Humle 'Tväråsel' NYHET 2022

Senast ändrad: 21 september 2021
Närbild av humlekottar hos humlesorten 'Tväråsel'. I bakgrunden syns en rödmålad trävägg.

Norrbotten 1950-talet

Humulus lupulus 'Tväråsel'

Historia:

I landets allra nordligaste landskap har humle traditionellt framförallt odlats som praktfull prydnad vid farstukvisten och inte i särskilda humlegårdar. Sorten 'Tväråsel' har bevarats som prydnad men minnet av småskaligt nyttjande till husbehov vid slåttern är en del av dess odlingshistoria. Donatorn Britta hörde av sig till försöksstationen i Öjebyn sedan de år2015 efterlyst norrländsk humle.

Svagdricka till "slåttanna”:

Britta berättade att humlen växer vid huset hennes morfar byggde som reträtthus på 1930-talet på Övre Tväråse lutanför Älvsbyn. Brittas mamma minndes att mormor Maria Eriksson (född Carlsdotter 1866) gjorde svagdricka på humlen som sedan togs med ut till ”slåttanna” i juli.Man slog höet senare på den tiden och det var så slåttern kallades.
Britta har själv inte bryggt någon svagdricka utan odlat vidare humlen som prydnad. Av tågorna på hösten har hon ibland gjort kransar. Brittas mormor och morfar var lantbrukare och hade en liten gård i Övre Tväråsel där de odlade spannmål; korn och havre och hade ängar för gräset. Britta tror att humlen kan ha kommit till byn genom kronojägaren August Alexander Dahlberg från småländska Duvemåla som flyttade norrut på 1870-talet. Han introducerade lärk till bygden och hans son gifte sig senare med Brittas faster.

Beskrivning:

De prydsamma kottarna mognar relativt tidigt och vid Öjebyns försöksstation uppmättes en alfasyrahalt på 3,7%. Detta är den nordligaste brukshumlen som samlats in för bevarande i Nationella genbanken och representerar en småskalig tradition av husbehovsodling i norr.

Sorten säljs under varumärket Grönt kulturarv® av Sävar Frö Plant i Umeå och bevaras i Nationella genbanken.

Närbild av kottar hos humlen 'Tväråsel'.
Humle 'Tväråsel'. Foto: Johan Appelblad, Sävar Fröplant.
Svartvitt foto föreställande en äldre kvinna, Maria Eriksson, som sitter på en stol ute på en gräsmatta. I bakgrunden ses en åker och bakom den ett skogsparti.
Maria Eriksson, född Carlsdotter 1866 i Tväråsel, bryggde svagdricka av humle till "slåttana". Foto: privat.
Kottar av humlen 'Tväråsel' växer mot en röd trävägg.
Humle 'Tväråsel'. Foto: Johan Appelblad, Sävar Fröplant.

Kontaktinformation

Erik de Vahl, genbankskurator för fleråriga köksväxter vid Nationella genbanken

Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU erik.de.vahl@slu.se, 0724-54 98 79