Svenskt, importerat, konventionellt eller eko – vad ska man välja?

Senast ändrad: 11 januari 2022

Det är inte självklart att varor som produceras i Sverige är mindre miljöbelastande än importerade varor. Miljöpåverkan beror oftast mer på produktionssätt än transportavstånd. Däremot är det enklare att ställa krav på och kontrollera verksamhet som finns i Sverige än den som ligger längre bort. Det finns vissa regler för produktion som ger svenska produkter en hållbarhetsfördel som exempelvis mindre antibiotikaanvändning i djurhållningen.

En stor andel import ger också sårbarhet för störningar som inträffar globalt medan en stor andel lokalproducerat ger sårbarhet för störningar som inträffar lokalt. Ur ett sårbarhets- och beredskapsperspektiv är en balans att föredra, men hur balansen ska se ut är inte given.

Om valet står mellan svenskt ekologiskt och importerat ekologiskt så finns det fördelar med den svenska ekologiska produktionen. Huruvida det är bäst att välja lokalt konventionellt eller importerat ekologiskt är svårt att svara på eftersom det beror på vilken produkt som avses och vilka hållbarhetsaspekter som prioriteras.

Generella fördelar med svensk produktion

Det är inte självklart att varor som produceras i Sverige, i korta kedjor från jord till bord eller i geografisk närhet, är mindre miljöbelastande än varor som importeras. Det beror på hur produktionen sker och det finns inga regler kring hur en närproducerad vara ska produceras. När det inte finns några enhetliga regler för produktionen är förutsättningarna för att ställa krav på och kontrollera verksamhet som ligger i Sverige emellertid bättre än för verksamheter som ligger i andra länder. Genom ett levande svenskt jordbruk och svensk livsmedelsförädling värnas ett öppet landskap i olika regioner i Sverige och lokala ekonomier gynnas. Det finns också vissa generella hållbarhetsfördelar med svensk konventionell produktion jämfört med konventionell importerad produktion. I Sverige (och även inom EU) finns regler kring hur gödsel får spridas för att minska övergödning och försurning [Ref 1]. I och med att den svenska lagstiftningen sätter en övre gräns för hur mycket fosfor som får tillföras jordbruksmarken blir djurtätheten generellt lägre här än i många andra delar av EU [Ref 2]. Det innebär att inte lika mycket näring samlas på samma yta, vilket kan minska övergödningen. Svenska djur är generellt friskare än djur i andra länder, vilket ger både bättre djurvälfärd och förutsättningar för lägre miljöpåverkan [Ref 3]. Antibiotikabehandlingen av djur i Sverige är bland de lägsta i EU [Ref 4], vilket minskar risken för antibiotikaresistens [Ref 5]. När det gäller växtodling är färre bekämpningsmedel godkända i Sverige och färre av dem som används här är miljö- eller hälsofarliga än generellt inom EU [Ref 5] [Ref 6]. I Sverige finns oftast gott om vatten, det vill säga grödor måste inte bevattnas i så stor utsträckning och där bevattning sker hotar det inte dricksvattnet. Många hotade arter i Sverige är också knutna till jordbrukslandskapet, varför det för den biologiska mångfalden är viktigt att jordbruket i Sverige bevaras.

Kortare transporter för svenskt – men oklart om utsläppen minskar

När det gäller transporterna blir transportavstånden vanligtvis kortare för närproducerade produkter än för produkter som importeras från andra länder (även om en norrländsk produkt som säljs i Skåne har åkt längre än om den varan skulle ha producerats i Danmark eller Tyskland). Däremot är det inte givet att utsläppen från transporterna är lägre. Det beror på hur de lokala transporterna organiseras. En stor fullt lastad lastbil släpper ut mindre per kg produkt som transporteras än en liten lastbil. Lokal mat produceras och säljs oftare i liten skala, med sämre möjligheter till välorganiserade och energieffektiva transporter.

Det är inte heller givet att kortare transporter minskar den totala miljöpåverkan från produkterna, då energianvändningen i produktionen ofta bidrar mer [Ref 7]. När det gäller klimatpåverkan från kött så står transporterna för en relativt liten del av de totala utsläppen. För frukt och grönsaker kan transporterna stå för upp mot 50 procent men de totala växthusgasutsläppen från frukt och grönt är å andra sidan mycket lägre än de från kött.

