'Mio' - sagoäpplet från Alnarp

Senast ändrad: 07 januari 2021
Foto som visar en skolklass stående under moderträdet av äpplesorter 'Mio'. Fotot är taget under sent 80-tal eller tidigt 90-tal. Färgfoto.

I Astrid Lindgrens saga från 1954 ”Mio, min Mio” om den försvunne gossen Bo Vilhelm Olssons förvandling till prins Mio i Landet Fjärran, förekommer ett vackert gyllene äpple. Det var med stor sannolikhet denna frukt som inspirerade statshortonom Emil Johansson vid Statens Trädgårdsförsök i Alnarp, när han 1956 skulle namnge sin nya äpplesort.

’Mio’, som har såväl engelskt som svenskt påbrå, har ärvt sina föräldrars bästa egenskaper. Den yttre skönheten kommer från modersorten ’Worcesterparmän’ och den delikata smaken från fadersorten ’Oranie’. Många menar att ett nyplockat, solvarmt ’Mio’ är bland det godaste som finns att få i äppleväg. Smaken kan beskrivas som jordgubbsaktig. Fruktköttet är mjukt och saftigt.

Som sig bör med ett sagoäpple, så är ’Mio’s frukter utmärkta barnäpplen.

Frukterna är lagom stora för en barnnäve, tilldragande i sina röda höstdräkter, söta och krispiga, och lättätna. Det borde vara alla barn förunnat att i den tidiga hösten få njuta Alnarps sagoäpple.  


Kontaktinformation

Inger Hjalmarsson, genbankskurator

Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU
inger.hjalmarsson@slu.se, 040-41 55 74, 070-414 50 64

Sidansvarig: linnea.oskarsson@slu.se