Förvirra skadeinsekter i ekologisk kålodling

Uppgifterna är hämtade från Formas hemsida, om du vill läsa mer kan du själv söka i Formas projektdatabas, avancerad sökning. Detta projekt har diarienr: 2007-1686

Namn: Hopkins, Richard 
Värdhögskola/Institution: Sveriges Lantbruksuniversitet - Ekologi
Ämnesområde: Växt- och skogsskydd

Projekttitel (sv): Metoder för organisk odling av grönsaker: Betydelsen av beteende och kemi för ekologiska processer i kålodling

Projekttitel (eng): Cropping systems in Organic Vegetable Production: The Behavioural and Chemical Basis of Ecological Processes in Brassica Crops

Beviljat (SEK): 4 045 000

Beskrivning: Efterfrågan på ekologiska grönsaker ökar hos konsumenter i Sverige och Europa eftersom kunskapen om effekter av insecticider hela tiden ökar. En ökad konsumtion av grönsaker, i detta fall olika kålsorter, anses vara hälsosamt, flera anticancer substanser har identifierats i kål. Trots ökad efterfrågan på svenkproducerade ekologiskt odlade grönsaker har den odlade ytan minskat från 767 ha till 570 ha sedan år 2000. Detta gäller speciellt för kålväxter som angrips av ett stort antal insekter som t.ex kålfluga, rapsbagge, jordloppa, kålfly och rapsfjäril. Den låga lönsamheten vid odling av kålsorter i Sverige (e.g. kål, blomkål, och broccoli) beror i huvusak på ätskador av fjärils och kålflylarver som helt kan förstöra grönsakerna och få dem att se osmakliga ut.

Ekologiska odlare har tidigare observerat att om de planerar olika kålsorter bredvid varandra kan de minska skadeangreppen. Vi har i ett tidigare projekt, finansierat av Formas, försökt förvirra skadeinsekterna genom att plantera utvalda kålsorter olika nära varandra, antingen många av samma sort i block eller olika sorter blandade i rader. Kålflyet lade samma antal ägg på de olika kålsorterna genom hela experimentet medan rapsfjärilen lade olika många ägg beroende på hur kålsorterna var planterade. För att förstå mekanismerna bakom dessa skillnader vill vi nu undersöka hur äggläggningen påverkas av värdväxternas placering och hur kålplantornas doft och smakämnen påverkas av plantor runt omkring. Speciellt kommer vi att analysera skillnader mellan sorter med avseende på äggläggningsstimulerande ämnen.

Erhållna data om insektbeteende, äggläggning, skadeangrepp, kemiska ämnen, kommer att bearbetas tillsammans med planteringssätt för att matematiskt modellera ett system med optimal förvirring hos skadeinsekterna i kålfälten och därmed underlätta en lönsam produktion av ekologiskt odlad kål i Sverige.