Våtmarkers ekosystemtjänster (kandidat/master)

Senast ändrad: 29 januari 2021

Sedan 1990-talet anläggs våtmarker i jordbruksområden som en åtgärd för att minska näringsförlusterna från jordbruksmark till vatten eller för att t ex öka den biologiska mångfalden. Det är olika processer som renar kväve och fosfor och många faktorer som styr hur mycket näring som renas, dels var i landskapet våtmarken är placerad och hur mycket vatten den ska rena och dels hur den är utformad.

Hur effektiva våtmarker är som näringsfälla undersöks i några olika våtmarksprojekt genom att provta ett 60-tal våtmarker i jordbruksområden runt Mälardalen, Kalmar och Halland. Genom att ta vattenprover undersöks näringsretentionen och växthusgasavgången under olika flödesregimer.

Under åren ansamlas jordpartiklar och näring i våtmarkers sediment som med jämna mellanrum behöver grävas ur och möjliggör återcirkulation av fosforn till jordbruket. Genom att studera ackumulerad mängd näring i sedimenten utvärderas huruvida våtmarkerna fungerar som fosforfälla och vilka faktorer som är avgörande. Dessutom uppskattas risken för interbelastning och sedimenten värderas som jordförbättringsmedel. Det finns därför flera möjligheter för olika masterprojekt där det ingår sediment- eller vattenprovtagning i några våtmarker och databearbetning.

Se förslag nedan och kontakta mig så kan vi diskutera vad som passar bäst och anpassa begränsning efter exjobbsnivån!

Master- och kandidatprojekten kan börja från februari 2021.

  • Näringsretention och lustgasavgång i våtmarker
    1. Synoptisk vattenprovtagning vid hög- och lågflödesperioder
    2. Analys av näring och växthusgaser analyseras på labb
  • Utvärdera våtmarkers djupprofiler framtagna i GIS
    1. Jämföra ritningar med djupprofiler framtagna med högupplöst höjddata
  • Faktorer som påverkar fosforackumulationen i våtmarker
    1. Studenten tar ev. ett par sedimentproppar i några våtmarker
    2. Sedimentet analyseras för totalfosfor (skickas för analyseras på labb)
    3. Relatera avgörande våtmarks- och avrinningsområdes faktorer som påverkar fosforackumulationen
  • Utvärdera våtmarkssediment som jordförbättringsmedel
    1. Studenten tar ev. ett par sedimentproppar i några våtmarker
    2. Växttillgänglig näring i våtmarkssediment skickas på analys på labb
    3. Jämföra växttillgänglig mängd näring i avrinningsområden
    4. Relatera avgörande våtmarks- och avrinningsområdes faktorer
  • Uppskatta risken för internbelastning
    1. Studenten tar ev. ett par sedimentproppar i några våtmarker
    2. Sedimentet analyseras för totalfosfor och hur fosforn är bunden (skickas för analyseras på labb)
    3. Relatera avgörande våtmarks- och avrinningsområdes faktorer som påverkar risken för internbelastning
    4. Labbförsök olika syre- och turbulensförhållanden
  • Biodiversitet i våtmarker
    1. Uppskatta vegetationsutbredningen i våtmarker med drönare
    2. Artbestämma vegetation i våtmarker
  • Jämföra våtmarker och tvåstegsdiken
Fakta:
  • Huvudämne: miljövetenskap
  • Nivå och längd: grundnivå (kandidat, 15 hp / 10 veckor) alternativt avancerad nivå (magister/master, 30 hp / 20 veckor eller 60 hp/40 veckor)
  • Språk: svenska eller engelska (för masternivå)

Kontaktinformation

Pia Geranmayeh (Kynkäänniemi), Forskare
Institutionen för vatten och miljö, Sektionen för geokemi och hydrologi
pia.geranmayeh@slu.se, 018-673124

Sidansvarig: vattenmiljo-webb@slu.se