Agneta Börjeson

Senast ändrad: 06 november 2018
Agneta Börjeson. Foto Micke Lundström.jpg

Jag är agronom och arbetar med odlad mångfald, föreläsningar, skriftliga uppdrag, experthjälp, odling av frö, specialitet gråärter. Är just nu konsult/kontaktperson för Pom/SLU i Alnarp med fokus på fröförökade köksväxter och grödor. Det finns planer för nya samarbeten gällande småskalig fröodling, mindre forskningsuppdrag eller faktainsamling för NordGen.

Vi måste bevara vår odlade mångfald för att ha tillgång till egenskaperna i sorterna för framtida behov. Vi kan ändra odlingssystem/odlingsmetoder och det sker också andra förändringar som klimatförändringar. Vi bevarar även för att sorterna är en del av vårt kulturarv. Bevarar gör vi bäst på så billigt sätt som möjligt. Frö i frysar och vegetativt förökat växtmaterial i en rationellt skött genbank.

För att få veta mer om sorterna och dess egenskaper är det en fördel att de också används.

Användandet kan ske på olika sätt. I växtförädling används de kanske inte nu, men vi vet inte vad vi behöver i framtiden. En del fröförökade sorter har ett värde i sig även om de inte fungerar som dagens trädgårds- och jordbruksgrödor. De kan innebära ett mervärde med många sorter i odling dels för att man kan få fler matprodukter (variation i smak, färg, lokala traditioner etc) och dels för att en varierad odling som också kan ge bättre skydd mot skadegörare. Detta gäller inte bara äldre sorter utan i detta fall är det just variationen som är det viktiga. För fröförökade sorter gäller att de finns tillgängliga till försäljning och att kunskapen om sorterna finns. Kunskapsspridning om sorterna skulle kunna ske i särskilda odlingar som har som syfte att visa mångfalden. Dessa skulle med fördel kunna läggas på friluftsmuseer eller andra institutioner som har odlingar. En viktig utmaning för att få äldre sorter i odling och spridning till allmänheten är att se till att det finns tillräckligt med utsäde. Det behövs fler utsädesodlare!

För de vegetativt förökade sorterna är det liksom för fröförökade sorter viktigt att de blir tillgängliga för att kunna användas. De behövs fler platser där de visas upp. De lokala klonarkiven som planeras är en sak, men det behövs många aktörer som på eget initiativ visar upp sorterna som finns. Även här kan det finnas ett problem i informationsspridning om vilka möjligheter och sorter som kan gå att få tag på. Uppförökning av sorter till försäljning är också viktigt.

Vilket är det största hotet mot odlad mångfald? I Sverige är det kunskap och brist på kontinuitet i finansieringen. Det måste finnas en förståelse för varför vi ska ha odlad mångfald och för det krävs kunskap. Finns inte den kunskapen så är det också svårt att motivera de ekonomiska behoven. Det grundläggande är att bevara och för detta behövs statliga medel eftersom det är en kollektiv nyttighet och inget som man kan belasta privata aktörer med. Däremot kan nyttjandet ske på mer privat bas, men igångsättandet kan behöva ekonomiskt stöd.

Internationellt finns betydligt större hot i form av krig, miljöförstörelse och klimatförändringar (som visserligen också är ett framtida problem i Sverige). Detta gör att vi även behöver stödja bevarande och nyttjande i andra länder.

Det är också viktigt att tänka på att om inte andra länder har möjligheter att bevara sina egna växtgenetiska resurser, så har vi som har råd en absolut skyldighet att i vart fall bevara våra egna och helst också att hjälpa till med globalt bevarande .

Sidansvarig: linnea.oskarsson@slu.se