Rosa (Damascena-Gruppen) 'Blush Damask'

Senast ändrad: 05 november 2020
Närbild av rosen 'Blush Damask'. Färgfoto.

Damascenerrosor hör till de allra äldsta kulturrosorna. Dess tidigaste historia är visserligen okänd, men en del forskare har hävdat att de skulle ha uppstått för mer än 2000 år sedan.

Detta är inte bekräftat men flera tidiga uppgifter om starkt doftande rosor kan mycket väl gälla denna grupp. T. ex. från 700-talet f.Kr. finns uppgifter om att kung Midas fört damascenerrosor till Makedonien, Theofrastos beskriver på 300-talet f. Kr. rosor som troligen tillhör Damascena-Gruppen, Plinius beskriver under det första århundradet e. Kr. två olika damascenerrosor. Känt är också att korsriddare under 1200-talet för med sig damascenerrosor till Frankrike.

Modern DNA-teknik har visat att den ursprungliga Rosa damascena är en korsningsprodukt där tre olika arter ingår: Rosa gallicaRosa moschata och Rosa feldtschenkoana – ett mycket tidigt korsningsarbete som troligen gjordes i Persien eller Kina. Damascenerrosor har under lång tid odlats för framställning av rosenolja.

Som för flera av de klassiska rosgrupperna kulminerar antal sorter under 1800-talet. Då fanns ca 300 damascenerrosor på marknaden. Bland de sorter som är spridda i Sverige är utan konkurrens 'Blush Damask' den mest förekommande. I Pom-inventeringen kan den räknas till de sex mest frekventa rosorna över huvud taget. Lokalt har 'Blush Damask' fått särskilt stor spridning. Bl.a. i Vadstenatrakten där den kallas för just ”Vadstenarosen”.  

Sortens ursprung är okänt, men man vet att den varit i kultur sedan åtminstone 1759. Växtsättet är karaktäristiskt med bågböjda grenar och rikligt med rotskott. På skotten finns taggar av olika form och storlek. Bladen är gröna till mörkgröna. Blommorna är medelstora, tätt fyllda och lilarosa till mörkt lilarosa med mörkare mitt. Fullt utslagna blommor ”välver” och får ett rundat utseende. Doften är som sig bör på en damascenerros stark och fin.

'Blush Damask' är en skuggtålig, anspråkslös, lättodlad och förhållandevis frisk ros. Härdig i zon 5.

Text och foto: Henrik Morin

Tidigare införd 2009


Kontaktinformation

Helena Persson, Pom-samordnare för SLU samt verksamhetsledare för Nationella genbanken

Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning helena.m.persson@slu.se, 040-415147, 0735-32 84 92

Sidansvarig: linnea.oskarsson@slu.se