Ofta stora skillnader i avkastning mellan svensk ekologisk och konventionell produktion

Senast ändrad: 17 juni 2020

I genomsnitt på nationell nivå för 2013 till 2017 var skörden av ekologiskt odlad spannmål 55-62 procent av konventionell skörd enligt svensk statistik. För kvävefixerande ärtor och åkerbönor var skillnaden mindre, 70 respektive 80 procent av konventionell skörd. Statistiken är dock inte helt rättvisande eftersom en större andel av den ekologiska åkermarken ligger i områden med mindre gynnsamma odlingsförutsättningar, där den genomsnittliga skörden för all odling är mindre. Det finns betydligt mindre statistisk över skillnader i avkastning inom djurproduktionen, förutom i mjölkproduktionen som visar cirka nio procent lägre mjölkavkastning per ko och år i ekologisk produktion.

Statistiken visar på lägre skördar i eko för många grödor – men den har brister

När man jämför ekologiska och konventionella skördenivåer i Sverige måste man ta hänsyn till om odlingen sker på våra bördiga slättområden i Götaland och Svealand eller i skogsbygder med jordar som ger sämre skördar. Ekologisk odling bedrivs i större utsträckning i skogsbygd än den konventionella odlingen vilket gör att den genomsnittliga skillnaden som anges i statistiken kan vara större än om man jämfört skördarna under samma odlingsförhållanden [Ref 1]. Statistiken är således inte en vetenskaplig jämförelse mellan de båda produktionsinriktningarna, men visar ändå att skördarna i ekologisk produktion i Sverige är avsevärt lägre än i konventionell produktion för vissa grödor. Skillnaderna är dock ofta är små vad gäller baljväxter (ärtor och bönor) och flerårig klöver-gräsvall som används som foder främst till nötkreatur och får.

 

Variation i skörd mellan år – samma mönster i eko som i konventionellt

Vädret i Sverige varierar mycket mellan åren, vilket ger en naturlig variation i skörd mellan år. Enligt statistiken varierade skörden mellan åren 2003 och 2018 på liknande sätt både i ekologisk och konventionell odling (Figur 1). Båda produktionssystemen reagerade alltså på liknande sätt för de varierade väderförhållandena. Men, under det extrema torråret 2018 var den relativa skördeminskningen mindre för de flesta ekologisk grödorna [Ref 1]. Skillnaden mellan ekologiska och konventionella grödor blev alltså mindre det året. Flera ekologiska spannmålsgrödor gav cirka 70 procent av konventionell skörd 2018.

Arealer som inte skördas alls, på grund av missväxt eller att man inte kommer ut på fälten om det är för blött, är enligt statistiken något större i ekologisk produktion, även om det är frågan om små arealer i båda systemen [Ref 1].

Figur 1. Variation i årliga svenska genomsnittsskördar av havre i konventionell och ekologisk produktion samt för ordinarie sammanslagen statistik som inkluderar både ekologisk och konventionell skörd [Ref 1].


Ekokor ger endast något mindre mjölkavkastning

Ekologisk produktion av mjölk och kött i Sverige bedrivs ofta med samma raser som i konventionell produktion, vilket innebär att de genetiska förutsättningarna när det gäller produktionsförmåga är lika. Enligt svensk statistik producerade dock de ekologiska korna cirka nio procent mindre mjölk per år än de konventionella [Ref 2]. Det beror huvudsakligen på att ekologiska mjölkkor får en högre andel grovfoder från ensilage (mjölksyrajäst grönmassa från klöver-gräsvall) och bete och en lägre andel kraftfoder (till exempel spannmål, soja, raps). Motsvarande gäller för produktion av nötkött.

 

Osäkra siffror för produktionsnivåer för de andra djurslagen

När det gäller ekologisk produktion av gris, kyckling och ägg så är det större skillnader i produktionssystemen jämfört med konventionell produktion än i mjölk- och nötköttsproduktionen. Alla ekologiska djur har tillgång till utevistelse och produktionsintensiteten är ofta lägre, vilket innebär att djuren växer långsammare och uppfödningstiderna är längre. Inom kycklingproduktionen har man dessutom andra mer långsamväxande raser än i konventionell produktion. (Läs mer: Värphöns och slaktkycklingar i ekologisk produktion) Data om avkastningsnivåer saknas, men sammantaget innebär skillnaderna i produktionssystemen sannolikt att den genomsnittliga avkastningen är mindre i ekologiska än i konventionella system.

Referenser

1. SCB, 2019. Skörd för ekologisk och konventionell odling 2018 - Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall.  JO 14 SM 1901. Jordbruksverket och SCB, 109 sidor. https://www.scb.se/contentassets/c37559bf147944b5822681df7d09c97b/jo0608_2018a01_sm_jo14sm1901.pdf

2. Växa Sverige (2020) Husdjursstatistik 2020. (“Cattle statistics 2020”). Växa Sverige, Uppsala. https://www.vxa.se/fakta/styrning-och-rutiner/mer-om-mjolk/

Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se