'Sävstaholm' - trädgårdsmästarens skötebarn

Senast ändrad: 07 januari 2021
Botanisk illustration av äppelsorten 'Sävstaholm'. Illustrationen är gjord av H. Sjöberg och kommer från pomologin "Svenska fruktsorter", utgiven av Axel Pihl och Jakob Eriksson 1912.

Att ’Sävstaholm’ blivit vår kanske mest kända lokalsort tillskrivs två generationer trädgårdsmästare vid Sävstaholms gods i Södermanland.

Kärnan som gav upphov till moderträdet såddes på 1830-talet av trädgårdsmästare Wrongstein. Då det unga trädet noterades ge särdeles goda sommarfrukter blev det väl omhuldat av såväl honom som hans efterträdare Rydström.

Äpplet fick namn efter godset, förökades upp och började spridas. I en artikel i Svenska Trädgårdsföreningens Årsskrift 1859 förutspår författaren och pomologen Olof Eneroth att den nya sorten, när den väl hunnit bli mer känd och spridd, ska komma att ses som ”en värderik vinning för den svenska fruktträdgården”.  Spådomen besannades. ’Sävstaholm’ visade sig vara odlingsvärd i hela landet. I Skåne mognar de angenämt sötsyrliga frukterna kring 1 september och i Norrbotten en månad senare.

Det finns två anledningar till ’Sävstaholm’s popularitet. Den ena är den lätthet varmed sorten låter sig odlas. Trädet är anspråkslöst, lagom stort, förhållandevis friskt, bördigt och härdigt. Den andra är de behagliga frukterna. Dessa äts med fördel direkt från trädet – utvalda just i stunden då de är perfekt mogna. Enklare kan det knappast bli. Trots sin ansenliga ålder erbjuder ’Sävstaholm’ en svårslagen kombination för vår tids hemträdgårdsodlare. 


Kontaktinformation

Inger Hjalmarsson, genbankskurator

Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU
inger.hjalmarsson@slu.se, 040-41 55 74, 070-414 50 64

Sidansvarig: linnea.oskarsson@slu.se