Kvicksilver i avrinnande vatten vid skogsavverkning

Senast ändrad: 15 augusti 2018
Kvicksilver_i_avrinnande_vatten.jpg

Detta Formas-projekt syftar till att öka kunskapen om processer för bildning av den biotillgängliga formen av kvicksilver, metyl-kvicksilver, vid skogsbruk. Projektet studerar faktorer som gör vissa områden särskilt känsliga för kvicksilver-metylering och export av kvicksilver vid avverkning.

Bakgrund

I mer än hälften av Sveriges insjövatten har fisken halter av kvicksilver som överstiger världshälsoorganisationens gränsvärden, vilket riskerar att skada människor och djur som äter fisk. Den mest skadliga formen av kvicksilver är metylkvicksilver, eftersom den anrikas i näringskedjor och kan passera barriärer i kroppen som skyddar hjärnan respektive foster i livmodern. Studier har visat att avverkning kan bidra till ökade transporter av kvicksilver från avverkad mark till vatten samt ackumulering av kvicksilver i fisk och andra vattenlevande djur. Resultaten från tidigare studier är dock varierande och det är svårt att dra generella slutsatser om skogsbrukets effekter samt att utforma effektiva åtgärder för att begränsa utflöde av kvicksilver till vattendrag och sjöar.

Syfte

Syftet med projektet är att identifiera faktorer som avgör ett områdes känslighet för skogsavverkning ur kvicksilverperspektiv samt föreslå åtgärder för att begränsa export av kvicksilver, främst i form av metylkvicksilver, vid avverkning.

Det fullständiga projektnamnet är "Kvicksilver i avrinnande vatten: Identifiering av områdesspecifika faktorer och hänsynsåtgärder som påverkar export av kvicksilver samt bildning av metylkvicksilver vid skogsavverkning".

Kvicksilver_provtagn_mark_ris_H500.jpg
Provtagning av mark och ris i maj 2018 i försöksytor i Tobo i Uppland (WP3) där risets påverkan på metylering av kvicksilver studeras (WP3). I risytor (n=6) och kontrollytor (n=6) provtas markvatten, vatten under rishögar (jämfört med nederbördsvatten i kontroller) och mark för kvicksilver, allmänkemi och mikrobiella analyser. Temperatur i mark, rishögar och luft, och fukt i mark under och utanför rishögar samt nederbörd, registreras kontinuerligt i varje yta med sensorer.

Delprojekt

Projektet är indelat i tre delprojekt.

1) Vad orsakar den stora variation i kvicksilverläckage vid skogsbruk i tidigare publicerade studier?

Delstudien omfattar en områdeskaraktärisering och ny fältprovtagning i områden som nyttjats i tidigare publicerade studier, för att förklara variationen mellan områden i respons på total-kvicksilver och metylkvicksilver i avrinnande vatten efter avverkning.

Deltagande forskare: Karin Eklöf (projektledare), Ulf Skyllberg (Sveriges lantbruksuniversitet), John Munthe (IVL Svenska Miljöinstitutet), Liisa Ukonmaanaho (Natural Resources Institute Finland), Matti Verta (Finnish Environment Institute), Heleen de Wit (Norwegian Institute for Water Research) och Craig Allan (University of North Carolina).

2) Hur påverkar andelen avverkad mark i ett avrinningsområde koncentrationer av total-kvicksilver och metyl-kvicksilver i vattendrag i relation till annan områdeskarakteristik.

Detta delprojekt omfattar en storskalig analys av kvicksilver från upp till 200 avrinningsområden.

Deltagande forskare: Karin Eklöf (projektledare, Sveriges lantbruksuniversitet) m. fl.

3) Hur påverkar avverkningsrester (grot) som lämnas kvar efter en avverkning bildningen av metyl-kvicksilver i marken?

Avverkningsrester kan öka tillgången till färskt organiskt material som fungerar som energikälla för de bakterier som kan metylera kvicksilver. Dessutom kan avverkningsrester förändra temperatur och fuktighetsförhållandena i marken. Å andra sidan så kan avverkningsrester skydda marken vid körning med skogsmaskiner, vilket torde minska risken för ytvattenavrinning, och därigenom mobilisering av kvicksilver, ut till vattendrag.

Deltagande forskare: Karin Eklöf (projektledare, Sveriges lantbruksuniversitet), Ulf Sikström (Skogforsk), Andrea Garcia Bravo (Institute of Marine Sciences of the Spanish National Research Council), Staffan Åkerblom, Linnea Hansson, Erik Björn, Stephan Köhler (Sveriges lantbruksuniversitet), Haiyan Hu och Stefan Bertilsson (Uppsala universitet)

Studenter: Axel Blomgren (Kungliga tekniska högskolan, KTH)

Finansiering

Projektet finansieras av forskningsrådet Formas. 

Sidansvarig: elin.widen@slu.se