'Pustebacken'

Rosa (Gallica-Gruppen) 'Pustebacken'

Historia: 'Pustebacken' är en karaktäristisk sort i Gallica-Gruppen. Sorten har stor spridning, högt odlingsvärde och har odlats länge i Sverige, ända tillbaka till 1800-talet. Under Poms inventering har 'Pustebacken' påträffats på många platser, i trädgårdar men också på ödetomter. Den är särskilt vanlig i Halland, norra Skåne, Blekinge samt östra och södra Småland. Den insamling som bevaras i Nationella genbanken och valts ut för uppförökning och lansering som Grönt kulturarv samlades in i Blekinge.

Sortens ursprung och originalnamn är okänt, men den har med största sannolikhet ett utländskt ursprung. Att döma av fotografier på nätet finns den med största sannolikhet i odling utomlands; dock under skilda sortnamn, bl. a. 'Aimable Rouge' och 'Royal Marbrée'. Vare sig Pom eller internationella experter har kunnat avgöra vilket av de hittills använda namnen som är det ursprungliga eller korrekta. Eller är det kanske rentav inget av de namn som diskuteras det korrekta? Därför har Pom valt att ge denna attraktiva och mycket odlingsvärda ros det nya namnet 'Pustebacken', efter genbanksaccessionens fyndplats. Under de senaste årtiondena har sorten saluförts i Sverige under det felaktiga namnet 'Hippolyte', 'Conditorum' och 'Roya Marbrée'. 

Donatorn berättar:

"Min farmor Kristina Magnusson, som bodde på Pustebacken i Gungvala, Asarums socken i Blekinge, var mycket intresserad av blomsterodling. Hon var född 1957 och dog 1920. Hon var gift med Carl Johan Magnusson (1855-1937).

Tillsammans med en av sönerna, August Carlsson (1881-1957), anlade hon en mindre blomsterodling i en ängsmark en bit bort från bostadshuset. Detta gjordes troligen i början av 1900-talet. Från denna odling stammar rosen. Efter farmors död kom odlingen att allt mer växa igen och försvinna. Det var då som Erik Boström (född 1905) efter ett antal år fann en rosbuske och flyttade hem den till sitt eget hem i Gungvala. Där slog den rot och fortsatte att växa. 

Under 1960-talet byggde vi eget bostadshus här i Asarum. Efter några år undrade Erik Boström om jag ville ha en planta av min farmors rosenbuske. Det ville jag gärna. Vi planterade den här och den är nu ett fint minne från min farmor Kristina, som jag tyvärr aldrig fick träffa i livet eftersom jag är född 1923." 

Beskrivning: Buskros. Växtsätt tämligen tätt. Korta grenar ofta styva och upprätta till utåtriktade; långa grenar bågböjda, särskilt under blomningen. Skjuter ofta rotskott när den odlas på egen rot. Taggar i regel små och raka till svagt böjda; enstaka taggar är upp till 5 mm långa. Blad gröna till mörkgröna och matta på ovansidan, grågröna på undersidan; småblad i regel 5, uddblad ofta 5-7 cm långa; bladkanten har glandler på sågtändernas ryggar. 

Blomskotten ger 1-3, ibland upp till 5 blommor. Blomskaft 2-4 cm långa och tätt glandelhåriga. Blomknoppar först mer eller mindre klotrunda, senare tillplattade, som om de vore avklippta i toppen innan de slår ut. Blombotten urnformad till oval och glandelhårig. Foderblad breda och förhållandevis korta, mycket flikiga och glandelhåriga. Blommor 6-8 cm i diameter, tätt fyllda med ofta 130-190 kronblad; först mer eller mindre bollformade, senare välvda och slutligen nästan klotformade när de ytrre kronbladen böjer sig bakåt. Mot slutet av blommans utveckling kan ofta enstaka ståndare skönjas mellan kronbladen. Blomfärg först mörkröd, senare karminröd och slutligen blåaktigt violett. Doft medelstark, frisk och lätt syrlig med inslag av sockerkaka, mossa, barr och näckros. Blomning riklig från omkring midsommar till mitten av juli i de varmaste delarna av landet. Nypon bildas sällan; de är mer eller mindre ovala till urnformade och fullt utvecklade orangeröda-röda. Nyponskaft 2-4 cm långa och glandelhåriga.

Skadesvampar: Förhållandevis frisk, men kan ibland angripas kraftigt av svartfläcksjuka och bladfläcksjuka.    

Höjd: 1,0-1,8 m. 

Odlingsanvisning: Sol-halvskugga. Zon 1-5.