Sårbarhet och beredskap – det behövs balans mellan produktion i Sverige och import

Ur ett sårbarhets- eller beredskapsperspektiv går det också att diskutera andelen import av det vi äter och de insatsmedel som idag importeras för användning inom lantbruket (till exempel bekämpningsmedel, handelsgödsel och diesel). Det vill säga, även om Sverige kan producera spannmål som täcker allt inhemskt behov är den produktionen beroende av import av insatsvaror för att den ska fungera [Ref 8] [Ref 9], s 49). En stor andel import ökar risken för störningar i tillgången till mat om odlingarna i de länder som producerar maten vi importerar får problem (till exempel vattenbrist i Spanien, klimatförändringar, eller geopolitiska förändringar så som konflikten i Ukraina som utlöste handelskrig med Ryssland) [Ref 8]. Om vi å andra sidan skulle minska importen och i större utsträckning förlita oss på det som kan produceras i Sverige, eller lokalt, ökar sårbarheten för störningar i våra egna odlingssystem (till exempel torka eller översvämningar). Ur ett sårbarhetsperspektiv är en balans att föredra [Ref 10], men hur den balansen ska se ut är inte given. Det beror på vilka enskilda livsmedel vi pratar om, hur mycket vi i vår tur vill exportera och vad som är hållbart att producera på olika ställen.

 

Svenskt ekologiskt – importerat ekologiskt

Om valet står mellan svenskt ekologiskt och importerat ekologiskt, finns det vissa skillnader. Till exempel är färre bekämpningsmedel godkända för användning i Sverige än i EU [Ref 6]. Ett sådant exempel är koppar, som används inom ekologisk produktion av äpplen, tomater och potatis i Europa, men som inte är tillåtet i Sverige, vare sig inom ekologisk eller inom konventionell produktion [Ref 6]. Ett annat exempel är förbudet att använda nitrit i förädling av charkprodukter i KRAVs regler.

Det finns också tydliga skillnader mellan KRAV-produktion av grisar och EU-ekologiska grisar. I KRAV-produktionen krävs bete och möjlighet för grisarna att böka på grön mark, medan det för att uppfylla EU:s regler räcker att grisarna går utomhus på en hård platta. I Sverige finns både produktion av griskött enligt KRAVs regler och sådan produktion som enbart är certifierad som EU-ekologisk.

Lokalt konventionellt – svenskt ekologiskt

De flesta av de andra delarna under "Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk?" i Ekofakta tar upp skillnader mellan svensk konventionell produktion och svensk ekologisk produktion. Därför går vi inte in på detta i detalj i detta avsnitt. Här nämns endast ett par exempel.

Skillnaden i djurvälfärd är en aspekt att ta hänsyn till. Ekologiska djur har i många fall bättre möjligheter till artspecifikt beteende än djur i konventionella besättningar. Skillnaderna mellan ekologisk och konventionell produktion är större för grisar, värphöns och slaktkycklingar än för nötkreatur och får där djurhållningen är mer likartad, förutsatt att djuren har tillgång till bete. Det skiljer mellan konventionell produktion och ekologisk produktion som följer EU-reglerna (EU-ekologiskt) och det skiljer även mellan EU-ekologiskt och ekologisk produktion som följer KRAV-regler. Men det finns även områden inom ekologisk djurproduktion vad gäller djurvälfärd som behöver utvecklas och förbättras. Läs mer om djurvälfärd på ekologiska gårdar.

Biologisk mångfald är en annan aspekt som övergripande skiljer mellan lokalt konventionellt och ekologiskt producerade produkter. Forskning visar att det finns fler arter, främst vad gäller växtarter, på ekologiska gårdar än på konventionella. Den positiva effekten av ekologisk produktion är störst i mer intensivt brukade områden, där en stor del av landskapet är åkermark, och där spannmålsodling dominerar. Den större artrikedomen antas bero på att konventionell spannmålsodling bedrivs med konstgödsel och återkommande kemiska bekämpningar. Andra faktorer som gynnar mångfald är att växtföljderna är mer varierade på ekologiska gårdar och att växtnäringsförsörjningen till större del bygger på biologisk kvävefixering och tillförsel av organiska gödselmedel. Dessutom har en större andel av de ekologiska gårdarna djur som betar och växtföljderna innehåller en större andel vall, vilket också är gynnsamt för biologisk mångfald. Läs mer om ekologisk produktion och biologisk mångfald.

Även andra avsnitt på Ekofakta tar upp skillnader mellan konventionell och ekologisk produktion och möjliga effekter på miljö och hälsa.

