Syren 'Emilie Piper' NYHET 2022

Senast ändrad: 03 oktober 2021
Närbild av den ljust lila blomställningen hos syrenen 'Emilie Piper'. På fotot syns en nyutslagen blomklase mot en ljusgul rappad vägg och ett grönt fönster på Löfstad slott.

Östergötland före 1920

Syringa vulgaris 'Emilie Piper'

Historik:

Syrenens växtplats är vid Löfstad slott, Norrköpings kommun, Östergötland. Löfstad slott ligger strax sydväst om Norrköping och är ett av Östergötlands mer betydande 1600-talsslott. Själva slottet är i barockstil medan den nuvarande parken är en anläggning i engelsk landskapsstil från tidigt 1800-tal. Slottet och parken är ett välbesökt turistmål, inte minst för kopplingen till Axel von Fersen vars syster Sophie von Fersen ägde slottet runt sekelskiftet 1800.

Slottets siste ägare Emilie Piper (1857–1926), var mycket trädgårdsintresserad och satte under sin tid stark prägel på miljön närmast slottet. Medan själva parken fick behålla sin landskapsstil lät Emilie Piper genomföra stora planteringsprojekt på borggården och på terrasserna närmast slottet. Här utvecklades en trädgård med omfattande planteringar med rosor, perenner, fruktträd, prydnadsbuskar etc. 1904 gav Emilie Piper i uppdrag åt trädgårdsarkitekten Rudolf Abelin att upprätta ett förslag till omgestaltning av hela Löfstad slotts parkanläggning. Förslaget kom aldrig att utföras i sin helhet men gav inspiration till utformningen av borggården.

På Abelins plan ses buskar/prydnadsträd placerade utanför slottet i norr, utmed förbindelsegången mellan borgården och själva parken. Detta är också växtplatsen för dagens ’Emilie Piper’ och ytterligare en syren (trol. ’Mme Lemoine’). Bägge exemplaren är stamexemplar och mycket tyder på att de är planterade enligt Abelins intentioner.

Emilie Piper testamenterade slott och park till Östergötlands museum. Slottet är sedan 1940 museum. Parken är alltid tillgänglig för besökare.

Systematik:

’Emilie Piper’ är med stor sannolikhet en Syringa vulgaris-hybrid med ursprung i det senare 1800-talets sortiment (med förädlare som Lemoine, Späth m.fl.). Jämförelser med känt handelssortiment och med resultat av andra kulturväxtinventeringar (t.ex. syreninventeringen i Helsingfors 2006) har inte kunnat ge svar på vilket det ursprungliga namnet är. ’Emilie Piper’ har därför föreslagits som sortnamn.

Ursprung:

Löfstad slott, Östergötland. Planterad under siste ägaren Emilie Pipers tid (1857–1926). Syrenen uppmärksammades första gången 2014 av Programmet för odlad mångfald (Pom).

Växtbeskrivning:

Likt flertalet vulgaris-sorter starkväxande och övervägande upprätt, men med något tunnare grenar viket ger busken ett lite mer luftigt och öppet, lätt utbreddande växtsätt.

Höjd 2–3 meter.

Blommar i södra Sverige under ca 3 veckor i maj-juni. Mycket rikblommande med stora, luftiga blomklasar med enkla blommor vilka vid rik blomning ger busken ett attraktivt överhäng. Blomfärg mycket ljust rosa till mörkrosa vissa år med starkare inslag av purpurviolett. De mörkare knopparna kontrasterar mot de ljusa fullt utslagna äldre blommorna.

Doft svag-medelstark.

Odling/användning:

I första hand användbar som solitär och i kombination med andra buskar.

Trivs bäst i näringsrik jord i sol-halvskugga.

Växtzon l-lV.

Syrenen 'Emilie Piper' i blom.
Syren 'Emilie Piper' i parken vid Löfstad slott. Foto: Henrik Morin.
Närbild av en blomställning hos syrenen 'Emilie Piper'. Blommorna håller på att slå ut.
Syren 'Emilie Piper'. Foto: Henrik Morin.
Syrenen 'Emilie Piper' i blom. På fotot växer den i en park och blommar rikligt med ljust rosa blommor.
Syren 'Emilie Piper' i parken vid Löfstad slott. Foto: Henrik Morin.

Kontaktinformation

Helena Persson, samordnare för Pom vid SLU och verksamhetsledare för Nationella genbanken

Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning helena.m.persson@slu.se, 040-415147, 0735-32 84 92