där trindsädsgrödor uppnår stabila och lönsamma skördenivåer, och där ekosystemtjänster från trindsäd och diversifierade odlingssystem ersätter externa insatser och stimulerar övergången till mer klimatsmart matproduktion.
Trindsädsgrödor som bönor, linser och ärter är resurseffektiva och klimatsmarta proteinkällor, som ger positiva hälsoeffekter när de ingår i människors kost. Inom temat baljväxter för hållbara livsmedelssystem genomför vi forskning, undervisning och kommunikation med omvärlden i frågor om odlingssäkerhet, ogräsförekomst och kvävedynamik (inklusive kvävefixering) hos åkerbönor, linser, lupiner och ärter. Studierna omfattar odling i renbestånd och i samodling med spannmål, med och utan insådda mellangrödor, och med olika strategier för ogräshantering. Forskningen, som genomförs både i Sverige och i internationella samarbeten, baseras på studier av hur konkurrens samt kompletterande och underlättande interaktioner mellan växter påverkar grödornas resursanvändning och resiliens i diversifierade odlingssystem. Med utgångspunkt i agroekologiska principer och arbetssätt eftersträvar vi aktivt samarbete med lantbrukare och andra aktörer för samverkansbaserad kunskapsutveckling om utmaningar och möjligheter för odling och användning av trindsäd för humankonsumtion. Fokusområdets koordinator är universitetslektor Georg Carlsson.
Inom temat ”markliv och markprocesser” studerar vi hur odlingssystem påverkar mikrobsamhällen och mikrobiellt styrda processer i marken och hur dessa i sin tur påverkar de ekosystemtjänster som odlingssystemet producerar. Kol- och kväveomsättning, inklusive produktion och upptag av växthusgaser, är i fokus.
Syftet med temat är att utveckla odlingssystem som levererar fler och bättre ekosystemtjänster, exempelvis ökad näringstillförsel genom symbios mellan växter och mikroorganismer, minskade förluster av reaktivt kväve, minskad klimatpåverkan, ökad förmåga hos systemet att klara klimatförändring samt ökad produktion i relation till insatsmedlen. Forskningen utförs i odlingssystemskala, med odling av både jordbruksgrödor och hortikulturella grödor på fält.
Exempel på design- och skötselfaktorer som vi studerar är diversifiering av grödor, jordbearbetning, användandet av perenna grödor, gödsling samt återföring av skörderester och andra restprodukter. Vi studerar effekter av odlingssystemdesign och skötsel på funktionell mikrobiell diversitet, kväveutnyttjande, kväveläckage, symbiotisk kvävefixering, växthusgasemissioner, kolinlagring, fördelning av kol i marken och interaktioner mellan kol- och kväveomsättning. Temats koordinator är forskare Maria Ernfors.
Det övergripande målet med detta tema är att öka kunskapen om hur förebyggande, kulturella och direkta ogräsbekämpningsåtgärder kan användas i integrerade ogräsbekämpningsstrategier för olika odlingssystem för att uppnå en hållbar ogräsbekämpning inom jordbruks- och trädgårdsodling.
I integrerad ogräsbekämpning kombineras flera långsiktiga strategier och odlingsåtgärder. Forskning och utveckling inom integrerad ogräsbekämpning baseras på ett holistisk och kunskapsbaserat koncept, som tar hänsyn till hela odlingssystemet och dess utveckling. Det övergripande målet med forskningen är att utnyttja förebyggande bekämpningsåtgärder odlingsmetoder för att kontrollera problemogräs, samtidigt som grödans egna konkurrerade egenskaper mot ogräs optimeras. På så sätt minimeras behovet av direkta bekämpningsåtgärder. I de situationer där de förebyggande åtgärderna inte är tillräckliga, kan direkta bekämpningsmetoder blir nödvändiga att använda. Temat omfattar kunskapen om ogräsekologi och biologi i ett agroekologiskt perspektiv och en utveckling på systemnivå av integrerade ogräsbekämpning inom jordbruks- och trädgårdsodling på friland.
Ett agroekologiskt perspektiv innefattar användningen av kunskap om odlingssystem och ekologiska principer, såsom funktionell mångfald, diversifiering av grödor i rum (t.ex. samodling) och i tid (t.ex. växtföljd). Temat koordineras av forskare David Hansson.
En del projektbeskrivningar finns bara på engelska, därför rekomenderas att också växla till visning på engelska.
Ämnesområdesledare Linda-Maria Dimitrova Mårtensson
Johannes Albertsson
Ana Barreiro
Georg Carlsson
Raj Chongtham
Ryan Davidson (Lönnstorp)
Nawa Raj Dhamala
Maria Ernfors
Lina Fransson-Engman
David Hansson
Shoujiao Li
Marianne Oraviita
Erik Rasmusson (Lönnstorp)
Carolina Rodriguez Gonzalez
Johan Sollered (Lönnstorp)
Bindu Sunilkumar
Sidansvarig: andrus.kangro@slu.se
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå. SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. • Telefon: 018-67 10 00 • Org nr: 202100-2817 • Kontakta SLU • Om webbplatsen
