Underlag och verktyg för statusklassningar

Senast ändrad: 13 september 2022
Två Sverigekartor med färgklassificering för olika delavrinningsområden. Illustration.

Statusklassningar ska göras för alla vatten i Sverige och SLU hjälper till med verktygen för detta. Statusklassningar gör det tydligt om vattnet har god status eller inte, om åtgärder behövs och får önskad effekt. Här på sidan finns underlagsdata och verktyg som kan användas för statusklassningar.

Miljödata-MVM innehåller de biologiska indexberäkningar som ingår i de svenska bedömningsgrunderna. Själva statusklassningarna håller på att tas fram inom ett projekt som leds av Havsmiljöinstitutet. På sikt kommer även klassningar av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer ingå där.

Näringsämnen i sjöar och vattendrag

Näringspåverkan i sjöar och vattendrag bedöms utifrån halten av totalfosfor. Bedömningen görs utifrån kvoten mellan uppmätt halt och ett referensvärde som beräknas för varje vattenförekomst utifrån halter av andra ämnen och geografiska variabler. Under 2022 har nya bedömningsgrunder tagits fram som jämfört med de tidigare, bättre tar hänsyn till att bakgrundshalterna av fosfor är högre i jordbrukslandskapet jämfört med i skogslandskapet. De nya ekvationerna för referensvärden har tagit nytta av de bakgrundshalter för näringsämnen som beräknades med SMED-HYPE för PLC 6.5. Bedömningarna är därmed delvis harmoniserade med rapporteringen till HELOCM och med påverkansanalysen som görs inom vattenförvaltningen.

Utöver verktygen för totalfosfor finns motsvarande verktyg för totalkväve som tagits fram på liknande sätt för totalfosfor. Klassning av totalkväve ingår inte i den officiella rapporteringen till EU och har inga juridiska implikationer, men kan utgöra ett stöd för att lokalisera åtgärder för kvävereduktion där sådana är påkallade.

Bakgrunden till de nya bedömningsgrunderna (som är preliminära än så länge) finns presenterade i en underlagsrapport "Förslag till bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag". Verktygen kommer ligga till grund för de automatiska beräkningar som kommer göras i WATERS-IA tool som administreras av SMHI. Där kommer även osäkerheten i klassningarna att uppskattas. 

Verktygen

Verktygen är gjorda i R med ett webbaserat gränssnitt. Det innebär att användare kör programmet via en websida där exceldokument med indata laddas upp och användaren får tillbaka en ny excelfil med utdata. Utdatan innehåller beräknade referensvärden, EQR-värden och statusklassningar. För totalfosfor finns flera alternativa ekvationer som kan användas beroende på vilka indata som finns tillgängliga. Verktyget väljer själv ut den bästa ekvationen utifrån tillgängliga data, men resultaten från de alternativa ekvationerna presenteras även för jämförelse.

Indata

För vattenkemiska data används medelvärden från mätningar under flera år som representerar förhållanden under hela året. Rekommendationen är data från minst tre år med provtagningar minst varannan månad i vattendrag och fyra prover per år i sjöar. Enstaka extremvärden i mätdata bör uteslutas före beräkningen av medelvärden.

Markanvändningsdata avser den aggregering av svensk marktäckedata till 8 klasser som användes i PLC6 (Widén-Nilsson m.fl. 2016). Lerhalten hämtas från (Söderström och Piikki 2016) för södra Sverige. För norra Sverige uppskattades den utifrån jordartskartan i PLC7 (Widén-Nilsson m.fl. 2019). Ett dataunderlag kommer tas fram under hösten 2022 med relevant markanvändning och lerhalt för de flesta stationerna i Miljödata-MVM och för de flesta vattenförekomster av sjöar och vattendrag.

Verktyget varnar för om indata ligger utanför kalibreringsdatasetets dataområde. I så fall ska bedömningen göras med försiktighet.

TotP i sjöar

Verktyg för TotP i sjöar

TotP i vattendrag

Verktyg för TotP i vattendrag

TotN i sjöar

Verktyg för TotN i sjöar

TotN i vattendrag

Verkgyt för TotN i vattendrag