Lokalt konventionellt – importerat ekologiskt

Huruvida det är bäst att välja lokalt konventionellt eller importerat ekologisk är svårt att svara på rent generellt eftersom det beror på vilken produkt det gäller och vilken hållbarhetsaspekt som prioriteras. När det gäller klimatpåverkan kan närproducerade produkter vara att föredra om transporterna sker effektivt eftersom uppemot hälften av klimatpåverkan kan komma från transporten (till exempel transport av frukt från Sydamerika eller Nya Zeeland med båt eller lastbil från Sydeuropa). Dock är de flesta vegetabilier, oavsett om det importeras eller produceras i Sverige, klimatsmarta livsmedel med låga växthusgasutsläpp. Däremot finns det risk att användningen av bekämpningsmedel är omfattande i importerade vegetabilier och av den anledningen är det bra att välja ekologiskt. Ekologisk produktion är också fördelaktigt för den biologiska mångfalden [Ref 11]. När det gäller animaliska livsmedel är klimatpåverkan från transporten mycket mindre relativt sett. Den svenska köttproduktionen har ungefär samma klimatpåverkan som produktionen i de andra EU-länder vi importerar ifrån [Ref 12] men klimatpåverkan från sydamerikanskt nötkött kan vara betydligt högre på grund av att djuren där växer långsammare [Ref 13]. Betesdjur är viktiga i Sverige för den biologiska mångfalden. I ekologisk produktion krävs bete för alla idisslare men det finns ett undantag för konventionella tjurar i svensk lagstiftning som gör att många handjur inte betar. Även för andra djurslag krävs utevistelse i ekologisk produktion och större utrymme inomhus.

Genom att välja svenskt och lokalt stimuleras svensk och lokal produktion vilket skapar arbetstillfällen i Sverige och säkrar svensk livsmedelsproduktion. Genom att välja ekologiskt importerat stödjer man ett alternativ till det konventionella sättet att bedriva jordbruk som innebär ett minskat beroende av bekämpningsmedel och andra insatsvaror. Ibland används hälsofarliga bekämpningsmedel för produktion av vissa grödor och genom att efterfråga ekologiska produkter från det landet sänds en signal till producenter och importörer att man är beredd att betala mer för en produktion som använder mindre mängd giftiga substanser. Har man som konsument inte en speciell hjärtefråga, och det inte går att få både svenskt/lokalt och ekologiskt, kan man till exempel välja att varannan gång köpa importerat ekologiskt och varannan gång närproducerat konventionellt.

Referenser

1. Jordbruksverket 2015, Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. https://jvdoc.sharepoint.com/:b:/s/sjvfs/EcayxCxix5xIiwxgrMWhyEsBWZ3MCXWCCX7dIcOi1NFq3Q?download=1

2. Cederberg, C. 2010. Djurproduktion utan fotfäste. S. 35-52 i Jordbruk som håller i längden. Formas Fokuserar. Formas. Stockholm. https://www.formas.se/download/18.462d60ec167c69393b9a1d0/1549956100364/jordbruk_som_haller_i_langden.pdf

5. Mie A, Andersen HR, Gunnarsson S, Kahl J, Kesse-Guyot E, Rembiałkowska E, Quaglio G, Grandjean P: Human health implications of organic food and organic agriculture: a comprehensive review. Environ Health 2017, 16(1):111. https://doi.org/10.1186/s12940-017-0315-4

6. J Ascard, K Löfkvist, A Mie & M Wivstad 2017. Växtskyddsmedel i ekologisk produktion - användning och risker, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion (EPOK), Sveriges Lantbruksuniversitet.  https://pub.epsilon.slu.se/15706/1/ascard_et_al_181015.pdf

7. Wallgren, C. 2006. Local or global food markets: a comparison of energy use for transport. Local Environment: the International Journal of Justice and Sustainability, ISSN 1354-9839, E-ISSN 1469-6711, Vol. 11, no 2, p. 233-251 https://doi.org/10.1080/13549830600558598

8. Eriksson, C. 2018. Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens. ISBN 978-91-7383-844-3. MSB och SLU. https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/fu-food/forskning/rapporter/ff-reports-1_eriksson_livsmedelsproduktion-ur-ett-beredskapsperspektiv.pdf

9. SOU 2009:69. En ny ransonerings- och prisregleringslag, Statens offentliga utredningar. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2009/08/sou-200969/

10. Sundkvist, Å., Milestad, R. and Jansson, AM. 2005. On the Importance of Tightening Feedback Loops for Sustainable Development of Food Systems.  Food Policy 30: 224-239. https://doi.org/10.1016/j.foodpol.2005.02.003

11. Tuck, S. L., Winqvist, C., Mota, F., Ahnström, J., Turnbull, L. A. and Bengtsson, J. (2014), Land‐use intensity and the effects of organic farming on biodiversity: a hierarchical meta‐analysis. J Appl Ecol, 51: 746-755. https://doi.org/10.1111/1365-2664.12219

12. Moberg E, Walker Andersson M, Säll S, Hansson P-A, Röös, E (2019) Determining the climate impact of food for use in a climate tax – design of a consistent and transparent model. The International Journal of Life Cycle Assessment  https://doi.org/10.1007/s11367-019-01597-8 

13. Cederberg, C., D. Mayer & A. Flysjö. 2009. Life cycle inventory of greenhouse gas emissions and use of land and energy. In Brazilian beef production. SIK Report No 792. https://www.researchgate.net/publication/242518937_Life_cycle_inventory_of_greenhouse_gas_emissions_and_use_of_land_and_energy_in_Brazilian_beef_production